Digerdöden

Bakgrund

Jag har valt att skriva om digerdöden eftersom det är en sådan omvälvande och förbryllande händelse framför allt i Europas historia. Frågan är även intressant på grund av att det än idag finns en del frågetecken kring ämnet. Dessutom har det varit många diskussioner de senaste åren om andra epidemier som fågelinfluensan och om risken för att den ska utvecklas till pandemi. Ibland brukar man säga "att historien återupprepas" . Det är precis vad den gör tycker jag. För cirka 60 år sedan var judarna syndabockar, men redan 600 år tidigare under pesten var de judarna som var "problemet". Just därför tycker jag det är viktigt att ha kännedom om ämnet, vi kan därför även förstå varför världen ser ut som den gör idag. Jag har försökt få svar på hur pesten spred sig, olika teorier om dess uppkomst och vilka konsekvenser den haft för samhällena.

Syfte

Syftet med uppsatsen är att försöka belysa hur en sådan världsomfattande epidemi kunde uppstå och vilka konsekvenser den fick.

Frågeställning

I min uppsats har jag som mål att kunnat ge svar på dessa frågor.

•o   Varför spred sig sjukdomen så fort? Hur kom det sig att den uppkom?

•o   Vilka drabbades hårdast av pestens genomfart?

•o   Hur påverkades samhällenas ekonomi under digerdödens århundraden?

•o   Skulle likande pandemier som digerdöden kunna inträffa idag?

•o   Vad var det för pest som gjorde att nästan hälften av jordens befolkning dog?

Metod

Jag kommer använda mig av en induktiv metod. Jag har använt mig av olika källor och med hjälp av dem har jag dragit egna slutsatser i diskussionsdelen. Jag tänkte använda mig av fakta främst från böcker men även en del från nätet. Har även med en liten undersökning, då jag vill se vilka uppfattningar folk har om frågan. Jag har frågat 25 personer i olika åldrar för att få ett så representativt svar som möjligt på så få personer. Jag har även delat in de i olika åldersgrupper för att se om kunskaperna/åsikterna inom området varierar.

Den 25 november 2008 gjorde jag en intervju med Hilkka som jobbar inom äldrevården. Hilkka drabbades olyckligtvis av en sorts av pest. Hon fick smittan genom ett kattbett.  Jag tog med detta i min uppsats för att visa att pesten inte är något "utdött" och att pesten kan förekomma i nya former, dessutom var det väldigt svårt att bli av med pestbakterien.

Källkritik

Den viktigaste källan i min uppsats är Dick Harrisons bok Stora döden. Han baserar sina uppgifter på skrifter från medeltiden så som skönlitterära texter, böner, predikan och medeltida skrifter om digerdöden (främst medicinska). Dick Harrison har använt sig av omfattande källmaterial, det handlar om hundratals olika källor från medeltiden. Det som gör texten så tillförlitlig är dels att han har hämtat fakta från primära källor (medeltida skrifter) och dels att han tagit del av den moderna forskningen angående främst sjukdomens karaktär. Dessutom är Dick Harrison forskare på Lunds universitet sen flera år tillbaka och specialist inom just medeltiden. I sin omfattande bok har han lyckats belysa pestens påverkan på både den enskilda människan och samhället (sociala, ekonomiska och kulturella efterverkningar). Han har skrivit om ämnet från de både synsätten beroende på vad han har lagt tyngden på i de olika kapitlen. Kapitlet "jakten på syndabockar" beskriver han hur kyrkan/kristendomen försöker vinna mark genom att lägga skulden på folkgrupper med en annan religion (idealistisk synsätt, det är idéerna som styr). Resterande delar av boken handlar till stor del om hur pesten förändrade samhällena (materialistisk synsätt).

Läroboken Perspektiv på historia A skriven av bröderna Hans och Örjan Nyström. De har skrivit många fackböcker med historisk inriktning och Hans är även gymnasielärare. Eftersom läromedel är allmänt hårt granskade innan de släpps ut på marknaden anser jag att man kan betrakta källan som tillförlitlig. Det dominerande synsättet i boken var materialistiskt.

Jag har valt att ta så lite fakta som möjligt från nätet då det är svårare att se vilka källor sidorna i sin tur har använt sig av. När jag granskat sidorna ha har jag försökt kolla upp att informationen är samstämmig på olika sidor.

