Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Uppdrag 2 i Geografi B

Turism & landskap

2010-01-01

Hermods Västerås

Helena Magnusson

Innehållsförteckning

Inledning. 3

Vilka för- respektive nackdelar kan en plats ha av turism?. 3

Turismens olika utvecklingsstadier 4

Olika landskapstyper i vårt land och deras placering. 5

Regler som styr den fysiska planeringen i en svensk kommun. 7

Fysisk kommunal samhällsplanering. 7

Ett hållbart samhälle med hjälp av miljöriskanalys. 8

Avslutande sammanfattning med egna reflektioner 9

Källförteckning. 10

Inledning

Detta uppdrag behandlar turism och Sveriges landskap och inleds med en förklaring av tre olika begrepp och avslutas med några av mina egna reflektioner och funderingar som uppkommit under arbetets gång.

Världsnaturarv

FN:s organ för utbildning, forskning och kultur, UNESCO, som grundades 1960? har bestämt att vissa miljöer ska bevaras för framtiden så att alla våra barn och barnbarn globalt sett, ska kunna få en uppfattning om hur samhället och landskapet kan förändras över tid. 1984 skrev Sverige på denna konvention och har 13 natur- och kulturobjekt med på världsarvslistan. Det rör sig om både områden av kulturlandskapstyp och av naturlandskapstyp. Exempel på vad som i Sverige finns med på UNESCO:s världsarvslista är Falu koppargruva, skogskyrkogården i södra Stockholm, Gammelstads kyrkby i Luleå och Laponia fjällområde.

Naturlandskap

Landskapet är det som breder ut sig framför våra ögon och förändras beroende på varifrån man iakttar det. Ett naturlandskap är opåverkat av människans aktiviteter. Många naturlandskap blir nationalparker eller naturreservat för att få förbli orörda av människan och det finns många nationalparker i det svenska fjällområdet, t.ex. Sareks nationalpark. Tyvärr finns det inte så många platser kvar i Europa som är naturlandskap på grund av människans utbredning.

Kulturlandskap

Ett kulturlandskap är ett landskap påverkat av människan. Det har antingen planerats av eller för människan på ett eller annat sätt. Exempel på kulturlandskap är jordbrukslandskap eller energilandskap och dessa beskrivs längre fram.

Vilka för- respektive nackdelar kan en plats ha av turism?

Fördelar

Om en plats blir etablerad som en turistplats medför det ekonomiska fördelar i form av införsel av utländsk valuta, nya arbetstillfällen, nyinvesteringar i form av hotell och restauranger samt en tillfällig ekonomisk uppgång. Det finns andra fördelar förutom de ekonomiska med turism. Det kan öka vår förståelse för andra kulturer, bevara värdefull natur och hjälpa till att bygga ut platsens infrastruktur. En plats där fördelarna har varit större än nackdelarna, även om det givetvis även har uppstått olika problem som förmodligen inte skulle funnits där utan besökande turister, är Kenyas nationalpark som är världsberömd och en plats många människor antingen drömmer om att besöka eller, om de har tid och råd (genomförbarhetsfaktorer), faktiskt besöker. Dessa fördelar består bland annat i att lejonbeståndet har blivit större än tidigare, eftersom en procent av inkomsterna från turistnäringen avsätts till att skydda rovdjursbeståndet samt att betala ut ersättning till bönder vars boskap rivits av rovdjur. Tyvärr minskade turismen i Kenya 2008 pga politiskt våld vilket påverkat landets ekonomi i negativ riktning. Detta har också en negativ inverkan på lejonbeståndet eftersom minskade inkomster från turistnäringen minskar möjligheten för bönder att få ersättning från staten då deras boskap blivit dödade av rovdjur och jakten på lejon och leoparder återupptas.

