Falklandskriget

   Falklandskriget!

Författare:

Elin Palmgren

Handledare:

Anette Holmsten

&

Rose Tillberg Mattson

Vårterminen 2011

Innehållsförteckning

•1.                        Inledning

 Historiken

 Syfte och frågeställningar

 metod och avgränsningar

•2.                        Kampen om falklandsöarna

Bakomliggande orsaker

konfliktens förlopp

•3.                        Kronologi

Aktörerna i konfliktens

•4.                        Styrka

•5.                        Förluster

konfliktens upplösning

•6.                        Avslutningen

•7.                        Referenser

Inledning

Jag valde Falklandskriget då jag vart nyfiken och intresserad just för att jag aldrig tidigare hört talas om det och när jag då fann historiken runt kriget fascinerande valde jag att göra min uppsatts om falklandskriget och historien runt de politiska och rent ekonomiska följderna.

Historik

Falklandsöarna ligger i Atlanten, ca 80 mil nordöst om sydamerikanska sydspets Kap Horn.

Ögruppen tillhör Storbritannien och består av två stora och ett par hundra små öar. Nära två tredjedelar av dessa bor i huvudstaden Stanley på Östra Falklandsön, man talar engelska.

England fick en skuld på lite över en miljard pund och fick senare även lägga ned mycket tid och pengar för att kunna utveckla öarnas ekonomiska näringsliv.

Än i dag har Storbritannien och Argentina en spänd situation även om de har återupptagit den diplomatiska tråden mellan länderna igen.

Syfte och frågeställningar

••         Vilka var orsakerna till konflikten?

••         Hur förlöpte konflikten?

••         Hur reagerade Argentina på beslutet på att dra tillbaks överenskommelsen?

••         Hur gick britterna till väga därefter?

••         Hur löste man konflikten?

••         Vilka vart konsekvenserna?

Metod & Avgränsningar

Då jag var sent ute med att börja genomföra projektet ''Falklandskriget''  så hann jag inte hitta någon bok eller dylik om kriget och använde mig av cyberrymden, trotts att jag vet att man inte alltid kan använda sig utav de fakta man hittar, så jag har har noggrant granskat texter och jämfört dem för att se om de stämmer med varandra, jag hittade fakta på både Wikipedia och nationalencyklopedin då jag själv anser att den sistnämnda är mer pålitlig eftersom att man på Wikipedia kan  gå in och göra ett inlägg, alltså alla kan göra det och på så sätt kan man inte vara helt säker på att informationen stämmer så jag väljer att dubbelkolla all information.

När jag kollat att allt är korrekt så börjar jag fundera på, vad skulle jag vilja läsa? Vad skulle jag vilja veta om kriget? Vad skulle andra vara intresserade av att läsa och lära sig om kriget?

Efter att jag kommit fram till vad som intresserar mig börjar jag skriva ned det som jag uppfattat utav texterna jag funnit och skriver det så att jag själv förstår bättre och hoppas att andra ska kunna förstå det bättre, en form av sammanfattning skulle jag nog kunna säga att jag siktat på.

Eftersom att det här kriget har ett tydligt start och slut datum så anser jag att det är ganska starkt avgränsat för just den här konflikten.

Källor och källkritik

Det första jag hittade om Falklandskriget var på Wikipedia, Wikipedia är ett slags uppslagsverk på internet, då jag fann sidan lite osäker då man inte riktigt vet vem författaren skulle kunna vara och hur säker han eller hon är på sin sak så ville jag helt enkelt dubbelkolla min fakta så att jag inte utger fel information, då sökte jag mig till nationalencyklopedin där jag anser mig vara mer trygg med utgivaren. Jag kom fram till att faktan på Wikipedia stämde överens med den på nationalencyklopedin vilket jag tog som ett grönt ljus att börja skriva.

Kampen om Falklandsöarna

vilka var orsakerna till konflikten?

1964 ansökte Argentina om av kolonisering på Falklandsöarna hos FN.

Där rekommenderade en förhandlingslösning.