Historisk bakgrund

Man vet inte med säkerhet var pesten uppstod men man tror med största sannolikhet att den började någonstans i centrala Asien. Orsakerna till att det är just i Asien pesten uppstod kan bero på att vid den tidpunkten fanns det många naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar och så vidare. Det är ofta i naturkatastrofernas spår som epidemier uppstår. Man kan undra sig varför den spred sig ända fram till Europa men förklaringen är inte så konstig. Det var så att på den här tiden var människorna ett väldigt resande folk och handeln speciellt mellan Asien och Europa var väldigt livlig. Och därmed spred sig epidemin västerut längst Sidenvägen. Handeln idkades även till sjöss vilket gjorde att smittan började sprida sig ännu fortare. Till slut gjorde pesten sitt intåg till Europa via Svarta Havet och första landet i Europa som blev drabbad var Italien. Spridningen spred sig otroligt fort, det tog endast tre år för pesten att få fotfäste i norden. Alla orter drabbades inte lika hårt, vissa regioner klarade sig lindrigt undan. [1]

Resultat

Under medeltiden härjade den mest omfattande farsoten i Europas historia, kanske till och med värsta i världshistorian. När epidemin härjade som värst i Europa dog mellan 26 och 40 miljoner människor. Det är ungefär en tredjedel av Europas befolkning under den tiden. Detta skedde under en väldigt kort period nämligen från 1347 till 1352.[2] Det var dock inte första gången pesten förekom i Europa för enligt vissa forskare finns det bevis för att sjukdom fanns redan 600-800 år tidigare vid medelhavet[3]. Men den stora skillnaden är att under 1300 talet utvecklades epidemin till pandemi, eftersom den nu hade blivit så omfattande och drabbat stora delar av jordklotet. [4]

Det finns många teorier hur digerdöden uppkom och vad det var som orsakade sjukdomen. Den medeltida människan försökte förklara sjukdomens spridning på olika sätt. Antingen att den spred sig via luft, beröring eller helt enkelt var guds straff(religiösa skäl).[5] Människan har i alla tider velat anklaga någon grupp/person för sådana stora problem och judarna var oftast offret. Kyrkan försökte förstärka sin ställning genom att utnyttja detta. Vissa historiker anser att det var under pestens härjningar då skepticism och religionskritik såg dagens ljus. Det var då folk började tänka. Man anser även att svårigheterna i samhället tvingade folk att tänka kreativt, p.g.a. arbetskraftsbrist var man tvungna att hitta tekniska lösningar. [6]  Även idag finns det seglivade uppfattningar om pesten, man kopplar felaktigt ihop digerdöden med fattigdom och hungersnöd. Pesten drabbade lika hårt både välnärda och undernärda personer. En tredje missuppfattning man har är att pesten var en stadssjukdom men så var inte fallet enligt forskning. Pesten var i alldra högsta grad även en glesbygdssjukdom. Medan den lite mer utbildade människan under vår tid har gett olika förklaringar.  Den vanligaste förklaringen är att sjukdomen sprids via pestbakterie-bärande-råttor. När råttorna dör pågrund av pesten måste loppan få ett nytt värddjur vilket oftast blev människor (levde nära dem) och så förs smittan vidare till människor. [7] Det finns forskare som menar att sjukdomen inte är orsakad av en bakterie utan ett virus, närmare bestämt Ebola eller mjältbrand. Deras motivering för det var att Island inte hade några råttor men pesten härjade där ändå. När det gäller pesten på Island är det väldigt omdebatterat. Det finns forskare som anser att Island inte hade några råttor. Nu är det klarlagt att det var böldpest som orsakade denna stora epidemi. Forskare i Frankrike har analyserat skelett från 1300-talet och kommit fram till att det var Yersinia Pestis, som bakterien heter, som var orsaken till sjukdomen.[8]

De finns tre olika typer av pest, böldpest, lungpest och blodpest. Böldpest smittas bara på ett sätt och det är av loppor som bär på Yersinia Pestis bakterien. Några tidiga tecken är att man blir stel och har hög feber. Som man hör på namnet får man bölder över hela kroppen vilka är fyllda med blod. Den drabbade har bara 30 % chans att överleva men ändå är det den "lättaste" sjukdomen att överleva av de tre nämnda. Böldpesten förekom mest av dessa sjukdomar och enligt vissa källor var det bara böldpest som härjade. Sedan har vi lungpest där dödligheten är mycket hög. Sjukdomen smittas via andning, alltså människa till människa. Andningsorganen förstörs i takt med sjukdomens spridning i lungorna. Det tar ungefär tre dagar från den dagen då man fått bakterien i sig tills man dör. Sist men inte minst har vi blodpesten som drabbar de inre organen, man får blödningar i dem. Det man kan se med blotta ögat är blåmärken över hela kroppen och hallucinationer är inte helt ovanliga. Chanserna att överleva är minimala.[9]

