Historia A Digerdöden

    Digerdöden

Vad var det som hände?

Man vet inte med säkerhet vart epidemin började men ett återkommande namn är Kina. Vad man vet är att det i början av 1330 inträffade ovanligt många naturkatastrofer som jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar i Kina. Dessa katastrofer tog inte bara människors liv utan också råttornas. Det var råttorna som bar på den fruktade bakterien Yersinia pestis men det var lopporna i pälsen som var den egentliga smittspridaren. Så när råttorna dog så övergav lopporna råttorna och gav sig på människorna istället. Och när det var gjort så smittade det från person till person. Man kan säga att pesten har många ansikten, dom mest framträdande var böldpest och lungpest men i grund och botten så är det samma sjukdom. I vissa fall passerade infektionen rakt in i blodomloppet (blodpest) och angriper organen så att människan dog innan det uppstod några bölder, man kan ju tänka sig reaktionerna när folk dog tillsynes utan någon anledning.¨

Vilken väg tog pesten sen då? Jo, tack vare den intensiva handel som bedrevs så var vägen given, den följde helt enkelt de stora handelsvägarna, efter det att böldpesten 1347 hade nått fram till Sidenvägens västra slutstationer gick allt mycket snabbt, folkmängd och bosättningsmönster tycks inte ha haft någon som helst betydelse för digerdödens framfart. Det blev inte direkt bättre av att man slängde ut sina sopor direkt på gatan så att råttorna trivdes alldeles utmärkt och att folk gav sig iväg på så kallade gisslartåg för att blidka den vredgade guden men detta bidrog bara till att pesten spred sig ytterligare. Pesten var sedan en återkommande faktor under senmedeltiden men ingen så fruktansvärd och omfattande som just den på 1300-talet där dödligheten beräknats till mellan en tredjedel och hälften av befolkningen. Vems fel var det hela då? Ja, för prästerna stod ju svaret klart: det var herrens straff! För dom lärda läkarna och astrologerna var det en följd av giftiga avdunstningar och himmelska sammanstrålningar, men dom var i slutändan också framkallade av Gud. Den vanliga människan då, jo hon ville ha en mer konkret sak, en syndabock. Där fick Judarna och de vanskapta i samhället sin beskärda del, dom anklagades för att ha förgiftat brunnarna. En häxprocess inleddes mot Judarna, att även de dog i pesten det blundade man för Vad påverkade då vad? Var det digerdöden som tvingade fram krisen inom jordbruket eller var sjukdomen en logisk följd av att den jordbrukande befolkningen fick det sämre? Den första teorin utgår ifrån att vi bara tror att det är vi som bestämmer. I själva verket har vi en mängd biologiska konkurrenter på planeten och då och då utsätts vi för attacker från dessa. 

Det spelar alltså ingen roll om vi har god hygien och gott om mat, den slår till ändå. Den andra teorin utgår ifrån de sociala och ekonomiska förändringar som föregick digerdöden. En kraftig befolkningstillväxt hade medfört att man inte kunde livnära alla, krig och andra umbäranden hade gjort att samhället var försvagat. Det var endast därför som pesten blev så omfattande menar man.

Hur påverkades människorna efteråt?

För att förenkla kan man säga att bönderna fick det bättre på herrarnas bekostnad. Eftersom det blev ont om arbetskraft så var herremännen tvungna att ta dom anbud dom fick, ganska fort så insåg bönderna fördelen i detta, fick man inte bra betalt, ja då var det bara att gå till någon annan som betalade priset. På detta vis fick bönderna en otroligt mycket starkare makt än vad dom hade haft innan10. 1400-talets första decennier präglades därför av högljudda klagomål mot de skatteindrivande kungliga fogdarna. De svenska bönderna blev också mycket politiskt våldsbenägna, som aldrig för krävde man sin rätt med vapen i hand. Man kunde inte köra över bönderna lika lätt som tidigare11På 1800-talet så hävdade man att digerdöden blev den största vändpunkten i mänsklighetens historia. Det var då man tog steget mot renässansen. Det var då den feodala hierarkin föll samman, det var då som skepticism och religionskritik såg dagens ljus och det var då folk började tänka12 Tillbörja med så blev det fredligare efter digerdöden men det har sin naturliga förklaring eftersom det inte fanns några soldater att föra krig med eftersom dom flesta dött, men allteftersom befolkningen växte så var man snart igång igen13. 

