Växthuseffekt

1 röster
4599 visningar
uppladdat: 2009-05-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Vi läser nästan varannan dag i tidning om global uppvärmning, klimatförändring och ozonskiktsuttunning. Vad är klimatförändring? Klimatförändring är förändringar i jordens klimat, oftast över långa tidsperioder. I dag syftar ordet klimatförändring i regel på den senaste tidens globala uppvärmning med dess orsaker och konsekvenser.

Frågeställnigar

Vad är växthuseffekt?

Vilka är växthusgaser?

Hur klimatförändring påverkar oss?

Vad händer i framtiden?

Vad gör EU?

Vad kan vi göra?

Klimatförändring

Världen klimat har alltid förändrat genom året, men nu ser vi en förändring som inte är vanlig förändring. Den har mångdubblats bara de senaste 50 år. Det kan hända alla möjliga saker bara temperaturen ändras till någon grad över eller under det normala. Vi märker idag hur olika naturkatastrofer sker i olika delar av världen. Orkaner, översvämningar, torka, skogsbränder, jordskred och många fler är katastrofer som kommer att blir allt vanligare och farligare ju mer koldioxid och andra växthus gaser vi släpper ut. Klimatförändring beror på människans utsläpps av växthusgaser. Idag finns det ca 7 miljarder människor på jorden, och man räknar med att innan 2050 kommer att finnas över 9 miljarder. Klimatförändring är ett allvarligt global hot som kräver snabba globala åtgärder.

Under 1900 talet ökade genomsnitt temperaturen i världen med omkring 0,5 grader.

Yttemperaturen på jorden beräknas at öka med 1,4 - 5,8 grader under perioden 1990- 2100.

Till år 2100 kan vattennivån i världshaven kommer att stiga med en dryg halmeter till följd av klimatförändring.

Växthuseffekt

Växthuseffekten orsakas av ett ökat utsläpp av s.k. Växthusgaser (t.ex. Koldioxid, metan, eller dikväveoxid). Växthus gaser i jordens atomsfär förhindrar värmestrålning att emitteras från jorden vilket innebär att jorden successivt kommer att värmas upp. Dessa gaser skapar den så kallade växthuseffekt, och utan den skulle jorden förvandlas till en snöboll. Det som skett på senare år är en förstärkt växthusgaser i en allt snabbare takt vilket leder till att mer och mer värme hålls kvar på jorden. Om detta fortsätter i samma takt kan vi förvänta oss att den globala temperaturen kommer att höjas med några grader.

Växthusgaser

Koldioxid

Koldioxid bildas från fossila bränslen, förbränning såsom skogsbränder och vulkanisk aktivitet.

Kväveoxid

Kväveoxid bildas vid användning av motor som använder fossila bränslen.

Metan

Metan bildas från avföring. Kor som jäser sin mat och bildar stora mängder metan.

Ozon

Ozon är en nödvändig växthusgas. Den skyddar mot den farliga UV strålning.

Effekt av global uppvärmning

Isavsmältning

Isavsmältning är en av effekterna av den globala uppvärmningen. Idag finns så mycket av vårat vatten uppbundet i våra isar att man förutspår en havsyta höjning på ca7 meter som ett möjligt scenario. Eftersom de största städerna i världen är kuststäder innebär det att huvudparten av dessa skulle sättas under vatten.

Tjernobylolyckan 

Norr om staden Kiev i Ukraina inträffade Tjernobylolyckan i kärnkraftverket Tjernobyl, den 26 april 1986. Där inträffade flera explosioner. Reaktorbyggnaden blåste bort. Radioaktiva ämnen cesium-137 och jod- 131 frigjordes och spreds över stora delar av Europa. Orsakerna till olyckan var främst den speciella typen av kärnreaktor med inbyggda fel.

Orkaner

Temperaturökning är en stor orsak bakom flera orkaner. Några av de värsta orkanerna som drabbat USA på senare år.

Bilaga (DN.se)

Katrina 2005: Den för USA mest dödsbringande orkanen sedan 1928. Omkring 1300 människor omkom. En kategoriorkan när den drog in över USA. Några dagar senare var New Orleans översvämmat och öde.

• Galveston 1900: Minst 8000 döda när en kraftig orkan totalförstör staden, placerad på en låglänt ö i Texas vid Mexikanska golfen, sydost om Houston.

Floyd 1999: En kategori 2-orkan som dödade 56 människor och orsakade skador för 6 miljarder dollar i North Carolina på östkusten.

Andrew 1992: Kategori 4 eller 5-orkan som dödade 26 människor i Florida och Louisiana och orsakade materiella skador för 30,4 miljarder dollar.

