1700-talets upplysare

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Upplysningstiden - Den moderna tiden"Våga veta! Visa mod att använda ditt eget förstånd." Dessa ord skrev den
tyske filosofen Immanuel Kant i slutet av århundradet. Det var han som
myntade uttrycket upplysningen.
Under denna tid gjorde man vetenskapliga framsteg, uppfinningar och bättre skolor.
Detta byggde på optimism, förnuft och framåtblickande. Tre
filosofer under 1700-talet var Voltaire, Montesquieu och Rousseau som hade filosofin frihet, jämlikhet och maktdelning.
Voltaire var en stor förkämpe för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter
och han kämpade mot den katolska kyrkans maktövergrepp. Så som Montesquieu
kritiserade han att kungen fått sin makt av Gud. Han ville inte ha
folkstyre utan tyckte att en upplyst, enväldig furste skulle styra landet.
På allt fler platser i Asien, Amerika och Afrika anlades spanska och
franska handelsstationer. Nu kunde mängder av nya varor fraktas till
Europa. Sedan 1500-talet hade Spanien koloniserat Syd- och Mellanamerika.
Portugal koloniserade Brasilien och anlade plantagejordbruk efter kusten
som försåg Europa med socker, tobak, kaffe och kakao.
Nya sjukdomar som malaria och gula febern spreds från Afrika. Även syfilis
och mässlingen härjade. Härigenom blev delar av Syd- och Mellanamerika
nästan folktomma.
Från ostindiska övärlden bytte man främst till sig kryddor mot guld och
silver.
I Kina fick man te och porslin i utbyte mot silver.
Österrike, Ryssland och Preussen deltog under 1700-talet i en rasande
kamp om herraväldet i Europa. Preussen och Österrike stred om makten i
Tyskland. Ryssland och Österrike försökte få inflytande över så stora delar
av Balkanhalvön som möjligt. Storbritannien och Frankrike kämpade inte bara
om makten i Europa utan också om herraväldet över kolonierna och
världshandeln. Fransmännen i Amerika försökte knyta samman sina
kolonialområden i Canada och Louisiana genom att anlägga en rad
handelsstationer och fort längs Mississippis och Ohios floder. Under tiden
drog allt fler brittiska kolonister västerut, och en konflikt blev
oundviklig. 1739 bröt ett 24 års långt krig ut (med några års vapenvila).
Frankrike förlorade kolonialkrigen och tvingades lämna ifrån sig alla sina
nordamerikanska kolonier och de flesta handelsstationerna i Indien.På 1700-talet ägde tre revolutioner rum i Europa:
*Den franska revolutionen började för att befolkningen kände sig nedtryckt
av kungen och adeln. Dom ville förbättra sitt land, och det skulle ske utan
någon kung. Efter några år av kamp blev Frankrike en republik. 1789-1799.*Den industriella revolutionen var då människan började tro mer på
forskningen och vetenskapen. Det var början på uppfinningar och
massproducering. Nu behövdes inte människokraften så mycket. Sverige under 1700-taletFrihetstiden. Anledningen till att denna period kallas frihetstiden är att
det kungliga enväldet upphävdes genom en lag 1719. Det är alltså frihet
från enväldesmonarki som avses.
Frihetstiden inföll direkt efter stormaktstidens slut, då Karl XII drivit
krig mot flera länder vilket tärt mycket hårt på Sveriges ekonomi. Stora
mängder av landets unga män hade dött i krigen och en stor del av
stormaktssveriges landområden var förlorade. Frihetstiden inleds med att
Karl XII dör 1718, och de två närmaste åren stiftar riksdagen lagar som
kraftigt inskränker monarkens makt, samtidigt som den döde kungens syster
Ulrika Eleonora tar över som monark. Att denna snabba inskränkning av
kungamakten sker beror sannolikt på att Karl XII varit långt borta från
riket under så pass lång tid att riksdagen i huvudsak skött riket, och
därigenom vuxit sig stark vid makten. År 1734 träder två politiska partier
fram i ståndsriksdagen, Hattar och Mössor. Dessa utgör en primitiv form av
parlamentarism.Gustavianskatiden. Perioden inleds med att Gustav III som bestigit tronen
1771, 1772 genomför en oblodig stadskupp som ger kungen större makt. Han
hade lätt att få folket på sin sida eftersom Sverige då befann sig i en
politisk och ekonomisk kris som förvärrats av två missväxtår. Man hoppades
att kungen skulle rädda landet ur krisen.
P.g.a. kungens stora makt opponerade sig adeln mot honom. För att få slut
på motståndet sökte kungen hjälp hos borgarna och bönderna. Gustav trodde
att ett framgångsrikt krig skulle få över folket på sin sida, därför anföll
han 1788 Ryssland där Sverige segrade.
Borgare och bönder fick bättre positioner på adelns bekostnad. Det gjorde
självklart adeln förbannad och det var inte konstigt att många ville bli av
med honom.
Den 16 mars 1772 var det maskeradbal på operan där Gustav, trots att han
mottagit ett anonymt varningsbrev, gick upp på scenen lätt igenkännlig.
Direkt omringades han av svartklädda personer som sköt honom. Han dog två
veckor senare. Adelsmannen Anckarström avrättades för mordet.
Denna epok avslutas med att Sverige under 1809 förlorar finska kriget
och tvingas lämna ifrån sig Finland och Ryssland, samt att Gustav IV Adolf
avsätts och det gustavianska enväldet ersätts med 1809 års regeringsform
där honnörsordet var maktdelning. Carl von LinnéPå 1700-talet fick många svenska vetenskapsmän internationell ryktbarhet.
En av dem mest kända var smålänningen Carl von Linné. Han ägnade sitt liv
åt botaniken.
Han ordnade och klassificerade växterna enligt ett sexualsystem som så
småningom kom att accepteras över hela världen.Egna tankar:
Jag tycker att 1700-talet har betytt mycket för historien...