Hemtentan i Samhällskunskap A - Svar

1. Hur finansierar bankerna sin verksamhet?

Verksamheten finansieras till största delen av mellanskillnaden mellan inlåning och utlåning. Banken lånar pengarna som kunderna sätter in på olika konton. I normala fall ger bankerna sina kunder lite ränta för att de lånar pengarna, men just nu får man ingen ränta eller väldigt låg ränta från bankerna. De pengar som bankerna lånar av oss lånar de i sin tur ut mot högre ränta. Bankerna lånar ut pengar till företag och till privatpersoners bolån och konsumtionslån. Ju större skillnaden är mellan den ränta bankerna ger de kunder de lånar pengar av och den ränta de kräver av kunderna som lånar pengar desto mer pengar tjänar banken. Bankerna erbjuder även andra tjänster, som t.ex. aktiefonder, räntefonder, sparobligationer m.m. Bankerna tar betalt för att de förvaltar våra pengar på detta sätt.

2. Hur räknar man ut den så kallade gröna BNP och varför är BNP per capita inte ett alltför bra mått på ett lands utveckling?

Man tar med kostnaderna för miljön vid beräkningen av BNP.  BNP per capita tar inte hänsyn till de "svarta" varor och tjänster som produceras i ett land eftersom BNP bara avser alla varor och tjänster som produceras och som officiellt säljs i ett land under ett år. Därför är levnadsstandarden i flertalet u-länder högre än avd BNP per capita anger.

3. Vad är reporäntan? Beskriv även hur Riksbankens höjning av reporäntan på sikt kan leda till minskat inflationstryck.

Reporänta är den ränta Riksbanken tar för att ge kortfristiga lån till bankerna, eller den ränta Riksbanken betalar när bankerna placerar pengar i Riksbanken. Riksbankens målsättning är att begränsa inflationen till 2%. En ändring av reporäntan påverkar hela det ekonomiska livet. Om reporäntan höjs blir det dyrare för bankerna att låna pengar och de måste därför ta ut en högre ränta vid utlåningen till kunderna. Inlåningsräntan höjs även och det blir mer lönsamt för hushållen att spara. Ekonomin kyls därmed ned och risken för inflation minskar.

•4. Varifrån kommer pengar till hushållen?

Pengarna till hushållen kommer ifrån löner och bidrag, och från räntor och lån, och transfereringar. Men allt är en del av ett stort kretslopp, hushållen får detta för någonting de har gjort, utan utlandet så är den offentliga sektorn, företagen där vi arbetar och kreditinstituten med. Allt handlar om tjänster, konsumtion. 

•5. Vad är ett multinationellt eller transnationellt företag?

Multinationella eller transnationella företag har verksamhet i flera länder. Sådana företag kan vara mycket stora, och har i några fall en årsomsättning som är jämförbar med ett litet lands bruttonationalprodukt.T.ex. så kan de ha moderföretaget i ett land och ett dotterföretag i ett annat.

6. Förklara ordet avreglering.

Avreglering innebär att man tar bort regleringar. Oftast innebär det statliga regleringar, som statliga ekonomiska styrinstrument, som bidrag för olika typer av näringsverksamhet som annars avses när man talar om avregleringar.

7. Ge exempel på Bonnierfamiljens dominerande ställning på den svenska mediemarknaden och vilka effekter den kan få.

Familjen Bonnier är en svensk släkt av tysk-judisk härkomst, medlemmarna i familjen har varit verksamma från 1800-talet som bokhandlare, bokförläggare och annat inom tidskrifter, massmedia, universitet och förvaltning. De äger till största delen hela Sveriges media. Bonnier är del ägare eller ha aktier ibland annat; Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri, Stockholm City, Bonnier Tidskrifter, Svensk filmindustri TV4-Gruppen och MTV Oy. Därför kan de vara med och bestämma i flera saker inom media, så om det finns något de inte gillar så kan de kontrollera det.

•8. I publiceringsreglerna för press, radio och tv talas bland annat om att ge korrekta nyheter. Vad innebär det?

Det innebär bl.a. att press, radio och tv ska erbjuda allmänheten en korrekt och allsidig nyhetsförmedling.

•9.     Vilket är syftet med en tidnings ledarartikel?

En ledarartikel brukar uttrycka en tidnings politiska åsikter i olika frågor.

10.  Vad innebär EU:s stabilitetspakt?

EU:s stabilitetspakt är en bestämmelse inom EU som säger att medlemsländernas ekonomi måste vara i balans, den innebär också att länderna accepterar att de andra EU länderna granskar deras ekonomiska politik. Alla medlemsländerna är med i stabilitetspakten men reglerna är mer strikta mot de länder som infört euron.

