Matspjälkningen

Maträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:Maträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:
När vi stoppar in maten i munnen så börjar vi att arbeta med käkarna så att tänderna
mekaniskt börjar sönderdela maten. Detta kan vi göra eftersom emaljen är kroppens
hårdaste vävnad. Om man inte sköter sin tandhygien så löper man risk för att få karies och
då försvinner emaljen från det drabbade området. Det är detta som kallas hål, men om det
går riktigt långt så kan hålet gå igenom tandbenet och ända in till pulpan och då behövs det
en rotfyllning för att återställa tanden. Symptomen för karies är vit, ljus gul, brun fläck på
det drabbade området (det drabbade området är oftast mellan framtänderna), det värker i
tanden, när man rör tanden så ömmar det, när karies har nått intill dentinet så förekommer
det ilningar i tanden.
När vi sönderdelar maten mekaniskt till mindre mer sväljbara delar så håller enzymen
Amylas som finns i saliven att spjälka stärkelsen som finns i brödet och dressingen.
Saliven kommer från öronspottkörteln, underkäksspottkörteln, tungspottkörteln och det
finns också många små spottkörtlar i munnens slemhinna.
När maten är jämt tuggad och finfördelad av tänderna och blandad med saliv så sätter
sväljrörelserna igång. När vi ska svälja maten så lyfter vi upp maten med tungan upp i
gommen och när svalget känner av maten så sväljer vi maten automatiskt.
Samtidigt som maten förs bak till svalget så stänger gomseglet av passagen mellan näshålan
och svalget.
I munhålan sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den mekaniska är viktigast.
I matstrupen:
När vi har sväljt maten så börjar muskler i matstrupen att pressa ned maten till magsäcken.
Ingången till magsäcken är en ringmuskel som öppnas när maten kommer och stängs direkt
efter att maten har pressats in i magsäcken. Det är denna ringmuskel som öppnas när man
kräks men den har funktionen att ingen magsaft och mat ska komma ut i kroppens system,
för magsaften är frätande.
I matstrupen sker ingen spjälkning.
I magsäcken:
Här i magsäcken så finns det magsaft som innehåller slem, saltsyra och enzymet Pepsin.
Pepsin spjälkar proteiner till peptider samt polypeptider. Magsäcken fortsätter spjälkningen
av näringsämnena, främst så är det nedbrytning av proteiner till aminosyror(peptider,
polypeptider)samt att muskler knådar maten till en lätt flytande gröt genom att muskulaturen
runt magsäcken omväxlande slappnar av och dras samman. När hamburgaren är tillräckligt
nedbruten och knådad i magsäcken så släpps den ut genom den nedre magmunnen, den Maträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:
När vi stoppar in maten i munnen så börjar vi att arbeta med käkarna så att tänderna
mekaniskt börjar sönderdela maten. Detta kan vi göra eftersom emaljen är kroppens
hårdaste vävnad. Om man inte sköter sin tandhygien så löper man risk för att få karies och
då försvinner emaljen från det drabbade området. Det är detta som kallas hål, men om det
går riktigt långt så kan hålet gå igenom tandbenet och ända in till pulpan och då behövs det
en rotfyllning för att återställa tanden. Symptomen för karies är vit, ljus gul, brun fläck på
det drabbade området (det drabbade området är oftast mellan framtänderna), det värker i
tanden, när man rör tanden så ömmar det, när karies har nått intill dentinet så förekommer
det ilningar i tanden.
När vi sönderdelar maten mekaniskt till mindre mer sväljbara delar så håller enzymen
Amylas som finns i saliven att spjälka stärkelsen som finns i brödet och dressingen.
Saliven kommer från öronspottkörteln, underkäksspottkörteln, tungspottkörteln och det
finns också många små spottkörtlar i munnens slemhinna.
När maten är jämt tuggad och finfördelad av tänderna och blandad med saliv så sätter
sväljrörelserna igång. När vi ska svälja maten så lyfter vi upp maten med tungan upp i
gommen och när svalget känner av maten så sväljer vi maten automatiskt.
