Att bli en bra talare

Bakgrund

Alla har vi gått i skolan och varit på lektioner, där läraren varit väldigt tråkig. Sen har vi även varit på lektioner där vi har tyckt att läraren varit intressant och där denna verkligen fått oss att lyssna. Att vara i skolan kan skilja sig ifrån att vara på föreläsningar. Men detta är inget måste, allt beror på hur läraren pratar, och till vilka han pratar med. Föreläsare är ofta väldigt duktiga på att veta hur man ska röra sig och hur man ska prata. Men de är även bra på att veta vart man ska titta för att få alla att känna sig delaktiga. Vissa lärare är som sagt inte lika bra på de här som en del andra är. De har en tendens till att kanske prata monotont, della klassrummet i två delar och vända sig till ena hälften, eller inte ha tillräckligt mycket engagemang i rösten.

Syfte

Jag skriver detta arbete för att jag vill veta mer om vad som får en att bli en bra talare, och om alla kan bli det.

Frågeställning

• Hur blir man en bra talare?
• Vad kännetecknar en bra talare?
• Har kroppsspråket någon inverkan på hur många som lyssnar?
• Kan en bra talare få igenom precis allt?

Avgränsning

Jag har valt att analysera en av tiderna bästa talare, som har fått stor betydelse för de efterlevande. Med hans förmåga att tala har han kunnat förändra människor och världen. Kommer inte att gå in på några kulturella skillnader i att tala, utan bara vad man kan tänka på för att bli en bra talare.

Metod och material

Jag har valt att använda mig utav internet, för där har jag hittat bra fakta. De sidor jag kommer använda är bland annat www.retorik.com där man kan hitta väldigt bra fakta. Har även använt min utav två andra internetsidor där jag fann fakta om Adolf Hitler.

Ordförklaring

• Inventio, dispositio, elocutio, mermoria och actio - retorikens delar
• Mottagare- den som lyssnar
• Sändare- den som talar
• Undertext- det som inte uttrycks genom våra ord t ex. kroppsspråk, ansiktsuttryck, rösten, kön och ålder

Utredning Undersökning

Bra talare

Alla vet säkert vem Adolf Hitler är, men man vet kanske inte riktigt exakt vad han har gjort. Och de flesta tror kanske också att han bara förde negativt med sig. Men detta är inte helt sant. Även om de han gjorde i det stora hela var väldigt hemskt.[1]

Han är en av historiens mest kända män, och även en av historiens bästa talare. Han var så bra på att tala att han blev manipulativ. [2]

Han har bevisat för omvärlden och de efterlevande att genom att vara en bra talare kan man få människor att göra i princip vad man vill. Han hade så stort engagemang för det han talade om, han var en fanatisk person. Folk fick verkligen förtroende för honom. De litade till fullo på det han sa. Hitler var absolut inte ointelligent som person, han visste precis i hur han skulle göra för att lyckas, och i vilka trådar han skulle dra i. [3]

Han visste att det var lättare att hålla ett massmöte för att få fler anhängare än att skriva böcker eller tidningsartiklar. Detta berodde i största fall på att han var en bra talare och det hade stor betydelse att han kunde göra publiken livligt intresserad av det han pratade om, så de inte tappade intresset. De andra fördelarna med att han hade ett massmöte var att man kände gemenskap och samhörighet med gruppen vilket förstärkte partiets politik.[4]

Retorik- Konsten att kunna tala

Historia

Någon gång under 400- talet f Kr skapades retoriken i Grekland. Demokratin var vid denna tid väldigt ung och man höll sig till "en man en röst". Detta hade dock sitt pris. Det innebar att man fick försvara sig själv i rätten, och när man deltog på folkförsamlingen var man tvungen att föra sin egen talan. Detta system skapade behovet om kunskap om hur man får andra och lyssna och få deras stöd. Ur detta behov uppkom retoriken.[5]

Retorikens delar

Retoriken brukar delas in i fem grupper, som dessutom är delar i hur man skapar och genomför ett tal. Delarna kallas för: inventio, dispositio, elocutio, mermoria, actio.[6]

Samlandet

I inventio samlar man ihop de ämnen och argument man behöver till talet. Man använder sig ofta utav metoden att ställa frågor. Frågorna kan exempelvis vara: var?, vem?, Hur? och när?[7]

Strukturerandet

I dispositio disponerar man taleså att man kan tala fritt utan att staka sig eller tappa bort sig helt.[10]

Utförandet

I actio framför man talet med hjälp att kroppsspråk, passande tonfall och text. Detta har också en viss betydelse vad du pratar om och till vilka du pratar till.[11]