Bakteriens spridningsförmåga var beroende av klimatologiska faktorer som värme och fuktighet. Detta gjorde att på vissa geografiska områden och på vissa tider om året var spridningen mer gynnsam. En del pestbakterier är väldigt känsliga för sol vilket gör att det inte överlever exempelvis i ökenområdena. Man tror att böldpest epidemierna i Europa var som värst på somrarna. Det här beror på att det är en loppa som sprider sjukdomen och den trivs bäst i temperaturer mellan 15-20 grader. Spridningen av lungpesten var livligast på vintertid eftersom människorna levde mestadels inomhus och tätt in till varandra. Om det var kyligt eller fuktigt dröjde sig bakterierna längre tid kvar i luften. [10]

Det var inte bara den enskilde individen som drabbades av pestens genomfart utan det påverkade hela samhället. Både ekonomiskt, politiskt och psykologiskt. Det medeltida samhället var väldigt beroende av jordbruket eftersom det var den största näringen. Pesten orsakade en stor kris i jordbruksamhället eftersom så många människor dog. Gårdarna och byarna blev övergivna vilket gjorde att spannmålsproduktionen minskade. Det blev arbetskraftbrist inom jordbruket vilket ledde till att adels inkomster sjönk kraftigt. Klimatet i samhället hårdnade. Det blev ett mer ansträngt förhållande mellan adeln och bönderna. De få bönder som fanns kvar kunde ställe högre krav på adelsmännen när det gällde lön och arbetsvillkor.

Handeln mellan olika länder försämrades. Pesten skapade stor oro vid hamnstäder vilka var beroende av handeln till sjöss. Skepp med smittad besättning hamnade under karantän. Det gjorde att varor som tidigare varit vanliga blev svårare att få tag på. Städerna gick samma utveckling till mötes som landsbygden, det blev arbetskraftsbrist även i städerna.

Den sociala oron ökade i och med att de rika ville fly från städerna. Epidemin ökade riskerna för revolterna i städerna.   En av pestens politiska konsekvenser var att det blev en fredligare period mellan länderna, på grund av att soldaterna antingen var sjuka eller dött och de statliga inkomsterna hade sjunkit. [11]  

Min egen undersökning

Dessa frågor har jag ställt till 20 olika personer.

•o   Vet du vad digerdöden var för något? Ja/Nej

•o   Tror du att en liknande epidemi skulle kunna inträffa igen? Varför/Varför inte?

På fråga ett i min undersökning svarade 60 % av de medverkande ungdomarna (det vill säga åldern 15-19) att det visste vad digerdöden var för något, resterande 40 % visste inte. Men däremot visste alla av de äldre (30 till 50år) intervjuade vad digerdöden var för något.

På fråga två svarade 80 % av ungdomarna att de inte tror att det kommer att uppstå en stor epidemi i framtiden. Deras motiveringar till det var att vi har så pass bra forskning och sjukvård idag. Även p.g.a. att hygien och kunskap är mycket bättre nu. Nio av tio i den äldre gruppen tror att någon typ av epidemi kan inträffa i framtiden. Argumenten till detta var att man sett att gamla sjukdomar som man trott varit utrotade har kommit tillbaka och blivit svårare att behandla. Bakterier har börjat bli resistenta mot en del läkemedel vilket visar en förändring hos bakterien. Detta visar att bakterierna har förmåga att anpassa sig och att överleva under förändrade betingelser.

 Kort intervju med Hilkka som jobbar inom äldrevården.

- Jag har hört att du blev biten av en katt och fick en bakterie som var svår att övervinna.      -Vad var det egentligen för bakterie du fick och varför var den så svårbehandlad?

Hilkka svarar: Det var en släkting till pesten, man kan säga en sorts kattpest.  Antibiotikan bet inte riktigt på bakterien, det tog lång tid att behandla. Orsaken till det kan också vara att detta skedde mitt under sommaren och den bakterien som jag hade trivs bättre i den temperatur som är under sommarhalvåret.