•11. När bildades Europarådet och vilket är syftet med dess arbete?

Europarådet bildades 1949 det är en europeisk organisation med 46 medlems länder. Europarådet är fristående från EU trots att de använder samma flaga. De har uppgift att göra så att medlemsländerna utvecklas demokratiskt, socialt och ekonomiskt och att värna om de mänskliga rättigheterna. Bara de demokratiska länderna för vara med, organisationen har en egen domstol "Europa domstolen" som ser till att reglerna om de mänskliga rättigheterna följs.

•12. Vilken uppgift har FN:s generalförsamling?

FN:s generalförsamling (Förenta nationernas generalförsamling) är ett av huvudorganen i FN och i den ingår samtliga av FN:s medlemsstater. Den kan besluta om budget, enas om tolkning av och utveckla internationella lagar, och stadfästa program för ekonomisk, kulturell och social utveckling för de mänskliga rättigheterna. Generalförsamlingen fungerar som ett viktigt debattforum för medlemsstaterna.

•13. Vad betyder WTO? Vad är målet för WTO:s strävanden?

WTO betyder på engelska World Trade Organization - eller på svenska Världshandelsorganisationen. WTO är en sammanslutning av stater som sluter avtal kring världshandel. WTO är skapad med syftet att övervaka och liberalisera internationell handel.

•14.  Vad betyder protektionism?

Protektionism är ett begrepp inom handelspolitiken. Genom protektionism så ska man kunna skydda varor och tjänster som produceras i det egna landet från konkurrens från andra länder. Frihandel är protektionismen motsats. Protektionism kan också handla om att utestänga gästarbete eller arbetskraftinvandring.

•15. Vilka kännetecken på ett u-land ger läroboken och vilka är orsakerna till att vissa länder är fattiga? Försök att skilja mellan orsaker, förvållade av u-länderna själva, och sådana orsaker som de inte kan rå över. Ge även några exempel på vad den rika världen kan göra för att fattiga länder ska utvecklas.

Ett u-land kännetecknas genomen beräkning i landets BNP per capita som delar upp länderna i tre olika huvudgrupper; höginkomstländerna (länder som inte är fattiga), medelinkomstländerna (u-länder) och låginkomstländerna(u-länder). Ett kännetecken är också att de inte utvecklas på samma sätt som t.ex. vi i Sverige eller andra rika länder gjort Oftast så hamnar u-länderna i en ond cirkel som är svår att komma ut från.

De kan börja med små investeringar à som leder till dålig utbildning à Fattigdom och snabbfolkökning à svält och undernäring à sjukdomar à låg produktivitet à låga inkomster à litet sparande à som sedan leder tillbaka till små investeringar på grund av för lite pengar. Allt handlar om pengar egentligen. 

Några orsaker till att vissa länder är fattiga är att de råvaruexportörer och låg sparkvotbytesförhållandet för de flesta råvaror är dåligt. Länderna har också oftast en låg sparkvot och har därför dåligt med pengar till bland annat investeringar och det leder till att de för en stor skuldbörda. Men det är inte bara det som är orsakerna, det är också arvet från historien och kolonialismen som spelar roll i fattigdomen. Det råder brist på demokrati och det blir krig ganska ofta. Men länderna är överbefolkade och hälsotillstånd hos ländernas befolkning är dåligt. Men det finns också naturgeografiska orsaker som förvärrar tillvaron.

•16. Vad blir följderna?       

Här följer en rad mer eller mindre sannolika händelser som kan påverka ekonomin i Sverige. Vad blir de viktigaste följderna (positiva eller negativa) om följande inträffar?

När du svarar tänk på hur följande påverkas: import/export, arbetslöshet, inflation, företagande, konsumtion, budgetunderskott, statsskuld.

Vad blir följderna om...

a)     ... aktieutdelningen stiger rejält samtidigt som stora löntagargrupper lyckas förhandla till sig rejäla lönelyft.

Företagen måste ta ut högre priser för att bekosta löneökningarna och aktieutdelningen. Följden blir då kostnadsinflation. 

b)      ... den svenska kronans värde sjunker i förhållande till euron, dollarn och de andra stora valutorna.

Importen blir dyrare. Det blir då dyrare för konsumenterna eftersom försäljarna måste höja sina priser. Samtidigt så kan exporten eventuellt öka eftersom de svenska varorna blir billigare för utländska köpare, vilket då kan hjälpa landet om de har hamnat i en lågkonjunktur.  Statsskuldens storlek ökar också eftersom staten inte lånar upp pengar i svenska kronor utan i utländsk valuta, så det blir sedan dyrare för Sverige när man ska betala tillbaka lånen. Då gäller det att hålla igen på löneökningarna.

c)      ... den svenska kronans värde ökar i förhållande till euron, dollarn och de andra stora valutorna.