1966 kom Foregin Office med ett förslag att man skulle ge Falklandsöarna till Argentina, med hänsyn till Storbritanniens ekonomiska och politiska intresse för de latinamerikanska öarna så skulle det bara vara en vinning för båda länderna.

Men innan förhandlingen gick igenom började det komma kraftiga protester ifrån London, då den största livsmedelskonsumenten på falklandsöarna, falkland islands company opponerade sig på grund av de stora ekonomiska förlusterna det skulle bidra till.

Detta resulterade i att de brittiska parlamentet gav falklandsöarnas invånare vetorätt, vilket mer eller mindre betyder att de fick rätten att säga nej, och bestämma själva över sin framtida status. Att vara eller inte vara engelsman eller latinamerikan och detta skedde år 1968.

1980 kom det brittiska underhuset med förslaget att man skulle låta Argentina ta falklandsöarna men väga upp britternas uppoffring genom att låta dem hyra öarna mellan 99 och 999 år fram över, för att på så sätt hade man uppfyllt Argentinas begäran och öbornas krav på att få vara självbestämmande.

Hur förlöpte konflikten?

Den 2 april 1982 överraskade Argentina med att ockupera Falklandsöarna och även sout Georgia islands.

Londons Premiärminister Margareta Thatcher  vägrade att acceptera detta och vände sig till FN´s säkerhetsråd. Som i sin tur  föreslog att Storbritannien skulle kräva att Argentina skulle lämna öarna den 3 april omedelbart. Den 6 april 1982 skickade den brittiska regeringen ut hangarfartyget Hermes, 50 brittiska andra krigsfartyg och 50 förrådsfartyg till sydatlanten.

Det var beräknat att ta ca 30 dagar att nå falklandsöarna.

25 april hade Britterna återtagit South Georgia.

Den 2 maj sänkte den brittiska flottan Argentinas atomubåt vilket resulterade i att Argentinas flotta stannade i sina baser under resten av kriget. Dock hade man inte räknat med att Argentinas flygstyrka skulle vara så stark som den var. De anföll oavbrutet och sänkte bland annat den brittiska jagaren Sheffield den 4 maj.

Den 21 maj steg 5000 brittiska soldater i land vid Port San Carlos.

Därifrån omringade man huvudstaden Port Stanley och den 14 juni flydde Argentinska trupperna, de var ca 11.000 män, till de betydligt färre brittiska trupperna på 5000 män.. 

Vilka vart konsekvenserna?

Enligt officiella uppgifter så förlorade Storbritannien 256 män och Argentina 712.

De brittiska militära kostade 700 miljoner pund, där till kom kostnaden på 900 miljoner pund för förstörda fartyg och flygplan.

Efter den totala förödmjukelsen för Argentinas del så avgick militärjuntan och Argentina fick ett demokratiskt styre. Medan i Storbritannien så bidrog den stora vinsten till en fortsatt konservativ valseger från 1983.

Efter kriget har Argentina fortsatt att försöka kräva ägorätten på Falklandsöarna medan öborna som fortfarande har vetorätten säger att de vill tillhöra Storbritannien vilket bidragit till en något spänd stämning mellan länderna och har kostat Britterna ganska mycket då de har investerat i att försöka få upp falklands fortsatta ekonomiska utveckling av näringslivet, dels har man upprättat en stark militärbefästning , ''fortress Falklands''.

Man återupptog de diplomatiska förbindelserna 1990 mellan länderna.

Kronologi

Hur såg den exakta kronologin ut?

••                                       19 mars - 50 argentinska nationalister, utklädda som skrotarbetare, landstiger på Sydgeorgien.

••                                       24 mars - Britterna skickar ett inspektionsfartyg, HMS Endurance med 22 marinsoldater för att få Argentina att lämna Syd Georgien

••                                       25 mars - Argentinska korvett hindrar inspektionsdartyget.