- Oj, det låter som en ovanlig sjukdom, vad fick du för behandling?

Hilkka svarar: Jag fick antibiotika intravenöst och jag opererades två gånger för att få bort all skadad vävnad.

­­-Har du något övrigt att tillägga?

Hilkka svarar: Restriktionen på grund av smittorisken var stora. Jag fick inte röra mig fritt på avdelningen.

- Okej, tack för att du kunde ställa upp och prata om det.

Diskussion

Jag har ju framför allt använt mig av fakta från boken Stora döden av Dick Harrison. Jag tycker att informationen på vissa punkter var något förvirrande och motsägelsefull. Ett exempel är då han påstår att sjukdomen drabbade alla lika hårt oavsett sociala förhållanden det vill säga att det inte spelande någon roll om man var rik eller fattig. Enligt honom spelade det heller ingen roll var man bodde geografiskt, det vill säga alla världsdelar drabbades lika hårt. I en annan del av boken motsäger han sig själv när det gäller geografins betydelse för spridningen. Han tar nämligen upp att bakterien inte trivs där det är väldigt varmt, torrt och mycket stark sol. Han nämnde även att bakterien inte tål kraftig kyla. Enligt vissa källor förekom det knappt någon pest i de nordligaste delarna av Sverige och Finland och det stödjer därmed teorin om böldbakteriens dåliga överlevnad i kyla. Jag måste säga att jag håller med den sista teorin eftersom en bakterie har egenskaper som gör dem kapabla att överleva och föröka sig under vissa gynnsamma förhållanden (temperatur, luftfuktighet). Dock kan en bakterie muteras (ändra egenskaper) så att den anpassar sig efter den miljön den lever i. Jag tycker den här frågan förblir obesvarad.

Jag har funderat över om pesten verkligen drabbade rika och fattiga lika. För jag anser att en rik person borde ha bättre immunförsvar och ha större chans att överleva. Tack vare att de hade bättre kost och bodde inte så trångt. Men jag tror inte hygienen var bättre för det. Jag tror att även i det här fallet kan bakteriens överlevnad stärkas av mutation. Eftersom en bakterie bekämpar alltid kroppens immunförsvar och försöker övervinna den.  Som exempel har vi i dagens läge bakterier som ingen antibiotika hjälper mot, på ett bra sätt eftersom bakterien har muterats.

Något som förvirrade mig var all det fakta jag hitta om Island. För enligt en del forskare fanns det inga råttor på Island på den tiden, vilket jag har svårt att tro. Island hade ju handelsförbindelser till sjöss med andra länder och skeppsråttorna var en självklarhet ombord, då lär Island fått råttorna den vägen.

En sak som jag tyckte var positivt med pestens framfart var att det skapade instabilitet i det feodala systemet. Bönderna fick större makt och självkänsla i och med att de var så få och de var efterfrågade, vilket gjorde att de kunde ställa högre krav på adeln.

Jag blev överraskad av svaren på min undersökning speciellt när det gällde skillnaden på svaren mellan de lite yngre och det lite äldre. I fråga två förväntade jag mig lite mer variation på svaren till frågorna. Man såg tydligt att ungdomarna är mer optimistiska och har större tilltro till sjukvården och forskningen. Medan de äldre är mer skeptiska mot möjligheten att bota alla sortens sjukdomar. Jag tror skillnaderna har att göra med att de vuxna kanske har varit med om sjukdomar som har försvunnit men nu kommit tillbaka på grund av antibiotika- resistens. Jag tror själv att det skulle vara möjligt att en epidemi skulle kunna inträffa igen men kanske inte i lika stor utsträckning. Däremot tvivlar jag inte på forskningens möjligheter att finna ett botemedel, men problemet är att det tar tid. Under den tiden hinner kanske många människor att dö? Även om man skulle komma på ett botemedel fort, tar det ändå lång tid innan den får marknadsföras. Något som skulle kunna vara ett problem är ifall bakterien hela tiden ändrade egenskaper, det skulle göra det svårt att finna ett läkemedel som hjälper mot sjukdomens alla former. Enligt mig finns det redan en världsomfattande epidemi och det är HIV-viruset. Det är dock en epidemi som man kan skydda sig mot genom sitt eget sätt att agera.

Intervjun med Hilkka gjorde jag delvis för att bekräfta att djurens sjukdomar också kan smittas till människan. Det var det som hände i digerd&ou...