Kan det hända igen?

Faktum är att vi hade ett utbrott av pestepidemi i slutet av 1800-talet som började i södra Kina och vandrade sen vidare till Bombay, Suez, Madagaskar, Alexandria, Japan, östafrikanska kusten, Portugal, Manila, Sydney, Glasgow, San Fransisco, Hawaii, Java och Ceylon. 1948-1948 och 1952 återkom den till Indien. Det var denna gång som pestbakterien upptäcktes av Alexandre Yersin och Shibasaburo Kitazato14. De gjorde sina upptäckter ungefär samtidigt men det var Yersin som fått ge sitt namn åt bakterien. Men fortfarande i våra dagar så kräver böldpesten liv, enligt världshälsoorganisationen har antalet registrerade fall av böldpest ökat något sedan början av 1990-talet, med en rekordnotering 1994 då man registrerade 2935 fall, varav 54 med dödlig utgång15. 

Mina egna funderingar och slutsatser:

Genom denna fördjupning så har jag förstått att digerdöden har haft en långt större påverkan på den mänskliga historien än vad jag trodde och dessutom fått insyn i hur verkligt grym denna farsot var. Jag hoppas verkligen att vi aldrig ska behöva drabbas av något liknande igen, men med tanke på den växande efterfrågan på biologiska krigsvapen så kanske vi snart står inför en ny massdöd med dom små bakterierna som fiender.

Vad kan man då dra för slutsatser? Självklart så har digerdöden haft en stor påverkan på det efterkommande men var det digerdöden som tvingade fram det? Hur hade det gått om det aldrig hade kommit någon ond bråd död? Hade vi fortfarande gått omkring i ett medeltids liv och blivit styrda av en feodaladel och en mäktig kyrka eller hade vi brutit oss loss från detta samhälle ändå? Det finns många frågor om just detta om… men helt klart är att det skedde en förändring kanske inte så omvälvande som man tyckte på 1800-talet (eftersom man hade för vana att romantisera då) men så sakteliga så tog ett nytt samhälle över. Men digerdöden förde inte bara gott med sig (om man ser till att dom efterkommande fick det bättre) för Judeförföljelsen späddes på ytterligare. Om digerdöden aldrig hade ägt rum hade då Hitler ändå givit sig på Judarna i vår tid? Detta är nog frågor som aldrig kommer få några svar men dom är intressanta att tänka på, historien upprepar sig. 

Digerdöden Vad var det som hände? Man vet inte med säkerhet vart epidemin började men ett återkommande namn är Kina. Vad man vet är att det i början av 1330 inträffade ovanligt många naturkatastrofer som jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar i Kina. Dessa katastrofer tog inte bara människors liv utan också råttornas. Det var råttorna som bar på den fruktade bakterien Yersinia pestis men det var lopporna i pälsen som var den egentliga smittspridaren. Så när råttorna dog så övergav lopporna råttorna och gav sig på människorna istället. Och när det var gjort så smittade det från person till person. Man kan säga att pesten har många ansikten, dom mest framträdande var böldpest och lungpest men i grund och botten så är det samma sjukdom. I vissa fall passerade infektionen rakt in i blodomloppet (blodpest) och angriper organen så att människan dog innan det uppstod några bölder, man kan ju tänka sig reaktionerna när folk dog tillsynes utan någon anledning. Vilken väg tog pesten sen då? Jo, tack vare den intensiva handel som bedrevs så var vägen given, den följde helt enkelt de stora handelsvägarna, efter det att böldpesten 1347 hade nått fram till Sidenvägens västra slutstationer gick allt mycket snabbt, folkmängd och bosättningsmönster tycks inte ha haft någon som helst betydelse för digerdödens framfart. Det blev inte direkt bättre av att man slängde ut sina sopor direkt på gatan så att råttorna trivdes alldeles utmärkt och att folk gav sig iväg på så kallade gisslartåg för att blidka den vredgade guden men detta bidrog bara till att pesten spred sig ytterligare. Pesten var sedan en återkommande faktor under senmedeltiden men ingen så fruktansvärd och omfattande som just den på 1300-talet där dödligheten beräknats till mellan en tredjedel och hälften av befolkningen. Vems fel var det hela då?