Samtidigt som maten förs bak till svalget så stänger gomseglet av passagen mellan näshålan
och svalget.
I munhålan sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den mekaniska är viktigast.
I matstrupen:
När vi har sväljt maten så börjar muskler i matstrupen att pressa ned maten till magsäcken.
Ingången till magsäcken är en ringmuskel som öppnas när maten kommer och stängs direkt
efter att maten har pressats in i magsäcken. Det är denna ringmuskel som öppnas när man
kräks men den har funktionen att ingen magsaft och mat ska komma ut i kroppens system,
för magsaften är frätande.
I matstrupen sker ingen spjälkning.
I magsäcken:
Här i magsäcken så finns det magsaft som innehåller slem, saltsyra och enzymet Pepsin.
Pepsin spjälkar proteiner till peptider samt polypeptider. Magsäcken fortsätter spjälkningen
av näringsämnena, främst så är det nedbrytning av proteiner till aminosyror(peptider,
polypeptider)samt att muskler knådar maten till en lätt flytande gröt genom att muskulaturen
runt magsäcken omväxlande slappnar av och dras samman. När hamburgaren är tillräckligt
nedbruten och knådad i magsäcken så släpps den ut genom den nedre magmunnen, den
nedre magmunnen släpper ut ungefär 5-10 milliliter åt gången. Magsäcken är tömd ungefär
fyra timmar efter vi har ätit upp hamburgaren.
Magsaften produceras av körtlar i magsäckens slemhinna.
Dem flesta bakterier som har följt med maten ned till magsäcken dör där av den sura miljön.
Magsäckens innandöme har ungefär pH-värde 1,5–2,0 och neutralt pH-värde är 7.
Man kan få magsår och det betyder att man har fått ett sår i magsäckens slemhinna, magsår
kan vara farligt om man inte får behandling. Magsår kan uppstå genom en bakterie eller
från läkemedel. Magsår i magsäckens slemhinna kan ibland vara väldigt svårt att skilja från
cancer så därför skiljer sig behandlingen för magsår i magsäcken från magsår i
tolvfingertarmen. Men symptomen är desamma att det gör ont på ett visst ställe i överdelen
av magen, man har perioder då man har en smärta i överdelen av magen men mellan
perioderna så är det smärtfritt, antingen så blir obehaget större när man äter eller så blir
obehaget mindre, man mår illa samt att man blir snabbt mätt.
I magsäcken så sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den kemiska är
viktigast.
I Tolv?ngertarmen:
Tolvfingertarmen har fått sitt namn eftersom den är tolvfingerbredder lång och
tolvfingertarmen är ingen egen tarm utan den första av tre delar utav tunntarmen.
Galla som produceras i levern och som sedan lagras i gallblåsan samt bukspott från
bukspottskörteln skickas till tolvfingertarmen när maten kommer dit efter att ha blivit
utsläppt genom ringmuskeln nedre magmun från magsäcken, för att spjälka kolhydrater,
fetter och proteiner. Enzymerna som hjälper till med matsmältningen i tolvfingertarmen
kommer från bukspottet. Enzymerna är Amylas som spjälkar kolhydraterna stärkelse och
sammansatta sockerarter ned till glukos, Lipas som spjälkar fetter ned till glycerol och
fettsyror samt enzymet Kymotrypsin, Trypsin som spjälkar äggviteämnen ned till
aminosyror.
Kymotrypsin katalyserar spjälkningen av peptidbindningar. Trypsin spjälkar polypeptider
till peptider. Dessa ämnen är viktiga för den fortsatta spjälkningen.
Men tolvfingertarmen spjälkar inte ned kolhydrater, fetter samt proteiner till sina minsta
beståndsdelar.
Med bukspottet kommer också bikarbonat som neutraliserar den försurade
födoblandningen. Galla och bukspott kommer till tolvfingertarmen via den gemensamma
gallgången.
Det är bukspottet och gallan som är tarmsaften.
