Hjärtinfarkt
uppladdat: 2011-12-17
Inactive member
Hjärtinfarkt
1.Vad har organet/kroppsdelen för funktion?
•Hjärtat är, som vi alla vet, ett av kroppens absolut viktigaste organ. Det fungerar som en pump som ska pumpa runt blodet i kroppen och förse denna med syre. Blodet förser även cellerna med viktig näring, för bort avfall som bildas, sprida hormoner och signalsubstanser och hjälper till med att hålla kroppstemperaturen.
Hjärtat pumpar ut blodet genom artärerna och blodet kommer tillbaka till hjärtat via venerna.
Hjärtat består av fyra hålrum: Två kammare och två förmak med ett system av klaffar som
hindrar blodet att pumpas i fel riktning.
Runtomkring hjärtat finns blodkärl som leder till hjärtat. Eftersom hjärtat är en muskel som vilken som helst behöver den också syre från blodet för att fungera.
Hjärtat kan störas av att mekaniken, pumpförmågan blir nedsatt. Hjärtats elektriska retledningssystem kan också störas och kallas arytmi. Det är när hjärtat slår oregelbundet. Med åldern ökar risken för kranskärlssjukdomar såsom kärlkramp och hjärtinfarkt.
Det som händer då är att syretillförseln till hjärtat påverkas. Det kan uppstå proppar och liknande.
Egentligen har människan i alla tider drabbats av hjärtinfarkt. Det är absolut ingen ny sjukdom även om den har blivit mer uppmärksammad de senaste 50 åren. Idag drabbas allt fler av hjärtinfarkt och många anser att anledningen är våra levnadsvanor. Rökning kan vara en orsak, en annan är om man äter ohälsosam mat. Man kan säga att det är en välfärdssjukdom. Riskfaktorer är diabetes, fetma, rökning, stress och alkohol.
Hjärtinfarkt är ingen sjukdom på det sättet att den smittar. Det finns dock faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt.
En faktor är ålder, desto äldre vi blir desto större chans är det att man drabbas. Det är inte så ofta man hör om en 25 åring som har dött i hjärtinfarkt även om det förekommer.
Arvsanlag är en annan faktor. Om man vet med sig att man har arvsanlag som gör att man inte producerar eller omsätter blodfetter och blodsocker på rätt sätt eller om man har anlag för fetma eller högt blodtryck ska man se över sin livsstil och se vad man kan förbättra.
Rökning är starkt sammanknippat med hjärtinfarkt. Om man är rökare är risken att man drabbas cirka 3 gånger större än hos en ickerökare. Dock är det aldrig försent att sluta, risken att man drabbas minskar redan efter det första rökfria dygnet. Efter fem år av rökstopp är risken lika liten som hos en ickerökare.
Högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete. Om man inte behandlar sitt eventuellt höga blodtryck kan på sikt leda till att åderförfettningen ökar och att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Personer med högt blodtryck har lättare för att drabbas av hjärtinfarkt.
Speciellt hög är risken för personer med diabetes.
Det första som händer är att man får plötsliga smärtor i bröstet. Smärtan är ihållande och strålar ofta ut i armen eller upp mot halsen. Om man får smärta som sitter i minst 15 minuter och samtidigt hjärtklappning, illamående, kalsvett, andnöd, yrsel eller svimning är det sannolikt en hjärtinfarkt och man bör ringa 112 direkt.
Det som händer i hjärtat då är att syretillförseln avstannar. Det kan bero på att kranskärlen runt hjärtat är slitna och överlag i dåligt skick. När man bli äldre eller om man har haft dåliga levnadsvanor blir kärlen hårade och skörare och en spricka uppkommer lättare. De ska helst vara mjuka och smidiga så de klarar av den enorma mängden blod som ska cirkulera genom kärlen.
Om en spricka uppstår vill kroppen läka denna genom att koagulera blodet så att det bildas ny vävnad. Blodkropparna klibbar ihop sig och bildar ett slags nät som hela tiden blir finare och finare i takt med att fler blodkroppar ansluter sig. Tillslut är sprickan borta och kvar sitter blodkropparna som så småningom blir till ny vävnad.
