Social ingenjörskonst

Social ingenjörskonst

Wikipedia beskriver social ingenjösrkont som " ett begrepp inom sociologin, där ett arbete med att genom lagstiftningsarbete, beskattning, samhällspolitiska beslut, planering, utbildning och andra samhälleliga insatser försöka åstadkomma en omdaning av samhället." Det är med andra ord ett väldigt vitt begrepp. När amn tänker efter är faktiskt i princip alla regler, lagar och normer - förutom de mest grundläggande som krävs för ett fungerande samhälle såsom trafikregler - social ingenjörskonst. Alltifrån mode till den tvångsbehandling och -sterilisering av så kallade sinneslöa som förekom på 30- och 40-talen är social ingenjörskonst.

Termen liknar politkern vid en inenjör somm ser samhälet som en statisk enhet. Genom oingenjörskonst skulle denna enhet kunna moddeleras enligt samma principer som man hanterar och experimenterar med materia inom naturvetenskapen.

Begreppet har fått en något negativ värdeladdning på senaste tid. Det förknippas ofta med manipulation av samhällets medborgare, vilket inte är dess egentliga syfte. Man fokuserar ofta på tvångsomhändetagande av barn och tvångsteriliseringar men det är inte den sociala ingenjörskonstens enda åstadkommanden, något man ibland glömmer i debatten. En del påstår att den sociala ingenjörskonsten som utövades i folkhemmets Sverige har kopplingar till de totalitära maktmedel och tankar om rashygien som fanns i Tredje riket och Sovjetunionen.

Men är då social ingenjörskonst endast av ondo? Nej, det skulle jag inte påstå. Ingen politiker tar mdvetet beslut för att försämra eller försvåra för landets medborgare. Det kommer alltid att finnas individer som inte håller med om beslutet men det har aldrig tagits för att göra skada. Social ingenjörskonst är något som 'r till för att göra varadgen enklare för många, även om de med ett hjärta som klappar för den liberala idologin finner det oroväckande med så mycket ingripande från staten som social ingenjörskonst faktiskt är. I dag finns det vissa mått på alltifrån hur stort ett normalt badrum ska vara till hur breda bestickslådorna får vara. Detta för att underlätta för konsumenterna; din nya bestickslåda ska alltid får plats i kökslådan, oavsett var du köper den. Precis som med all social ingenjörskonst kan amn se på det fårn två vinklar. Antingen är man förfärad över att sttaen är inblandad  i till oich med så obetydliga saker som bestisklådor, eller så glädjs man över att livet faktiskt blir enklare. Nu behöver man aldirg oroa sig för att sin nya bestiskslåda inte ska få plats i kökslådan, den nya är garanterat lika stor som den gamla uttjänta. Väldigt praktiskt.

Social ingenjörskonst användes under skapandet av folkhemmet p¨å många sätt. Hembesök av distrisksköterskor, upplysning till allmänheten via radioprogram och sociala reformer såsom miljonproggramet var alla en viktigt del av folkhemmet och var alla en form av social ingenjörskonst.

Makarna Myrdal

Under 30-talet hade landet, i likhet med restenav världen drabbats av en lågkonjuktur. Så många som 200 000 människor var vinter 32/33 arbestslösa i Sverige och barnfamiljerna var de som drabbades hårdast. En tredjedel av barnen berkänades vara undernärda, få kvinnor födde stora barnkullar och födelsetalen blev så småningom de lägst i västvärlden. Tångboddheten var dessutom stor och de bosäderna som fanns var unermånliga; till exempel hade endast 34% av Stockholms innerstadslägenheter  eget bad år 1930. 1934 publicerade makarna Alva och Gunnar Myrdal boken Kris i befolkningsfrågan där de koncentrerade sig på hur man ska få bukt med den låga barnafödseln. Det visade sig bli en mycket inflytesrik bok som skapade debatt, även nu - 76 år senare - pratar vi om den. Alva och Gunnar myrdals poltiska idéer och forskningsinsatser spelade en stor roll under utfromningen av folkhemmet under 1930- och 1940-talen. Själva boken fick mest betydelse för befolkningspoltiitken.

Makarna Myrdal föespråkar en rad sociala refomer i sin bok. De befarade att det år 1970 skulle finnas dubbbelt så många gamla än vad det skulle finnas unga och förespråkade därför att varje familj skulle skaffa tre barn för att öka nativiteten. Grundtanken i boken är att de föds färre barn när det är eknomiskt och social dåligt, när familjerna inte behöver kämpa för sin lverlevnad föds det också fler barn. Därför föresprpkade dem en rad reformer som skulle göra det lättare för barnfamiljerna, t.ex. fri sjukvård, fri skollunch, barnbidrag, större och bättre bostäder, förmånliga bostadslån och subventionerade hyror. De ansåg också att systemet med arbetande far och hemmafru behövde rivas upp och att båda föräldrarna skulle kunna arbeta. Barnet skulle kunna placeras på någon form av instution med utbildad perosnal medan föräldrarna arbetade. Det skulle ge pedagogiska fördelar för barnet och positiva ekonomiska konsekvenser för amhället. Denna idé blev utvecklades vidare och blev så småningom till dagens förskolor.

Alva och Gunnar Myrdal ansåg att man måste "skärpa kravet" på "folkmaterialet" och för att kunna skärpa dessa krav kommer de in på tvångssterlisering som ett förebyggande hjälpmedel; "Sterilisering har en i vissa avseenden en mycket stor samhällslig betydelse. Detta gäller särskilt ur arvshygienisk synpunkt, i synnerhet som sterilisering av sinnesslöa i tillräcklig omfattning kommer att medföra en minskning av sinnesslöhetens frekvens i befolkningen. Den sterilisering som företages av sociala skäl är ur samhällets synpunkt också mycket väsentlig, då det därigenom förhindras tillkomsten av barn, som skulle komma att uppväxa under mycket ogynnsamma förhållanden. Rent objektivt sammanfalla naturligtvis samhällets och den enskildes intressen i flertalet fall av sterilisering på såväl arvshygieniska som sociala grunder, så sterilisering i hög grad är ämnad att förebygga socialt elände." 1935 siftades lagen om sterilisering, den avvecklades några år in på 70-talet.  I dag är det ett mycket kontroversiellt ämne, men man bör tänka på att många andra länder -...