••                                       1 april - Brittiska guvernören talar på radion om det förestående anfallet och mobiliserar Falkland Islands Defense Force samt de 57 marinsoldater ur Naval Party 8901 som finns på Falklandsöarna. Strax innan midnatt landstiger första styrkan straxt söder om Stanley, vid Lake Point. Från jagaren Santisima Tinidad landsätts ca 60 man ur specialförbandet Buzo Tactico. De avancerar mot garnisonens barrack vid Moody Brook och överfaller denna guvernörens residens i gryningen den

••                                       2 april - 700 marinsoldater från Argentina invaderar falklandsöarna. De landstiger vid York Bay och tar snabbt flygplatsen. Ett kompani ut det 25.infanteriregementet flygs in. Fördröjningsstrider bryter ut utanför och i Port Stanley där ett argentinskt pansarfördon slås ut med det svensktillverkade granatgeväret Carl Gustaf. Efter några timmars strider där en argentinsk officer stupar på gräsmattan utanför guvernörens residens Government house väljer den brittiska guvernören Rex Hunt att kapitulera inför övermakten.

••                                       3 april - 100 marinsoldater från Argentina invaderar SydGeorgien, strider bryter ut och den lilla brittiska försvarsstyrkan retirerar med inspektionsförtyget.

••                                       4 april - de sista 7 brittiska soldaterna på Falklandsöarna kapitulerar efter att ha varit på rummen sedan Stanleys fall.

••                                       5 april - den brittiska regeringen beslutar att skicka en flottstyrka bestående av två hangarfartyg med Sea Harrier - flygplan samt 5 000 marinsoldater och fallskärmsjägare, 52 civila handelsskepp eskorterade av 8 jagare och 15 fregatter.

••                                       12 april - Storbritannien meddelar att all skeppfart inom 200 sjömil från Falklandsöarna kommer att sänkas av atomubåtar ( MEZ - Maritime Exclusion Zone)

••                                       25 april - Brittiska elitförband återerövrar Sydgeorgien. Den argentinska u-båten Santa Fe sänks vid grytviken.

••                                       28 april - en omfattande luftbro av civilt och militärt flyg har förstärkt den argentinska garnisonen med 12 630 man.

••                                       30 april - Storbritannien meddelar att alla flygplan inom 200 sjömil från falklandsöaran kommer att skjutas ned, utan varning (TEZ - Total Exclusion Zone).

••                                       1 maj - Brittiska bombflyg (avro Vulcan B.2) bombar huvudstaden Port Stanleys flygplats från en bas på Ascension Island nära ekvatorn (se Operation black Buck).

••                                       2 maj - Brittisk atomubåt torpederar kryssaren ARA Greneral Belgrano flyganfall mot Port Stanley och Goose Green. (flygplatsen).

••                                       4 maj - Argentinsk Exovetrobot sätter jagaren HMS Sheffield ur spelet. Fartyget sjunker senare.

••                                       21 maj - britterna landsätter 5000 soldater vid San Carlos Bay under två nätter.

••                                       28-29 maj - slaget om Goose Green. Överste ''H'' Jones stupar när 400 brittiska fallskärmsjägare besegrar 1200 argentinska soldater.

••                                       1 juni - Britterna börjar omringa Port Stanley.

••                                       4 juni - Storbritannien och USA lägger in veto i säkerhetsrådet mot Perus förslag om vapenvila.

••                                       11 juni - Hårda strider om bergen runt Port Stanley bryter ut.

••                                       14 juni - Argentinas överbefälhavare på öarna kapitulerar. Krigshandlingarna tar slut, men det dröjer till 20 juni innan britterna har kontroll över alla öar.

Aktörerna i konflikten

De stridande i konflikten var Storbritannien och Argentina

Styrka

Argentina:                                           Storbritannien:

12 000 man.                                       28 000 man.

Förlusterna

649 dödade                                         258 dödade

1068 skadade                                     777 skadade

11 313 tillfångatagna                           115 tillfångatagna

1 kryssare                                           2 jagare

1 ubåt                                  2 fregatter

4 fraktfartyg                                        1 landstigningsfartyg

2 patrullbåtar                                       1 amfibisk båt

1 spiontrålare                                      1 containerfartyg

25 helikoptrar                                      24 helikoptrar

2 bombplan               ...