Att vara övertygande

Aristoteles beskrev i sin bok "Retoriken" de tre bevis- och övertalningsgrunderna, sätten att övertyga som finns att använda sig utav. Dessa kallade han för: etos, logos och patos.[12]

Etos

Att övertyga genom att skapa ett förtroende är att övertyga genom etos. Man försöker vara den person som alla kan lita på genom att vara sympatisk person. Med andra ord försöker man vara den personen man gärna skulle köpa något begagnat utav.[13]

Logos

Att försöka övertyga genom logos går ut på att tala till folks förnuft. Här ska man undervisa och argumentera. Resonemanget bygger på logiska samband, men däremot är ingenting sagt att påståendena ska vara sanna.[14]

Patos

Till sist att övertyga genom patos går ut på att tala till folks känslor. Det gäller att beröra sin publik, tala med gemensamma bilder och upplevelser. Här får man gärna ta personliga berättelser till hjälp.[15]

Enligt Aristoteles innehåller ett bra tal lite utav alla dessa bevis- och övertalningsgrunder.[16]

Att bygga upp ett bra tal

Vilken är din publik?

Att presentera sitt tal rätt och ha rätt formulering har en stor betydelse för att publiken ska vilja lyssna och tycka att det är intressant. Pratar du med slangord och väldigt ungdomlig stil till en grupp som är äldre har de svårt att ta till sig de du säger. De tycker att du är omogen och har svårt att ge dig den respekten du kanske förtjänar. Hade du istället valt att använde ett lite mognare språk hade de kanske tyckt att det varit mer intressant. [17]

För att kunna förbereda sig så bra som möjligt inför ett tal bör man ta reda på så mycket som möjligt om sin publik. Varför de har kommit hit, är de tvingade eller vill de vara här? Vilken åldersgrupp är det, ungdomar, äldre eller är det en mixad åldersgrupp? Är det en liten eller en stor grupp? Känner det redan till något i vad det är du har tänkt tala om? Känner gruppen till något om dig? Vem är du för din publik?[18]

Kan man svara på dessa frågor så kan man känna sig välförberedd inför ett tal. Men det är inte sagt att talet kommer bli bra bara för detta. Det är en hel del man bör tänka på som talare.[19]

Vilka ramar har du?

Innan man börjar tala är det viktigt att man fått reda på vilka ramar man måste hålla sig efter.

Det kan handla om hur lång tid man har på sig. Har man inte så lång tid på sig får man skära ner sitt tal lite så att publiken hinner ha en liten frågestund efteråt. Det är nästan lättare här att ta med för lite material än vad man tror sig behöva. [20] 

En annan bra sak att ta reda på är vilken tid på dagen du ska prata. Är det tidigt på morgonen då publiken kanske fortfarande är nyvaken, precis innan lunch, eller kanske på eftermiddagen då de bara längtar hem. Beroende på vilken tid det är så får man anpassa talet till tiden. Är det på morgonen eller eftermiddagen då publiken kanske är lite halvtrött så kan man öka tempot i talet, kanske ta med lite gruppövningar så de får aktivera sig lite. [21]

Vad vet du om lokalen du ska vara i? Kommer du att vara på en scen eller på golvet? Är den liten eller stor? Kommer publiken att se bra? Detta är bra förutsättningar för dig att ta reda på till ditt tal. Du ska se till så publiken får det så bekvämligt som bara möjligt. Det är absolut inget fel att möblera om i salen (om detta går) för att publiken ska kunna se bättre och sitta bekvämare. Tror du att du kommer att höras dåligt, be om en mikrofon så att publiken med säkerhet kommer att höra dig.  [22]

Vad har du för syfte?

Innan du väl ställer dig på scenen se till att ha tagit reda på vad det är du vill får ut av detta framförande. Är du där för att underhålla, undervisa, informera eller rent utav få folk att agera på ett annat sätt än de gjort tidigare. Genom att ha klart för dig vilket syfte det är du har ifrån början så blir det lättare för dig att genomföra det.[23]

De här frågorna ska du försöka svara på:

Vad har du för budskap?

Skillnaden mellan de skrivna och det talande är att i det skrivna kan alltid läsaren gå tillbaka och läsa om något den inte förstod. Detta gäller inte i det talande, därför måste den som talar vara tydlig i upplägget och vilket budskap han vill nå fram med. [24]

Vad är din huvudtes? Kan det sammanfattas i bara en mening, eller behöver du fler? Det man ska tänka på här är att man inte ska använda för många argument. Som regel brukar man säga att man ska använda max 3 argument. Använder man fler har människan svårt att hålla isär påståendena och teserna. Detta blir bara rörigt i mottagarens huvud.[25]

Svaren på frågorna om vilket syfte du har, vem du är för publiken och vilken din publik är bör underlätta vilket budskap det är du ska använda dig utav.[26]

Hur disponerar man talet?