Importen blir oftast billigare och det gör det billigare för konsumenterna. Samtidigt kan det bli svårare att exportera och det blir dyrare för utländska köpare. Då gäller det att man håller igen på löneökningarna. Då har vi lättare att betala statsskulden.

d)      ... riksbanken beslutar att höja reporäntan rejält, med en hel procentenhet.

Den kyler av ekonomin, eftersom det blir dyrare att låna. Riksbanken använder detta som ett vapen mot inflationen. För när det går väldigt bra för Sverige finns risken att företagen och privatpersonerna spenderar för mycket pengar och att priserna ökar snabbt. Därför kan riksbanken anse att kyla ned ekonomin och förhindra att inflationen stiger.

e)      ... priset på råolja höjs med ett par kronor litern.

De påverkar inflationen. För att många företag är beroende av olja för att producera sina produkter. Det blir högre produktionskostnad för företagen och det blir dyrare att köpa deras produkter.

f)       ... regeringens popularitet är på nedgång. Därför beslutar regeringen vid regeringssammanträde i början av december att samtliga medborgare oavsett ålder ska få en julklapp av regeringen, 10 000 kr per person.

Eftersom regeringen bara kan fatta beslut som rör budgeten så kan man anta att julklappen inte är en finansierad utgift. Utan den kommer att innebära att det blir ett budgetunderskott. För att komma tillrätta med den så för man antingen låna pengar, det vill säga öka statskulden eller också spara in på något annat. T.ex. finansiering av vägbygge (infrastruktur) med mera.

17.   Rutorna ska fyllas med dessa ord eller påståenden. Plocka nu in dessa ord i rätt ruta!

1.    Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

2.    Arbetsmarknadsstyrelsen/regeringen

3.    Finansministern/regeringen

4.    Få balans i statens finanser

5.    Hålla inflationen i schack

6.    Köp eller försäljning av SEK

7.    Reporäntan

8.    Riksbanken

9.    Riksbanken

10.  Statens budget

11.  Minska arbetslösheten

12.  Öka eller minska efterfrågan på svenska kronan för att kontrollera

penningvärdet.

18.   Ta reda på mer information om FN:s organisation genom att fylla i nedanstående tabell:

19.  Rita med hjälp av dessa siffror en utbudskurva och en efterfrågekurva i nedanstående koordinatsystem.

(Finns på rutigt lös papper)

Jämviktspriset är 60 Kg

20.   BISTÅND - TILL VEM, HUR OCH VARFÖR

Här nedan följer fyra politiska partier varav två etablerade partier, folkpartiet och socialdemokraterna, och två tämligen nya och små partier, Sveriges Pensionärers Intresseparti samt Sverigedemokraterna.

A.   Folkpartiet liberalerna om u-landsbistånd.

- Varje människa har en rätt till ett värdigt liv - det är deras grundtanke.

- De vill att det ska finnas demokrati och respekt bland reglerna.

- De vet att flera miljarder lever i fattigdom och misär.

- De vill föra in mer demokrati till tredje världen och genom det eliminera fattigdomen.

- Demokrati är viktigt för dem.

- Vill ha ökad frihandel.

- Vill återställa biståndet.

- De tycker att bistånd är bra.

- Sverige bör driva på för att avveckla handelshinder gentemot u-länderna.

B.   Socialdemokraterna om biståndet

- De vill öka biståndet - det är en viktig del till utrotningen av fattigdom.

- De verkar veta lite mer om hur det är med fattigdom och att de betyder mer än brist på mat och resurser.

- De vill göra världen än bättre värld, vill halvera fattigdomen till 2015.

- Demokrati är viktigt, de vill ha ökad fri- och rättvis handel

- De vill ge de fattigaste länderna skuldlättnader.

A.   Sveriges Pensionärers Intresseparti (SPI) om u-landsbistånd

- De litar inte på att biståndet kommer rätt och vill granska allt innan de vågar skicka ett bistånd till något annat land.

- De vill undvika att länderna inte blir biståndsberoende.

- Att biståndet ska bearbetas

- Det ska inte vara högre än vad som är sagt, så om man skulle kunna ge dem mer, eller om landet behöver mer så ska man inte ge det.

- Allt måste krånglas till.

