Due diligence och immateriella tillgångar vid företagsförvärv

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig och samlad bild av vad due diligence är. Vad det innebär att göra en due diligence av immateriella rättigheter i samband med ett företagsförvärv. Samt att även undersöka de juridiska frågeställningar som uppstår i detta sammanhang och att beskriva de olika immateriella delarna. Due diligence är ett begrepp från engelskan och den direkta översättningen är "vederbörlig omsorg". Arbetet har givet en beskrivning av due diligence och varför det är intressant att genomföra. Detta främst för att köparen erhåller ingående information om målföretaget som inte hade framkommit utan att genomgöra undersökningen. Lagreglerna om överlåtelse av immateriella rättigheter är få och begränsade. Det saknas ett samlat regelverk som behandlar överlåtelse av immateriella rättigheter, praxis ger ej någon påtaglig ledning. Tvistefrågan är i vilken utsträckning Köplagen är formellt sett tillämplig, i doktrinen råder delade uppfattningar. Problemet är att den inte alltid kan användas vid överlåtelse av immateriella rättigheter. För en tillämpning talar rättssystematiska skäl trots att Köplagens uppdelning i olika typer av fel inte alltid passar immaterialrättsliga fel, vilket talar mot. Fördelarna att använda Köplagen överväger. I Sverige finns ingen lagstiftning som enbart behandlar företagsförvärv utan tillämpningen och lagstöd får hämtas från Köplagen. Köplagen kan uppfattas som något förlegad då den inte är skriven för vare sig stora eller små företagsförvärv utan är skapad för köp av lösa saker. Vidare finns det en mycket sparsam praxis på området som kan fylla det tomrum som kan finnas i avsaknad av en passande lag. Det finns ingen generell undersökningsplikt för köparen att undersöka de om...