Hur lägger man upp ett tal så att det blir bra? Beroende på vad du ska prata om kan man lägga upp det på olika sätt. Men en beprövad metod är att:

•1.      Tala om vad det är du tänker prata om

•2.      Säg vad det är du ska säga

•3.      Slutligen ska du säga vad det är du har sagt[27]

Detta lite underliga upplägg har en förklaring i att människan måste repetera för att komma ihåg. Publiken kommer alltså inte komma ihåg det du har sagt, eller kommer att ha väldigt svårt för det, om du inte repeterar dig. Man ska därför inte vara rädd för att upprepa sig, detta kan bara vara bra.[28]

Det viktigaste i inledningen är att skapa en relation till publiken, att få deras förtroende (etos). Hur man gör detta beror på publiken och på dig själv. Men lättaste sättet är att knyta an till något som berör alla, till något som ni har gemensamt. Visa gärna att du är nyfiken på publiken och på deras liv. [29]

Blanda gärna olika presentationsformer: Växla till exempel mellan avsnitt med fakta (logos) och avsnitt med illustrationer och berättelser (patos). Då blir det lättare för publiken att hålla uppe intresset för vad det är du talar om.[30]

När det gäller avslutningen så ska man försöka knytta ihop säcken. Samla upp alla lösa delar och få ihop allting. Detta kan gärna ske med lite repetition om vad det är du har pratat om och sammanfatta det viktigaste. Lämna tid kvar för reaktioner och frågor. Sluta med en fundering du fått under talets gång eller med något som kan tänkas beröra publiken.[31]

Framförandet

Till slut så har vi kommit fram till själva framförandet. Det är nu det gäller, det är nu du ska tala för publiken. Det viktigaste att tänka på här är att du har byggt till tal i lösa delar så om inte tiden skulle räcka till kan du hoppa fram utan att det låter konstigt. Ha gärna klart för dig vad du ska stryka i första andra och i tredje hand så att du inte står och blir fundersam på hur du ska göra.[32]

Det viktigaste utav allt när du väl står framför publiken är att de känner att du vill förmedla något. Du ska känna för det du pratar om. De måste se i undertexten att du vill få dem att förstå och att du vill att de ska få ut något utav detta. [33]

Som allt annat så ligger vägen till att bli en god talare i övning. Ju mer övning desto bättre blir du. Ta gärna hjälp utav vänner som kan ge dig feedback på ditt tal, syntes intresset, såg man att du ville förmedla något, hur var ditt kroppsspråk och så vidare. Det är även bra om du kan få hjälp med hur du kan göra det bättre nästa gång.[34]

Ett sista tips är att det är bra att titta på talare man tycker om. Det är aldrig fel att härma någon annan så länge man inte gör ett plagiat.[35]

Texten

Ordens innehåll och att smycka språket

Med texten menar man orden - den talade delen av språket. Ordval, ordspråk, fackuttryck, meningslängd och meningsbyggnad utgör den talade texten.[36]

Gamla retoriken kan ge oss många redskap i hur man ska behandla en text.  Man ägnade nämligen mycket tid på hur man skulle på ett lämpligt sätt utforma texten så att den blev mer funktionell.[37]

Språkvariationer kallades för troper och figurer. Det finns många olika sätt att variera och smycka ut sin text men man brukar dela in dem i fyra olika grupper dessa är: [38]

Bilder

Den valigaste delen av språkliga bilder är metafor, men det finns även andra tekniker. Här tänkte jag ta upp de olika teknikerna och förklara hur man går till väga.[39]

Metafor

Metaforen är ett vildligt uttryckssätt och ett utav det vanligaste. Uppkomsten kommer oftast genom att man blandar uttryck från olika genrer. Man skapar uttryck som i strikt mening inte går, utan de är kopplade till fantasin. Dessa används väldigt ofta i svenskan.[40]

Metonymi

Här låter man ett uttryck bytas ut mot ett annat lite tidigare uttryck.[41] För att ni lättare ska förstå detta kan vi ta ett exempel. I ett tal som Olof Palme höll under Vietnamkriget säger han såhär: "Därför är bombningarna ett illdåd. Och av det har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville, Treblinka. Där har våldet triumferat, men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu fogas ett nytt namn till raden:

