Ryska Revolutionen

1 Inledning

I det gamla Ryssland var tsaren (kungen) envåldshärskare. I slutet av 1800-talet bodde fortfarande ca 80 % av Rysslands befolkning på landsbygden och var bönder. När tsaren och hans rådgivare bestämde att de skulle göra Ryssland till en industriell och militär stormakt flyttade fattigt folk från landsbygden och sökte sig in till städerna för jobb. För att ha råd med industraliseringen lånade man pengar från Västeuropa men det mesta pressade man fram inom landet, bl.a. genom att de lägre samhällsklasserna fick betala mer skatt. Under denna tid fick nationalismen sitt fäste och de som var vid makten ville göra det ryska riket mer ryskt. Fler blev tvugna att följa ryska lagar och fick inte styra sig själva. Svält, dåligt jordbruk och klasskillnader gjorde att folket alltmer började lyssna på socialisten Lenin som ville göra revolution och han bildade Bolsjeviker som till slut fick tillräckligt många anhängare för att 1917 göra revolution.

1.1 Syfte
Mitt syfte är att genom att söka och svara på mina frågeställningar beskriva bakgrund och och följder av ryska revolutionen.

1.2 Frågeställningar
- Vad var bakrunden och anledningarna till revolutionen?
- Vem/vad var Lenin och Bolsjeviker?
- Vilka följder fick revolutionen?

1.3 Metod och Material
För att uppnå mitt syfte har jag gjort litteraturstudier och internetsökningar.

2. Resultat

2.1 Bakgrund och orsaker till revolutionen (1861-1911)

Rysslands befolkning bestod till största delen av bönder. Ryssland hade haft livegenskap kvar länge och den avskaffades inte förrän 1861. Bönderna ägde då ungefär hälften av odlingsbara jorden i Ryssland, vilket var mer än de bönderna i de flesta länderna i Europa gjorde. Bönderna ägde dock inte jorden individuellt utan kollektivt, då de var medlemmar i miren, som bondbyn hette. Miren var ansvarig för betalning till regeringen av den inlösta jorden. Detta gjorde att man kunde tvinga bönder att arbeta och hindra dem från att flytta så att betalningsbördan blev någorlunda jämn. Bönderna inom miren var inte jämställda, en del hade rätt till mer mark än andra och vissa fick bara dagslön. Jorden var uppdelad i lotter eftersom den inte var skiftad, för att alla skulle få delar av alla sorters jord.

Ägosplittringen var ändå ett hinder för ett effektivt jordbruk och jordbruket i Ryssland hade inte lika mycket vinst som det moderniserade europeiska. Bönderna som arbetade inom miren började alltmer kräva mer jord för att klara sig och förargelserna mot de aktuella förhållandena ökade. De så kallade kulakerna, som var självägande bönder lyckades emellertid bättre med ekonomiska effektiviteten och blev även allt rikare.

Industrialiseringen av Ryssland startade kring år 1870 då tsaren tillsammans med sina rådgivare beslutade att ta steget mot en industriell och militär stormakt. Man började bygga järnvägar som skulle underlätta transporten av kol och järnmalm runt Kaspiska och Svarta havet. En av de järnvägar som byggdes var transsibiriska järnvägen som blev klar år 1915. Allt eftersom byggde Ryssland upp en egen stålindustri och en egen textilindustri. Allt fler folk från landsbyggden flyttade in till städerna där industrierna växte upp för att få arbete. De flesta jobben var låglönade och arbetarna hade sällan skydd om de blev sjuka eller arbetslösa. Inom industrierna var fackföreningar och strejker förbjudna.

Den största delen av befolkningen levde dock fortfarande av jordbruk även när industrialiseringen kom. Eftersom det kostade mycket pengar att industralisera ett land så lånade Ryssland pengar från Västeuropa, men det mesta fick man inom landet genom att låta de lägre samhällsklasserna betala mer skatt medans de högre klasserna betalade väldigt lite. År 1914 hade européerna investerat cirka 4 miljarder dollar i Ryssland.

Samtidigt som Ryssland industrialiserades fick nationalismen fäste och ville de som var vid makten göra det ryska riket mer ryskt, vilket t.ex. gjorde att folk som innan dess hade fått styra sig själva nu blev tvingade att följa ryska lagar och rysk kontroll. Det fanns många olika revolutionära grupper som ville skapa ett bättre Ryssland och krävde förändringar. Dock var detta väldigt svårt. Böcker som innehöll kritik mot tsarväldet inte fick tryckas och tidningar som ändå gjorde det riskerade att snabbt förbjudas.