En vanlig sjukdom man kan få i tolvfingertarmen är magsår. Det är ett sår i
tolvfingertarmens slemhinna och orsakerna är desamma som magsår i magsäcken. Men
behandlingen skiljer sig från magsår i magsäcken för när det är magsår i tolvfingertarmen Maträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:
När vi stoppar in maten i munnen så börjar vi att arbeta med käkarna så att tänderna
mekaniskt börjar sönderdela maten. Detta kan vi göra eftersom emaljen är kroppens
hårdaste vävnad. Om man inte sköter sin tandhygien så löper man risk för att få karies och
då försvinner emaljen från det drabbade området. Det är detta som kallas hål, men om det
går riktigt långt så kan hålet gå igenom tandbenet och ända in till pulpan och då behövs det
en rotfyllning för att återställa tanden. Symptomen för karies är vit, ljus gul, brun fläck på
det drabbade området (det drabbade området är oftast mellan framtänderna), det värker i
tanden, när man rör tanden så ömmar det, när karies har nått intill dentinet så förekommer
det ilningar i tanden.
När vi sönderdelar maten mekaniskt till mindre mer sväljbara delar så håller enzymen
Amylas som finns i saliven att spjälka stärkelsen som finns i brödet och dressingen.
Saliven kommer från öronspottkörteln, underkäksspottkörteln, tungspottkörteln och det
finns också många små spottkörtlar i munnens slemhinna.
När maten är jämt tuggad och finfördelad av tänderna och blandad med saliv så sätter
sväljrörelserna igång. När vi ska svälja maten så lyfter vi upp maten med tungan upp i
gommen och när svalget känner av maten så sväljer vi maten automatiskt.
Samtidigt som maten förs bak till svalget så stänger gomseglet av passagen mellan näshålan
och svalget.
I munhålan sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den mekaniska är viktigast.
I matstrupen:
När vi har sväljt maten så börjar muskler i matstrupen att pressa ned maten till magsäcken.
Ingången till magsäcken är en ringmuskel som öppnas när maten kommer och stängs direkt
efter att maten har pressats in i magsäcken. Det är denna ringmuskel som öppnas när man
kräks men den har funktionen att ingen magsaft och mat ska komma ut i kroppens system,
för magsaften är frätande.
I matstrupen sker ingen spjälkning.
I magsäcken:
Här i magsäcken så finns det magsaft som innehåller slem, saltsyra och enzymet Pepsin.
Pepsin spjälkar proteiner till peptider samt polypeptider. Magsäcken fortsätter spjälkningen
av näringsämnena, främst så är det nedbrytning av proteiner till aminosyror(peptider,
polypeptider)samt att muskler knådar maten till en lätt flytande gröt genom att muskulaturen
runt magsäcken omväxlande slappnar av och dras samman. När hamburgaren är tillräckligt
nedbruten och knådad i magsäcken så släpps den ut genom den nedre magmunnen, den
nedre magmunnen släpper ut ungefär 5-10 milliliter åt gången. Magsäcken är tömd ungefär
fyra timmar efter vi har ätit upp hamburgaren.
Magsaften produceras av körtlar i magsäckens slemhinna.
Dem flesta bakterier som har följt med maten ned till magsäcken dör där av den sura miljön.
Magsäckens innandöme har ungefär pH-värde 1,5–2,0 och neutralt pH-värde är 7.
Man kan få magsår och det betyder att man har fått ett sår i magsäckens slemhinna, magsår
kan vara farligt om man inte får behandling. Magsår kan uppstå genom en bakterie eller
från läkemedel. Magsår i magsäckens slemhinna kan ibland vara väldigt svårt att skilja från
cancer så därför skiljer sig behandlingen för magsår i magsäcken från magsår i
tolvfingertarmen. Men symptomen är desamma att det gör ont på ett visst ställe i överdelen
av magen, man har perioder då man har en smärta i överdelen av magen men mellan
perioderna så är det smärtfritt, antingen så blir obehaget större när man äter eller så blir
obehaget mindre, man mår illa samt att man blir snabbt mätt.
I magsäcken så sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den kemiska är
viktigast.
I Tolv?ngertarmen:
Tolvfingertarmen har fått sitt namn eftersom den är tolvfingerbredder lång och
tolvfingertarmen är ingen egen tarm utan den första av tre delar utav tunntarmen.