Men, eftersom det hela tiden cirkulerar blod kring sprickan så fastnar det för mycket blodkroppar och till slut kan en propp uppstå. Då stoppas syretillförseln till hjärtat och hjärtat får då syrebrist och kan inte fungera normalt. Hjärtat börjar krampa och det är dessa kramper som är smärtan man känner vid en hjärtinfarkt.
Hjärtat pumpar fortfarande men inte alls så bra som det bör göra, det är därför viktigt att få akut hjälp.
Den mest akuta konsekvensen är naturligtvis att man inte överlever en hjärtinfarkt. Därför är det viktigt att kontakta akut vård väldigt snabbt. Om man får snabb och bra vård är det inte så hög risk att man får kvarvarande men efter en hjärtinfarkt.
Om man blir hämtad av ambulans och hamnar på sjukhuset får man oftast stanna kvar i tre till fem dagar så läkarna är säkra på att man mår bra. Man får även genomgå rehabilitering.
Efter man har fått en hjärtinfarkt bör man inte belasta hjärtat för mycket under ca. 2 månader, risken finns annars för återfall.
Det finns inget preparat som helt och hållet utesluter risken att få en hjärtattack. Om det skulle uppfinnas skulle det företaget bli mycket känt och håva in massvis med pengar.
Men man kan förebygga hjärtattack väldigt bra. Man ska röra på sig regelbundet, äta bra och absolut inte röka. Rökare löper tre gånger större risk än ickerökare att drabbas av hjärtattack. Om man redan röker är det absolut inte försent att sluta. Redan efter första rökfria dygnet minskar risken för hjärtinfarkt mätbart, efter ett år är risken halverad och efter fem år är risken att drabbas lika stor/liten som hos en person som aldrig har rökt.
I Svergie är Hjärt- lungfonden den största aktören inom forskning om hjärt- och kärlsjukdomar. De samlar in pengar och skänker sedan dessa vidare till forskare. 2010 delade de ut 160 miljoner kronor till forskning i Sverige. Enligt dom själva skulle dom dock behöva tio gånger så mycket.
Hjärt- lungfonden är en ideell förening med en styrelse bestående av allt från lungläkare till före detta bankdirektörer.
Jag tror inte dom vinklar resultaten så värst eftersom de inte ha något att tjäna på. Det hade varit om de tillverkade ett vaccin mot hjärtsjukdomar och då vinklade resultaten så att fler köpte vaccin. Men eftersom det bästa ”vaccinet” är en sund livsstil blir det svårt att tjäna pengar.
Jag tror att hjärtinfarkt kommer öka, främst beroende på att vi blir allt äldre och medellivslängden ökar. Fler kommer därför hinna få en hjärtinfarkt.
Jag vet inte om vi kommer få sämre livsstil i framtiden men om vi blir mer stillasittande och äter sämre kommer även detta leda till fler hjärtinfarkter.
Det kan också vara så att genom forskning upptäcker vi nya födoämnen som är väldigt nyttiga och billiga och alla kommer då äta bättre. En morot kanske kommer smaka lika gott som en kebabpizza.
Det som skulle kunna vara kontroversiellt är att om man äter dåligt och inte rör på sig ökar risken för hjärtinfarkt. Därför kommer man kanske i framtiden se hjärtinfarkt som ett tecken på lathet, ungefär som man (jag) ser på feta människor idag.
Källor:
Jag anser att socialstyrelsens siffror och tabeller är mycket pålitliga då de är sammansatta av journaler och rapporter från alla Sveriges sjukhus. Finns absolut inget intresse i att förvränga resultaten som jag ser det. Statistiken är Sveriges officiella så det är väldigt viktigt att den stämmer till 110%.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18176/2010-11-17.pdf
1177.se är region skånes nya satsning för att sprida information om hälsa ...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18176/2010-11-17.pdf http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjartinfarkt/?ar=True http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Sjukdomar/Hjartinfarkt/Vad-ar-hjartinfarkt/
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
Källhänvisning
Inactive member [2011-12-17] HjärtinfarktMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59057 [2024-05-02]