På grund av väldig svält, dåligt jordbruk och ett orättvist klassamhälle började folket lyssna på andra ideologier. Under 1890-talet bildades det socialdemokratiska partiet av arbetarna som följde den Marxistiska läran. Ledaren för partiet blev Vladimir Lenin som hade fått mycket av sina idéer från Karl Marx. I början samarbetade Lenin med de andra partierna för att driva igenom sociala reformer men 1903 bröt han sig ur det socialdemokratiska partiet, tillsammans med sina anhängare efter de fick majoritet på en kongress och de började kalla sig för Bolsjeviker (majoritetsmännen). Dock var det i verkligheten bara en liten grupp som slöt upp bakom Lenin.

1904-05 besegrades Ryssland av Japan och efter detta blev bristerna i samhället tydligare. Svälten blev värre och folket allt mer otåliga. På vintern 1905 var det en stor demonstration på grund av att folket blev behandlade med vanstyre och förtryck. 150 tusen människor vandrade mot S:t Petersburg för att vara med i demonstrationen. Soldaterna fick order att skjuta demonstranterna och tusentals dödades. Efter denna händelse började de revolutionära tankarna verkligen väckas. Tsaren blev inte längre sedd som en vän till folket och det uppstod bondeuppror. Till slut lät Tsaren Ryssland få ett folkvalt parlament.  Men 1906 under dumans (de folkvalda) sammanträde blev det direkt konflikt mellan de folkvalda och tsaren.

Mellan år 1906 - 1911 genomförde Rysslands premiärminister Peter Stolypin en rad reformer. Bl.a. tillät han att man fick lämna miren, för att detta skulle skapa en rörlig arbetsstam. Socialrevolutionärerna var inte så förtjusta över detta faktum eftersom de såg miren som understödjare mot västerländsk egoism. Stolypin blev senare mördad vid ett teaterbesök och det var reformprogrammets avslut. Men industrialiseringen fortsatte med inflytande från väst. Detta upphörde inte fören världskriget bröt ut.

2.2 Världskriget (1914-1918)

När Ryssland drogs med i första världskriget, 1914 blev det för mycket för det försvagade tsarväldet. Rysslans insats i kriget var misslyckad och detta ledde till hungersnöd, ekonomisk nedgång och folket vände sig mot de styrande. Efter allt detta var det många som gick över till bolsjevikernas sida och tillslut hade de tillräckligt med anhängare, 1917 blev det revolution. I februari var det en demonstration i S:t Petersburg men de soldater som blev utskickade för att skingra demonstranterna anslöt sig istället. Duman fick befallningar av Tsaren att upplösa sig, men de vägrade. Duman tillsatte en provisorisk regering och krävde att tsaren skulle avgå. Även generalen krävde detta och Tsaren som nu var utan armé hade inget val. Ryssland blev republik den 17 mars 1917.

Den provisoriske regeringen lovade bönderna återutdelning av jord men de fick ingenting och bondeupproren blev fler. Många bondesoldater lämnade armén och flera högre officerare vägrade tjäna republiken. Kriget pågick ännu och läget i landet var förödande. Bondeupproren ökade och många gårdar till godsägare brändes ner. Landet var i upplösning. Det bildades råd runt om i landet och för att genomföra fattade beslut var regeringen bunden till dessa råd. Kort efter var det val mellan liberaler, socialdemokrater och bolsjeviker. Bolsjevikerna vad nästan övertygade om att de skulle vinna men de fick endast ungefär 20 % av rösterna.  De behövde Lenin för att göra ett stort slag mot dem andra.
Under tiden regeringen bildats var Lenin i Tyskland, men i april återvände han och återupptog ledningen för bolsjeviker. Tyskarna hjälpte Lenin att komma hem genom det krigsdrabbade, Europa. För tyskarna räknade med att han skulle ställa till det för Rysslands regering och därmed skulle Ryssland försvagas ytterligare.