Nackdelar

Turismen medför större utsläpp, avfallsproblem och även en mental förändring hos de som bor på orten permanent i form av genans emot det egna landet och en vilja att bli mer som de i väst, även om jag anser att vi är på väg att till viss del lämna avunden mot väst, eftersom istället Kina är på väg att bli världens största ekonomi. Turism är dessutom ofta säsongbetonad vilket medför arbetslöshet under stora delar av året för de som arbetar inom turistnäringen. På grund av turismen finns det idag inte kvar så många av människan orörda platser och många gånger anläggs vägar, byggnader och stora turistanläggningar på bekostnad av miljön. I medelhavsområdet störs flora och fauna av de många badgästerna och den livliga båttrafiken. På en del platser förekommer försäljning av souvenirer som är tillverkade av utrotningshotade arter, många gånger helt utan de köpande turisternas vetskap.

Turismens olika utvecklingsstadier

Turism genomgår, precis som befolkningstillväxt, olika stadier i sin väg mot eller från att vara en etablerad turistort/plats. Dessa stadier är i tur och ordning:

•1.      Upptäcktsfas - initialt har inte så många människor upptäckt platsens värde som turistplats och enbart ett fåtal besöker platsen i turistsyfte.

•2.      Tillväxtfas - fler och fler människor upptäcker fördelen med platsen och nyfikenheten spirar. Platsen blir alltmer besökt av turister.

•3.      Stabiliseringsfas - man förknippar orten eller platsen med turism och en jämn ström av människor besöker platsen som turister.

•4.      Mognadsfas - borde stå på 3:e plats enligt mitt tycke, men innebär i alla fall att platsen nu har mognat dvs. det finns tillgång på god service och bra övernattningsmöjligheter. Från detta stadie kan platsen antingen utvecklas mot stabiliseringsfasen, eller om platsen har exploaterats alltför mycket, dvs. fått dåligt rykte, vilket skedde med Ibiza och Kanarieöarna på 80- och 90-talen, går platsen in i det 5:e stadiet.

•5.      Nedgångsfas - denna fas är den fas turistorter och de som tjänar pengar på platsens turism fasar för. Människor åker helt enkelt inte dit i samma utsträckning som tidigare.

•6.      Förnyelsefas - turistplatser i fas 5 kan genom förnyelse, kanske en ny typ av attraktion, bra marknadsföring och bättre service återhämta sig och åter locka till sig turister.

För att skapa en på lång sikt hållbar utveckling på platser dit många människor reser måste man alltid tänka på miljöns bärkraft, dvs. dess förmåga att försörja ett visst antal utan att miljön skadas på något sätt. Detta kan genomföras på många olika sätt; t.ex. att införa obligatorisk sopsortering för att möjliggöra återvinning och i förlängningen återanvändning eller att helt enkelt förbjuda biltrafik i den mån det går. Man kan också försöka införa den före detta sedvanerätten allemansrätten som finns i Sverige (numer är den inskriven i lagboken), problemet kan då ligga i att den verkligen efterföljs. Vem ska kontrollera detta? Den frågan öppnar upp för nya arbetstillfällen som i förlängningen kan ge den inhemska befolkningen inkomster för att få en högre levnadsstandard.

Jag anser att varje näring, oavsett om det är turismnäringen eller den lokala affärsnäringen, måste försöka att ta ansvar för vilken påverkan de gör på miljön. 2002 godkändes den första internationella kvalitetsmärkningen under FN:s Internationella ekoturismår och den innehåller sex grundkriterier för att man ska få bära märkningen som kallas Naturens bästa. Några av dessa innebär att man måste respektera miljöns begränsningar, bevara istället för att förstöra, gynna den lokala ekonomin, miljöanpassa verksamheten, och att aktivt bidra till att skydda natur och kultur.[1] Märkningen är utarbetad av Svenska ekoturismföreningen i samarbete med Naturskyddsföreningen och VisitSweden. Dessa sex grundkriterier har en massa underavdelningar som man kan läsa mer om i Naturens bästas kriteriedokument som finns att hämta på Svenska ekoturismföreningens hemsida. Jag hoppas att denna typ av kvalitetssäkring sprider sig över hela världen inom kort.