Hanoi - julen 1972"[42]

Istället för att säga rakt ut att han talar om massakrer eller bombningar jämför han detta krig med Gurenica, Oradour, Babij Jar och så vidare. Med detta skapar namnet bilder i huvudet på oss som är mycket starkare än de bilder som hade dykt upp i huvudet på oss utav orden bombningar oss massakrer. [43]

Synekdoke

Synekdoken liknar metonymin men den kan sägas vara ett specialfall utav den.  Som till exempel så kan man säga att man kan bo inom fyra väggar, där man låter väggarna representera hela huset.[44]

Liknelser

Liknelser skiljer sig från metaforen genom att i liknelserna så utgår det vad det är som liknar eller är som något. "Så kan träden rötter vara som tentakler i marken."[45]

Vändingar

Ironi

En av de olika delarna i vändningar är Ironi vilket de flesta redan vet vad det är (när man säger en sak men menar mottsatsen till det). [46]

Eufemismen

Här gör man en smyckande omskrivning. Man byter ut ett uttryck mot ett annat som låter bättre, ofta i denna genre uppfinner man nya ord. [47]

Hyperbol 

Att säga: Jag är fullständigt dödstrött är en hyperbol, du överdriver medvetet om något och väldigt kraftigt. För man håller ju egentligen inte på att dö. Man är bara väldigt trött. [48]

Litotes

Litotesen är raka motsatsen till hyperbolen. Här ska man underdriva istället.[49]

Upprepningar

Anafor

Anaforen är en upprepning av samma ord i början av meningar. En av de mest kända är Martin Luther Kings tal "I have a dream". I detta tal upprepas denna fras ett stort antal gånger och den ökar i kraft.[50]

Epifor

Detta är anaforens raka motsats nu sätter du istället de upprepande orden i slutet på meningarna.[51]

Synonymi

Här är det precis som det låter man använder olika ord men med samma innebörd för att förklara något.[52]

Kiasm

Två språkdelar spegelvänds i kiasmen. Som exempel kan man ta livet är kort, kort är livet.[53]

Jämförelser

Paradigm

I denna del av jämförelser får en person eller en händelse användas som förstärkning av en text. [54]

Antites

Här pratar man om svart och vitt och tar bort alla nyanser däremellan. Det man pratar om bli antingen bra eller dåligt, rikt eller fattigt som exempel.[55]

Oxymoron

Ett enstaka ord läggs till ett annat med mottsatt betydelse kallas oxymoron. Detta kan ge ord som skitsnygg och bitterljuv.[56]

Sentens

Detta är detsamma som talesättet. Här får gamla visdomsord tala och förstärka din ståndpunkt. "Var mot andra som du vill att de andra ska vara mot dig!" [57]

Mänsklig kommunikation

Mottagaren - Huvudpersonen

I all kommunikation som sker är det mottagaren som bestämmer vad det slutgiltiga budskapet blir. Är det som är kvar efter att ha filtrerats genom hennes eller hans referensramar, fördomar och erfarenheter. Utav olika skäl t ex av olika fördomar - uppfatta det du ville förmedla på ett helt annat sätt än vad du tänkt dig. [58]

En mottagare som inte tror att unga kvinnor kan - har möjlighet att inte lyssna alls då han möter en sådan.[59]

Du kan inte förändra mottagaren

Det kan känna lite frustrerande att inte kunna ha kontroll över det som mottagaren uppfattar. Men man kan självfallet också se detta som en utmaning. Som sagt du kan inte förändra mottagaren, men du kan förändra ditt eget budskap mer.[60]

Undertexten

Albert Mehrabian är en flitig amerikansk kommunikationsforskare som anser att det vi förmedlar med hjälp utav ord, av texten i stora drag utgör ungefär 10 % av det kommunicerade budskapet. Resterande 90 % står kroppsspråk, röst och andra icke verbala signaler för enligt honom själv. [61]

De flesta kommunikationsforskare är eniga om att den största delen utav budskapet utgörs av ickeverbal kommunikation. De är däremot oense om hur stor del utav budskapet som de står för.[62]

Därför är det viktigt för talare att tänka på undertexten lika mycket som på texten. Har man inte rätt kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonläge kan budskapet uppfattas på ett annat sätt än det man har tänkt sig. För att lära sig mer om själva undertexten ska vi gå in på dess olika delar. Man kan låta dessa delar bestå utav kroppsspråket, ansiktsuttrycket och rösten. Sen finns det även en mängs olika andra faktorer som spelar roll men som vi inte kan styra lika mycket såsom kön, ålder, dofter, dialekt, kläder, yrkestitel mm. [63]

Kroppen

Kroppsspråket ljuger?