2.3 Oktoberrevolutionen 1917

När Lenin kom hem i april 1917, togs han emot som en hjälte. Kring honom samlades nu bolsjevikerna. En av dem var Leo Trotskij, en annan var Josef Stalin. I september fick bolsjevikerna kontroll över sovjeterna i S:t Petersburg. Samtidigt var dem också på väg att ta makten i alla de stora städerna. Genom det förlorade valet, där de bara fick 20 % av rösterna fick Bolsjevikerna att tänka på att ta makten genom våld istället. Trotskij valdes till ledare för upproret. Han planerade slagit mycket noggrant. Han besökte fabriker och militärförläggningar runt hela S:t Petersburg, för att få med sig arbetare och soldater till upproret. Över 5000 gevär delades ut till dem som fortfarande var obeväpnade.

Nu började Oktoberrevolutionen. Det var en väldigt tyst och snabbt slag mot parlamentet. Det var nästan ingen som märkte av det. Natten mellan 6 och 7 november tog bolsjevikerna över järnvägsstationer, telegrafstationer och elektricitetsverket i S:t Petersburg. Man stormade regeringsbyggnaden och ett krigsfartygs kanoner riktades mot vinterpalatset där Kerenskijs regering satt. Ingen vågade eller ville försvara den och den kvickt ihopsamlade sovjetkongressen förklarade den provisoriska regeringen avskaffad. I dess ställe kom folkkommissariernas råd, där Lenin givetvis blev ordförande. Stalin blev ansvarig för nationalitetsfrågor och Trotskij för utrikesärenden. Kerenskij flydde till New York och Bolsjevikerna tog makten. 1918 tog de namnet ryska kommunistiska partiet.

2.4 Motrevolution och inbördeskrig (1918-1922)

Efter freden med Tyskland utbröt 1918 ett 3 årigt inbördeskrig i Ryssland som blev mycket blodigt. Kommunisterna "de röda" som var ledande i Ryssland angreps av "de vita" som var generaler och godsägare folk som stödde kyrkan och ville ha tillbaka tsaren och var missnöjda med fredsavtalet. De vita tycktes ha övertag på alla fronter. När staden Kazan vid floden Volga fallit och Moskva var hotat, beslöt revolutionens ledning att Leo Trotskij personligen måste ut och försöka vända det som verkade vara ett hopplöst krig.
Det var under detta inbördeskrig som terrorn bröt ut i Ryssland. Tjekan var den mest fasansfulla politiska polis som funnits dittills. De vita tog hjälp av utländska trupper från Frankrike, Storbritannien, Japan och USA, då dessa länder hoppades att en ny regering i Ryssland skulle fortsätta kriget mot Tyskland i väst. Bolsjevikterrorn riktade mot fysisk utplåna alla som satte sig emot den nya regeringen och det funkade. Ingen borgare tordes mer lägga sig i Rysslans politik. Mensjeviker och andra socialister som kom till Europa berättade om den hemska avgiften på människoliv Lenin begärt. De röda segrade tillslut i inbördeskriget. Inbördeskrigets offer kunde räknas till omkring 7 miljoner människor, där även den störtade tsarfamiljen kunde räknas in. När kriget var över stod Moskva som Rysslands huvudstad igen, vilket den fortfarande gör.

2.5 Sovjetunionen 1922

Då inbördeskriget var slut och den utländska interventionen ändas kom möjligheten att 1922 bilda en stat sammansatt av delrepubliker, de socialistiska sovjetrepublikernas union eller Sovjetunionen. Femtio olika nationaliteter fanns inom dess gränser och de hade alla rätt till sin kultur, autonomi (rätt att tala sitt eget språk), ha på sig sina egna dräkter, ha egna skolor osv. utan inblandning. Varje delrepublik och hela landet styrdes efter ett parallellsystem som dels bestod av staten och dels av partiet. Den mest högdragna institutionen inom staten var sovjeten med Högsta sovjet överst. Partiets högsta myndighet var centralkommittén.
Innan Lenins död kunde han inte leda landet pga. sin långa sjukhusvistelse. Under denna tid hände det inte mycket med Sovjetunionen. De stora förändringarna skedde efter att Stalin fått makten.

3. Diskussion och analys

När jag läser igenom mitt arbete och försöker förstå bakgrunden till ryska revolutionen så ser jag att det finns många orsaker, men jag tror att det var summan av ett enväldigt samhälle med orättvisa klasskillnader, fattigdom och svält där främst de lägre klasserna (som var en stor del av befolkningen) fick lida och ett dåligt jordbruk som tillslut blev för mycket för folket. Mina tankar kring Lenin och det han åstadkom är; varför lyckades just han nå ut till folket och sätta igång en revolutionsprocess? Eftersom fo...