Olika landskapstyper i vårt land och deras placering

Det förekommer många typer av landskap i Sverige; stadslandskap, skogslandskap, kustlandskap, jordbrukslandskap, transportlandskap, energilandskap och gruv- och täktlandskap. Jag tänker beskriva fyra av dem översiktligt.

Jordbrukslandskapet

Jordbrukslandskapet definieras av åkermark och har sin största utbredning i södra Sverige, kring älvdalar, i Mälardalen och längs kusterna upp över norrland. Detta beror på att det på dessa platser finns bördig jord, något som är viktigt för att kunna odla effektivt och ekonomiskt. Jordarna är moränleror eller lerjordar.

Av Sveriges yta är det endast 6 % som är jordbruksmark. Förr i tiden fanns det mycket mer jordbruksmark än i dagens läge och det beror på effektiviseringen av jordbruket där numera färre aktörer kan få ut mer mat per odlat kvadratmeter. Tidigare innan laga skiftet som genomfördes under 1800-talet hade varje liten bonde egna små tegar utspridda lite här och var, så för att kunna effektivisera jordbruket, infördes laga skifte som innebar att alla de små tegarna slogs ihop till en stor. Detta ledde till att byarna försvann och är orsaken till varför vi idag ser hus utplacerade här och var i landskapet med, ibland, milsvida åkermarker runt omkring. Dagens grusvägar som går härs och tvärs överallt i Sverige är ett resultat av det laga skifte som ägde rum från 1827 och fram till och med början av 1900-talet.

I spåren av effektiviseringen dikades sjöar ur för at få mer åkermark, en del av "raka-rörens" filosofi, som det moderna samhället tack och lov har gått ifrån i och med upptäckten av dess negativa inverkan på miljön. Införseln av bekämpningsmedel är också en del av effektiviseringen som har påverkat marken och sjöarna i närheten negativt i form av övergödning och försurning. Vallodling som är vanligt i norrland är något som behöver införas över hela Sverige för miljöns bästa. En del gamla former av odling är intressant att spara inför framtiden och skyddas därför av kulturminneslagen.

Energilandskapet

Bild 1

Beroende på vilken typ av energi som avses ligger olika energilandskapstyper på olika platser. Vindkraft kräver platser med frekvent återkommande vindar med höga hastigheter för att det ska bli ekonomiskt fördelaktigt att placera vindsnurror på dessa platser. Dessa områden finner vi i Sverige framför allt längst kusterna. Riksintresseområdena för var vindkraftverken ska placeras utgör 2 % av Sveriges yta, störst del ska placeras på land men planerna inkluderar även anläggning i Sveriges ekonomiska zon till havs(maj 2008). Denna typ av energi är idag mycket vanligare i t.ex. Danmark där 10 % av all elproduktion härstammar från vindkraft. I Sverige är den siffran ännu väldigt låg. Endast 0,6 % av vår elproduktion kommer från vindkraftverk.[2] Bild 1 föreställer en vindkraftspark på land.

En annan typ av energilandskap som finns i Sverige består av vattenkraft med deras karakteristiska utseende med kraftdammar och dammluckor och återfinns längs våra älvar. De största vattenkraftsverken hittar man i Luleälven och Piteälven. Många älvar är dock skyddade enligt miljöbalken mot exploatering. Man kan rent teoretiska återbygga älvarna till sitt ursprungliga utseende, men de arter som försvunnit kan man aldrig få tillbaka utan återinplantering. Orsaken till att fisk försvinner beror på att vattenkraftverken utgör ett vandringshinder, främst lekvandring. Dessutom orsakar vattenmagasinen uttorkning av lägre liggande flodfåror, något som gör att både djur och växter påverkas negativt.

Ett vanligt förekommande energilandskap i Mälardalen, där jag bor, är plantering av energiskog på åkermark, dvs. snabbväxande Salix som är en typ av pil. Den blir efter att ha fått växa i 3-5 år till biomassa som i sin tur blir biobränsle i form av etanol eller så används dess flis som bränsle i värmeanläggningar. En fördel med energiskog är att den binder kadmium effektivt och efter förbränning kan kadmiumet urskiljas ur askan. Detta beror på att det vid förbränning bildas organiska ämnen; koldioxid och vatten och tungmetallerna stannar i askan och kan relativt lätt urskiljas.