Agnes 1972: En kategori 1-orkan som dödade 122 människor och orsakade förstörelse för 7,5 miljarder dollar.

Camille 1969: Kategori 5-orkan som dödade flera hundra människor i Mississippi, Louisiana och Virginia. Skadorna uppskattades till 6 miljarder dollar.

Betsy 1965: 75 människor omkom i Florida och Louisiana när denna kategori 3-orkan drabbade USA. De materiella skadorna uppgick till 7,4 miljarder dollar.

Översvämning, ras, skred och erosion

De senaste åren har flera stora översvämningar drabbat i olika länder. Drickvatten försörjningen riskerar att slås ut genom förorenig av vattentäkter genom ledningsbrott.  Den ökade översvämningsrisken drabbar framför att bebyggelse, vägen och järnvägen.

Kort Historik

De senaste 100 åren globalt uppvärmningen uppgår till drygt 0,7 grader. Uppvärmningen har gått nästan dubbelt så snabbt de senaste 50 åren jämfört med hela 100 års period. Det är mänskliga aktiviteter som är största orsak av detta. Människans extra utsläpp av växthusgaser (framförallt koldioxid) det senaste seklet har emellertid ökad andelen växthusgaser i atomsfären så att växthuseffekt idag är förstärkt. Den globala medeltemperaturen kommer med stor sannolikhet att öka med ytterligare 1,8 - 1,0 grader till slutet av detta sekel, jämfört med 1990. Om kraftfulla globala utsläppsminskningar genomförs kan temperaturhöjningarna begränsas på sikt. Viss försätt uppvärmning går dock inte att undvika.

EU kampen mot klimatförändring

Klimatförändring är ett globalt hot som endast kan bekämpa effektivt på global nivå. EU, som står för 14 % av de globala Växthusgasutsläppen, kan inte vinna kampen mot klimatförändringarna på egen hand. 70 % hushållsenergi som används inom EU går till bostad uppvärmning och 14 % till uppvärmning av vatten. I maj 2006 påbörjades under FN: s överinseende nya globala samtal om framtida åtgärds mot klimatförändringarna. EU vill att dessa ska leda till formella globala förhandlingar om ett nytt klimatavtal vid FN: s nästa klimatkonferens i dec 2007. Målet med det nya avtalet är att se till att den globala uppvärmningen inte överstrider temperaturen med mer än 2c. 

För att hålla målet måste de globala utsläppen av växthusgaser sluta öka inom 10 till 15 år och sedan halveras från nivåerna 1990 före 2050. EU anser att industriländerna kollektivt bör minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 % från nivåerna 1990 fram till 2020. Kina och Indien måste också börja begränsa utsläppningen.

EU utslag

1.    spara 20 % på energiförbrukning.

2.     Öka förnybara energikällor.

3.    Utveckla nya teknik för låga utsläpp.

4.    Bättre integrera EU: s energimarknader.

5.    Bättre införliva EU: s energipolitik i andra politiska områden.

6.    Öka det internationella samarbetet.

Det inte bara EU som tar ansvar mot klimatförändring. Det är enskilda människors ansvar också att minska sitt klimat påverkan. Om vi gör små ändringar i våran livsstil kan det göra stor skillnad.

.

Hushållsel
- Håll rätt temperatur i kyl +6°C och frys -18°C.
- Låt maten svalna och täck den väl före kylförvaring.
- Tina upp fryst mat i kylskåpet. Det ger "gratisenergi" åt skåpet.
- Frosta av regelbundet och dammsug kondensorn på baksidan.
- Fyll diskmaskinen och kolla att avloppssilen är ren.
- Tvätta i full maskin och slopa förtvätten.
- Centrifugera tvätten på minst 1000 varv/minut.
- Rensa regelbundet luddfiltret i tvättmaskinen/torktumlaren.
- Använd lagom stora, plana kokkärl. Koka med lock.
- Använd mikrovågsugn vid tining/uppvärmning av färdiglagad mat.
- Vattenkokare och kaffebryggare är mer energisnåla än spisen.
- Ersätt de lampor som används under lång tid (all utomhusbelysning) med lågenergilampor.
- Använd alltid timer till motor- och kupévärmare samt infravärme.

»Värme och varmvatten.
- Varje grads ändring av temperaturen innebär 5% av uppvärmningskostnaden.
- Vädra kort och effektivt, gärna med tvärdrag.
- Låt inte fönster stå på glänt dygnet runt.
- Låt inte köksfläkten stå på i onödan. Den drar ut uppvärmd rumsluft.
- Täta fönster och dörrar.
- Fä...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Växthuseffekt

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2009-05-12]   Växthuseffekt
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58164 [2024-04-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×