Alla har vi olika vanor, detta gäller även kroppsspråket och de sätt vi är vana att bete oss på. Detta kan visa hur vi mår på riktigt, men det kan även ljuga om det, liksom att vi kan se ledsna ut även fast vi inte är det.[64]

Vad kan vi visa med vår kropp?

Hur ser kroppens språk ut? Vad kan vi uttrycka med vår kropp? Det enklaste svaret är att det beror på vem det är som talar. För alla är olika bra på att visa vad det känner med själva kroppen. Det krävs träning för att bli bra på att använda sig utav sitt kroppsspråk.[65]

Kroppsspråket - Status

Status i detta fall betyder ungefär detsamma som säkerhet, men de får inte förväxlas med social status. Statusdimensionen låter vi vara en skala mellan hög och låg status.[66]

Vad menas då med hög status? I detta fall har vi alla mött högstatuspersonen. Hon kännetecknas av att äga sin omgivning och hon är oftast i centrum utav händelser. Den kroppsmässiga förklaringen är att hon rör sig långsamt och mjukt. Hon har inte bråttom, hon vågar ta tid på sig, även i små rörelser och gester. Hon vågar stanna upp, hon är även noga med ögonkontakten.[67]

Hållningen är rak, fast kroppen är inte överspänd. När hon sitter ner sitter hon rakryggad utan att använda stolens ryggstöd eller armstöd.[68]

Lågstatuspersonen beter sig i stället som en motsatts till högstatusperson, hastigt och ryckigt, är i ständig rörelse och har svårt att skapa ögonkontakt med andra. Hållningen hos en lågstatus människa är ofta dålig böjd rygg, stel nacke och ihopdragna axlar med armarna om sig själv för att dölja så mycket utav kroppen som möjligt.[69]

Kroppsspråket - kontakt

I vardagligt tal motsvarar denna del av kroppsspråket kontakt eller kanske utstrålning.

Det som är god kontakt präglas i första hand utav riktningen till mottagaren.  Ögonkontakten är också en viktig faktor i detta, att vara uppmärksam, vänlig, se den man talar till i ögonen skapar en god kontakt. Men detta är ganska självklara saker för oss. Det vi däremot inte vet är avståndet mellan sändaren och mottagaren spelar roll. Vi svenskar vill gärna ha ett avstånd på 60-80 cm mellan oss vid normala samtal. Skulle den andra komma för nära skulle det kännas som om han eller hon inkräktar på mitt område. Skulle den däremot va längre ifrån skulle det kännas som om det inte är något långvarigt samtal. Ungefär som att heja på någon i affären. [70]

Allt det vi gör med kroppen spelar alltså in i hur folk runt omkring oss uppfattar oss även om vi skulle säga en ska med munnen så kanske mottagaren tycker att vi säger en annan med kroppen.[71]

Diskussion

Att sitta i ett klassrum där läraren är halvpigg på att ha en lektion är väldigt tråkigt. Han får inte igång klassen och han låter allmänt tråkig. Skulle han dessutom stå riktad till ena sidan klassrummet bara är det väldigt svårt att upprätthålla koncentrationen. Går en lärare omkring i klassrummet, talar inför HELA klassen blir lektionen en helt annan. Man får ett helt annat intryck utav läraren. Är han dessutom entusiastisk och tycker om att hålla lektion håller man uppe koncentrationen mycket lättare. Att titta på sina lärare och hur det talar kan vara ett bra sätt att komma på hur man själv vill prata. För alla har vi suttit på lektion någon gång. Att ha muntliga föreläsningar för varandra i skolan är ett utmärkt tillfälle att öva på att tala inför andra. Även fast detta är väldigt skrämmande för en del. Men med lite träning går det över. Man måste bli van vid att ha allas ögon riktade mot sig själv.

Hade jag själv talat hade jag hellre haft allas ögon riktade mot mig och se att de var uppmärksammade. Istället för att se hur de sitter och plockar med exempelvis sin penna och vara allmänt uttråkade på att sitta och lyssna. Som sändare får man en kick utav att känna att de andra lyssnar och att de tycker om de man pratar om. Man skapar engagemang för samma sak. Vilket är väldigt roligt att se.

Detta är likadant som att vara på en föreläsning, vissa föreläsare är inte riktigt förberedda vissa inte lika vältränade som andra. Men man märker av vilka som vet hur man ska ta hand om mottagarna på rätt sätt.

Det som kan vara svårast med en vanlig konversation är att tyda kroppsspråket och a...