Kustlandskapet

Kustlandskapet är oerhört intressant, då det precis som energilandskapet kan se väldigt olika ut beroende på var i Sverige man ser det. Det finns fem olika kusttyper i Sverige och dessa är skärgårdskust, kustslätt, öppen kust, Höga kusten och bergkullskust.

Skärgårdskusten de flesta människor tänker på, åtminstone om man som jag bor på östkusten, är Stockholms arkipelag (skärgård) med alla sina vackra öar, kobbar och skär vars antal uppgår till hela 25 000, men man hittar givetvis även skärgårdskust på västkusten och norra norrlandskusten i Bottenviken. Skärgårdskustens karakteristiska utseende har skapats genom att berggrunden sjunkit och översvämmats och de mjukt rundade hällarna har vi inlandsisens arbete att tacka för.

Kustslätt hittar man på Sveriges mellersta öst- och västkust och till exempel Bottenhavets kustslätt består av delar av ett prekambriskt peneplan, dvs. en flack yta som eroderats ner av vind och vatten och skapades för mer än 545 miljoner år sedan.

Öppen kust hittar man bland annat i Skåne, på Öland och på Gotland och består av sedimentära bergarter som eroderats ner av vågorna som slår emot kusten, s.k. abrasion som är särskilt vanligt längs Gotlands västkust och skapar de välkända raukarna. Se bild 2.

Höga kusten ligger på norrländska östkusten mittemellan Bottenhavets kustslätt och Norra Kvarkens bergkullskust och är en typ av bergkullskust med stora höjdskillnader, ibland så mycket som 300 meters skillnad med branta bergsväggar som sluttar direkt ner i havet.

Bergskullskust hittar man längs Norra Kvarkens kuststräcka och består av ett plant urberg där kullarna är en del av urberget.

Gruv- och täktlandskapet

Gruvlandskapet uppstår där vi människor letar efter och bryter fyndigheter. Då skapas stora fula sår i naturen, som dock måste finnas för att vi ska få tillgång till malmer. Här ser man en markanvändningskonflikt mellan de ekonomiska intressen och de rent miljöhänsynstagande intressen som finns i vårt land, men mer om det under nästkommande rubrik."Peak Phosphor" anses liksom "Peak Oil" dock redan ha uppnåtts och i framtiden måste vi utveckla nya ämnen som kan användas istället för metaller. Nanotekniken är på stor frammarsch inom detta område och något som det förhoppningsvis kommer forskas alltmer i. Detta skapar även arbetstillfällen för många människor. Täktlandskapet liknar gruvlandskapet, med den skillnaden att här hämtas det sand, grus eller torv.

Regler som styr den fysiska planeringen i en svensk kommun

Den fysiska samhällsplaneringen syftar till att bevara och utnyttja befintliga marker och bebyggelser på bästa sätt. Detta sker med hjälp av miljöpolitiska verktyg. De lagar och regler som ska följas återfinns främst i Plan- och bygglagen (PBL 1987:10), Miljöbalken (MB 1998:808) samt i Kulturminneslagen (KML 1988:950 Lagen om kulturminnen m.m.).

PBL reglerar hur planering av mark, vatten och byggande ska gå till och enligt denna lags § 2 är det kommunen som är huvudansvarig för den fysiska planeringen i respektive kommun. Det kan röra sig om till exempel bygglov.

MB reglerar vilka miljöhänsyn som ska tas i planeringen av markanvändningen och främjar en hållbar utveckling genom att "skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med naturresurser (dvs. återvinna och återanvända så mycket som möjligt genom till exempel sopsortering), samt "skydda natur- och kulturlandskap från alltför hård exploatering" enligt LB:s text som var så bra och gav en perfekt beskrivning över MB:s ansvarsområde att det kändes onödigt att skriva om det. MB är en s.k. paraplylag som styr andra lagar.

