Livsåskådning

Livsåskådning

Stigs text påminner lite om hur vardagen är och hur svårt det är att åtnjuta det som livet har att ge vilket många har svårt att se. Livet är egentligen den tid som vi lever och hur lite vi än gör så är det fortfarande livet. Man tar ju livet lite förgivet då man inte vet något annat, betoningen av ordet leva är mycket mer än att överleva, ungefär som i att leva under existensminimum förhållanden, är det fortfarande att leva.

Enligt mig så är att leva uppleva varje dag, hur meningslös eller tomma de än är så lever man fortfarande. Stunder som är värda att minnas är egentligen lika mycket liv som en meningslös minut, den enda stora skillnaden är att de stunder man minns är det man kommer att komma ihåg efter tiden har gått och är en av de saker som blir personliga bevis på att man lever då man upplever livet och upplevelser man kommer ihåg bevisar på att man upplevt saker att man lever.

Och om man fortsätter på upplevelse spåret på Sörens text så ser man att han på sätt och vis att menar att man förlorar sig själv ifall man inte vågar uppleva saker som gör livet till vad det är.

I Viktors text så kommer de åter in på de ögon blick som man upplever och att det beror från stund till stund om det är bra eller dåligt.

Livet lever vi här och nu, enligt mig är det mycket svårt att förklara vad livet går ut på, även om jag utgår ifrån mig själv.

Jag skulle säga att det är mycket svårt att kunna beskriva på min livsåskådning då jag inte tänkt över den allt för mycket. Men då kan man fråga sig om det verkligen är så bra att ha en strikt bestämd livsåskådning, inte vara flexibel eller öppen för alternativ.

Det finns mycket man kan uppleva i livet, men är det så viktigt att uppleva allt. Många ser det som ett av sina mål i livet att resa runt i världen för att få nya intryck och se på livet från många olika perspektiv. Men det är långt ifrån en mening med livet, gör det för att finna en. Det man slutligen skulle komma fram till är att de upplevelser som man varit med om på vägen är det som gör resultatet, för det är egentligen en mycket liten del av en upplevelse då det.

Det finns många förklaringar hur vi kom till men den jag finner mest trolig är den vetenskapliga att vi kom till genom evolutionen som i sin tur började med att en meteorit med mikroorganismer slagit ner i kombination med att det fanns vatten på planeten plus att Jorden låg i den delen av solsystemet som gör det möjligt att upprätt hålla liv, resten är historia.

Det är lite av en slump att alla dessa saker som spelar in för att livet ska uppkomma men det är en möjlighet att det kan hända vilket det har och på många andra platser en det är troligen ganska ovanligt vilket gör det svårt att hitta andra liv.

Sedan med att vi människor kom till har med att apor i Afrika började använda verktyg och äta musslor som innehöll mycket omega 3 med att vi tillagade maten vilket gjorde att det gick åt mindre energi till matsmältning vilket gjorde det möjligt för vår hjärna att växa om magen (de flesta djur har större mage än hjärna) med att vi spred oss till större delen av världen.    

Vi måste nog var och en finna det vi vill göra, alla ska inte göra samma saker och en sorts person ska inte vara ett ideal som alla ska följa. Snarare kan man försöka att finna något man trivs med, inte möjligtvis gör bra utan trivas med det, känna att man gör något som för en personligen betyder för en.

Det är en mycket svår fråga, ibland tror jag faktiskt religionen har bättre svar på det än vetenskapen därför vetenskapen kan inte säga så mycket om det kommer någonting efter döden då de inte kan komma åt det.

Personligen vet jag inte riktigt och det är så svårt att svara på det att jag inte ens riktigt kan spekulera i det, lämnar ens själ kroppen eller tar det bara tvär stopp?

När man dör så blir man åter av jord vilket ger plats för nytt liv vilket ä...