Galla som produceras i levern och som sedan lagras i gallblåsan samt bukspott från
bukspottskörteln skickas till tolvfingertarmen när maten kommer dit efter att ha blivit
utsläppt genom ringmuskeln nedre magmun från magsäcken, för att spjälka kolhydrater,
fetter och proteiner. Enzymerna som hjälper till med matsmältningen i tolvfingertarmen
kommer från bukspottet. Enzymerna är Amylas som spjälkar kolhydraterna stärkelse och
sammansatta sockerarter ned till glukos, Lipas som spjälkar fetter ned till glycerol och
fettsyror samt enzymet Kymotrypsin, Trypsin som spjälkar äggviteämnen ned till
aminosyror.
Kymotrypsin katalyserar spjälkningen av peptidbindningar. Trypsin spjälkar polypeptider
till peptider. Dessa ämnen är viktiga för den fortsatta spjälkningen.
Men tolvfingertarmen spjälkar inte ned kolhydrater, fetter samt proteiner till sina minsta
beståndsdelar.
Med bukspottet kommer också bikarbonat som neutraliserar den försurade
födoblandningen. Galla och bukspott kommer till tolvfingertarmen via den gemensamma
gallgången.
Det är bukspottet och gallan som är tarmsaften.
En vanlig sjukdom man kan få i tolvfingertarmen är magsår. Det är ett sår i
tolvfingertarmens slemhinna och orsakerna är desamma som magsår i magsäcken. Men
behandlingen skiljer sig från magsår i magsäcken för när det är magsår i tolvfingertarmen
så kan läkarna vara säkra på att det är magsår och inte en typ av cancer. Symtomen för
magsår i tolvfingertarmen är desamma som när man har magsår i magsäcken.
Tillskillnad från magsäcken så är tolvfingertarmen basisk och har ett pH-värde på ca 8,8.
Tarmen är basisk eftersom basiska ämnen gör ytor glatta, vilket gör att matens väg genom
tarmsystemet sker på ett smidigt sätt. Eftersom ingen mat fastnar i tolvfingertarmens krök
och inte heller i resterande krökar i tomtarmen, krumtarmen (tunntarmen) samt tjocktarmen
och inte heller i tarmluddet.
I Tunntarmen:
Så förs maten framåt genom att tarmmuskulaturen sammandras och när den gör det blandas
maten också. I tunntarmen så spjälkas alla kolhydrater, fetter samt äggviteämnen ned till
glukos, glycerol + fettsyror samt aminosyror. Så i tunntarmen blir allt färdigt spjälkat och
nu är det bara för kroppens tarmsystem att ta upp näringsämnena och det kan dem genom
av att tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad och på den finns det tarmludd (tarmvilli)
som är millimeter höga som på sin yta har tarmceller. Tarmcellerna har själva små utskott
som hjälper dem att fånga upp näringsämnen såsom vitaminer, salter, fettsyror, glukos,
aminosyror samt spårämnen. Dessa näringsämnen ta blodet upp från tarmcellerna och
exporterar till kroppens övriga celler. På tarmväggen finns även enzymen Laktas som har
uppgiften att spjälka laktos, maltas som spjälkar maltos, sukras som spjälkar sukros
(rörsocker). Alla spjälkar ned sina sockerarter till glukos men vid spjälkning av laktos och
sukros så får man även sockerarterna galaktos, fruktos. Det finns även enzymet peptidaser
som spjälkar oligopeptider till aminosyror.
Det som inte tas upp av tunntarmen är vatten och inte helt nedbrutna näringsämnen.
Tunntarmen är ca 5meter lång och beräknas ha en yta på 250m² för att den har tarmludd.