B.   Sverigedemokraterna om u-landsbistånd

- Vill ha kontrollerad frihandel

- Ge länder de stöd och hjälp de behöver

- De tycker att Sverige ska bidra med materiellt och ekonomiskt stöd vi katastrofer.

- Vill hjälpa miljön, arbeta med befolknings explosionen och det globala hotet.

- De vill ha fred i världen och en naturlig balans.

Den mest positiva texten enligt mig är socialdemokraternas tanke om biståndet, eftersom de vill öka det, de försöker redan att halvera fattigdomen, de vill göra världen en bättre värld. (Men jag undrar hur ser än bättre värld ut, för dem?)

Den mest negativa texten är Sveriges Pensionärers Intresseparti, de vill kunna kontrollera allt, vill ge så lite som möjligt känns det som, och vill sen dela upp det i delar, bara för att (enligt dem) länderna inte ska bli biståndsberoende. De vill verkligen inte att biståndet ska vara mer än vad som redan har bestämts.

Ja håller egentligen inte med någon jag vill ha en blandning av några av dem.

21.  OLIKA PERSPEKTIV PÅ INTERNATIONELLA RELATIONER

Frågor

Svar:

Storbritannien, Spanien, Portugal, Italien, Tjeckien, Polen, Ungern och Danmark tillhörde det atlantiska projektet. Tyskland, Frankrike, Ryssland, Finland, Irland, Österrike, Grekland och Belgien de tillhörde den europeiska supermakten. Storbritannien och Spanien var mest drivande i det atlantiska projektet. Tyskland och Frankrike var mest drivande i den europeiska supermakten. Storbritannien var historiskt sätt är ett anglosaxiskt land, liksom USA. De har gemensamma band som går tillbaka sen lång tid tillbaka. USA kom tillräddning under andra världskriget. Spanien har ett stort NATO samarbete, annars vet jag inte. Tyskland och Frankrike vet vad krig betyder, mänskligt och ekonomiskt och litade inte på USA sa. USA hade olje intressen i Irak och det visste Frankrike och Tyskland. De hade ingen stor till tro till USA på grund av att de hade egna förbindelser till Irak. Så då trodde de inte på USA när de sa att Irak hade kärnvapen. FN:s vapen inspektörer leda av Hans Blix som inte var speciellt populära i Irak hade fått åka runt i Irak för att undersöka om de hade kärnvapen och de hittade ingenting. Men USA valde att tro på en konstig rapport där de skulle ha köp plutonium, för att tillverka kärnvapen. Men det var inte sant. De andra länderna i den europeiska supermakten litade på att det inte fanns några kärnvapen eftersom FN:s vapeninspektörer inte hade hittat någonting. Så de tyckte att det inte fanns några själ även om USA påstod att det fanns det.

Därför att Ryssland motsatte sig en invasion. De östeuropeiska länderna tycker att det är viktigt att markera sitt oberoende gentemot Ryssland. De har gått med i NATO och då blir man hårt uppbunden i sina lojaliteter med USA. Det har också sina ekonomiska fördelar att stå på USA:s sida.

Det är en maktkamp. De som ansåg att det var nödvändigt med invasion ville då bygga allianser för att rusta sig så gott man kunde mot det yttre hotet (=Irak) och man försökte hela tiden få in flera i sin allians så att de kunde känna sig tryggare medan de andra ville bygga en allians så de kunde stå emot trycket att delta i invasionen. De hela började med att FN skulle vara med och bestämma, men det var bara en allians som hade tålamod att vänta på deras svar och det var den europeiska supermakten.

Enligt den här modellen så får man säga att kärnländer är främst USA som utövar politisk kontroll över och exploaterar ekonomiskt andra länder.

•22.  Vad kan du som enskild individ göra för att minska miljöförstöringen och resursslöseriet?

Det finns massor med väldigt enkla saker vi individer kan göra för att minska miljöförstöringen och resursslöseriet.

Vi kan låta varm mat svalna innan den ställs in i kylen eller frysen, Frosta av frysen minst ett par gånger per år. Koka upp vattnet i vatten kokare, dricka vatten i stället för vatten på flaska. Fylla diskmaskinen helt varje gång, använda dess ekonomiprogram och öppna maskinen efteråt för att låta disken lufttorka.

Man ska inte låta vattnet rinna vi diskning för hand.

Installera energieffektiva munstycken i kök och badrum. Kolla och jämför den beräknade energiförbrukningen i samband med köp av större vitvaror - välj det energisnålaste alternativet. Tvätta lättare smutsad tvätt i 40 i stället för 60 grader.

Man kan välja svenska livsmedel när du köper saker som äpplen eller tomater för att transporter tar mycket energi, man kan...