Dock får inte dessa lagar förhindra verksamheter som ger möjlighet till arbete och ekonomisk tillväxt i tätorter så till vida dessa verksamheter är förenliga med en på lång sikt hållbar utveckling. För att få bygga till exempel en ny väg krävs en miljökonsekvensbeskrivning, dvs. hur kommer miljön påverkas av detta på sikt? Jag anser också att det behövs livscykelanalyser som ett framtida viktigt steg i utvecklingen av miljöarbetet.

KML reglerar hur planering av markanvändning ska ske i förhållande till kulturmiljön. Genom denna lag kan t.ex. gamla ortsnamn och fornlämningar skyddas, såsom gravplatsen i Badelunda strax utanför Västerås. Riksantikvarieämbetet har överinseendet över hela landets kulturminnesvård och länsstyrelserna har ett mer lokalt ansvar i respektive län.

Fysisk kommunal samhällsplanering

Det är alltså kommunens ansvar att stå för den fysiska planeringen och i denna planering måste det ingå tre olika typer av planer enligt PBL. Dessa tre är:

Översiktsplan - ÖP är inte rättsligt bindande och redovisar en kommuns långsiktiga planer för markanvändningen på en karta med tillhörande beskrivning. Den antas av kommunfullmäktige efter att ha varit tillgänglig för allmänheten i minst två månader för att ge möjligheter för de som vill yttra sig över förslaget. Den tas fram med hjälp av GIS (Geografiska Informations system). Om ett område av riksintresse finns med måste det stå i översiktsplanen hur det området ska skyddas från exploatering enligt MB. Bygglov ska ges så länge bygget inte strider mot ÖP. Det kan medföra markanvändningskonflikter om ett riksintresse av exempelvis ekonomisk natur står emot ett riksintresse med miljöhänsyn i fokus.

Detaljplan - DP är rättsligt bindande och kräver en tidsplan på minst 5 år och som mest 15 år framöver. Den redovisar den planerade markanvändningen i detalj med gator, parker, hamnar, friluftsområden osv. Man kan inte ge bygglov om bygget strider mot detaljplanen.

Områdesbestämmelser - är ett förenklat sätt att rättsligt säkra ett viktigt område inom kommunen till exempel förbud mot att exploatera skyddsvärd natur. Bygglov får inte ges om det inte är förenligt med områdesbestämmelserna.

Ett hållbart samhälle med hjälp av miljöriskanalys

Riskanalys är en analysmetod för att, förhoppningsvis kunna förutse men åtminstone, kunna uppskatta risken för att dramatiska händelser ska inträffa och vilka effekter dessa händelser kan få och används inom många områden. Miljöriskanalys kan delas in i tre steg:

•1.      Riskexponering - först måste man avgöra hur stor risk en plats har för att utsätta sig för en katastrof. En naturkatastrof är bara en katastrof om den sker i ett tättbebott område och skadar människor, byggnader och infrastruktur. Utsatta områden kan vara där människor bebor branta sluttningar med risk för ras eller låglänta områden där risken för översvämning är stor.

•2.      Riskkänslighet - innebär livsmiljöns förmåga att möta dramatiska och oplanerade händelser. Vilken kvalitet har byggnaderna? Hur stor är medvetenheten hos de boende och de berörda myndigheterna? Finns det organisationer som har kompetens och kapacitet att reagera på rätt sätt? Oftast återfinns de bästa förutsättningarna i rika områden medans det i fattiga länder oftast inte finns den katastrofförberedelse som skulle behövas. Man kan jämföra de två senaste stora naturkatastroferna i Haiti och Chile, där Haiti klarades sig oerhört mycket sämre än Chile, bland annat på grund av att Haitis byggnader inte hade samma kvalitet som husen i Chile.

•3.      Återhämtningsförmåga - beskriver en plats förmåga att bygga upp det som förstörts samt inkluderar förmågan att förebygga effekterna av en eventuell framtida naturkatastrof. Även här kan man ta upp exemplet Haiti vs, Chile. Hundratusentals människo...