Ja, för prästerna stod ju svaret klart: det var herrens straff! För dom lärda läkarna och astrologerna var det en följd av giftiga avdunstningar och himmelska sammanstrålningar, men dom var i slutändan också framkallade av Gud. Den vanliga människan då, jo hon ville ha en mer konkret sak, en syndabock. Där fick Judarna och de vanskapta i samhället sin beskärda del, dom anklagades för att ha förgiftat brunnarna. En häxprocess inleddes mot Judarna, att även de dog i pesten det blundade man för Vad påverkade då vad? Var det digerdöden som tvingade fram krisen inom jordbruket eller var sjukdomen en logisk följd av att den jordbrukande befolkningen fick det sämre? Den första teorin utgår ifrån att vi bara tror att det är vi som bestämmer. I själva verket har vi en mängd biologiska konkurrenter på planeten och då och då utsätts vi för attacker från dessa. Det spelar alltså ingen roll om vi har god hygien och gott om mat, den slår till ändå. Den andra teorin utgår ifrån de sociala och ekonomiska förändringar som föregick digerdöden. En kraftig befolkningstillväxt hade medfört att man inte kunde livnära alla, krig och andra umbäranden hade gjort att samhället var försvagat. Det var endast därför som pesten blev så omfattande menar man. Hur påverkades människorna efteråt? För att förenkla kan man säga att bönderna fick det bättre på herrarnas bekostnad. Eftersom det blev ont om arbetskraft så var herremännen tvungna att ta dom anbud dom fick, ganska fort så insåg bönderna fördelen i detta, fick man inte bra betalt, ja då var det bara att gå till någon annan som betalade priset. På detta vis fick bönderna en otroligt mycket starkare makt än vad dom hade haft innan10. 1400-talets första decennier präglades därför av högljudda klagomål mot de skatteindrivande kungliga fogdarna. De svenska bönderna blev också mycket politiskt våldsbenägna, som aldrig för krävde man sin rätt med vapen i hand.

Man kunde inte köra över bönderna lika lätt som tidigare11På 1800-talet så hävdade man att digerdöden blev den största vändpunkten i mänsklighetens historia. Det var då man tog steget mot renässansen. Det var då den feodala hierarkin föll samman, det var då som skepticism och religionskritik såg dagens ljus och det var då folk började tänka12 Tillbörja med så blev det fredligare efter digerdöden men det har sin naturliga förklaring eftersom det inte fanns några soldater att föra krig med eftersom dom flesta dött, men allteftersom befolkningen växte så var man snart igång igen13. Kan det hända igen? Faktum är att vi hade ett utbrott av pestepidemi i slutet av 1800-talet som började i södra Kina och vandrade sen vidare till Bombay, Suez, Madagaskar, Alexandria, Japan, östafrikanska kusten, Portugal, Manila, Sydney, Glasgow, San Fransisco, Hawaii, Java och Ceylon. 1948-1948 och 1952 återkom den till Indien. Det var denna gång som pestbakterien upptäcktes av Alexandre Yersin och Shibasaburo Kitazato14. De gjorde sina upptäckter ungefär samtidigt men det var Yersin som fått ge sitt namn åt bakterien. Men fortfarande i våra dagar så kräver böldpesten liv, enligt världshälsoorganisationen har antalet registrerade fall av böldpest ökat något sedan början av 1990-talet, med en rekordnotering 1994 då...