Tunntarmen delas upp i tre delar:
Tolvfingertarmen (duodeum)
Tomtarmen (jejunum)
Krumtarmen (ileum)
I Tjocktarmen:
Tjocktarmen delas också upp i tre delar:
Blindtarmen som är sammankopplad med tunntarmen (krumtarmen)
Tjocktarmen som är fortsättningen på blindtarmen och slutar vid ändtarmen
Ändtarmen som fylls med avföringen
När det som resterar av hamburgaren kommer till tjocktarmen är det en trögt flytande gröt
men konsistensen blir fastare desto mer vatten tjocktarmen tar upp och det är även här Maträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:
När vi stoppar in maten i munnen så börjar vi att arbeta med käkarna så att tänderna
mekaniskt börjar sönderdela maten. Detta kan vi göra eftersom emaljen är kroppens
hårdaste vävnad. Om man inte sköter sin tandhygien så löper man risk för att få karies och
då försvinner emaljen från det drabbade området. Det är detta som kallas hål, men om det
går riktigt långt så kan hålet gå igenom tandbenet och ända in till pulpan och då behövs det
en rotfyllning för att återställa tanden. Symptomen för karies är vit, ljus gul, brun fläck på
det drabbade området (det drabbade området är oftast mellan framtänderna), det värker i
tanden, när man rör tanden så ömmar det, när karies har nått intill dentinet så förekommer
det ilningar i tanden.
När vi sönderdelar maten mekaniskt till mindre mer sväljbara delar så håller enzymen
Amylas som finns i saliven att spjälka stärkelsen som finns i brödet och dressingen.
Saliven kommer från öronspottkörteln, underkäksspottkörteln, tungspottkörteln och det
finns också många små spottkörtlar i munnens slemhinna.
När maten är jämt tuggad och finfördelad av tänderna och blandad med saliv så sätter
sväljrörelserna igång. När vi ska svälja maten så lyfter vi upp maten med tungan upp i
gommen och när svalget känner av maten så sväljer vi maten automatiskt.
Samtidigt som maten förs bak till svalget så stänger gomseglet av passagen mellan näshålan
och svalget.
I munhålan sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den mekaniska är viktigast.
I matstrupen:
När vi har sväljt maten så börjar muskler i matstrupen att pressa ned maten till magsäcken.
Ingången till magsäcken är en ringmuskel som öppnas när maten kommer och stängs direkt
efter att maten har pressats in i magsäcken. Det är denna ringmuskel som öppnas när man
kräks men den har funktionen att ingen magsaft och mat ska komma ut i kroppens system,
för magsaften är frätande.
I matstrupen sker ingen spjälkning.
I magsäcken:
Här i magsäcken så finns det magsaft som innehåller slem, saltsyra och enzymet Pepsin.
Pepsin spjälkar proteiner till peptider samt polypeptider. Magsäcken fortsätter spjälkningen
av näringsämnena, främst så är det nedbrytning av proteiner till aminosyror(peptider,
polypeptider)samt att muskler knådar maten till en lätt flytande gröt genom att muskulaturen
runt magsäcken omväxlande slappnar av och dras samman. När hamburgaren är tillräckligt
nedbruten och knådad i magsäcken så släpps den ut genom den nedre magmunnen, den
nedre magmunnen släpper ut ungefär 5-10 milliliter åt gången. Magsäcken är tömd ungefär
fyra timmar efter vi har ätit upp hamburgaren.
Magsaften produceras av körtlar i magsäckens slemhinna.
Dem flesta bakterier som har följt med maten ned till magsäcken dör där av den sura miljön.
Magsäckens innandöme har ungefär pH-värde 1,5–2,0 och neutralt pH-värde är 7.
Man kan få magsår och det betyder att man har fått ett sår i magsäckens slemhinna, magsår
kan vara farligt om man inte får behandling. Magsår kan uppstå genom en bakterie eller
från läkemedel. Magsår i magsäckens slemhinna kan ibland vara väldigt svårt att skilja från
cancer så därför skiljer sig behandlingen för magsår i magsäcken från magsår i
tolvfingertarmen. Men symptomen är desamma att det gör ont på ett visst ställe i överdelen
av magen, man har perioder då man har en smärta i överdelen av magen men mellan
perioderna så är det smärtfritt, antingen så blir obehaget större när man äter eller så blir
obehaget mindre, man mår illa samt att man blir snabbt mätt.
I magsäcken så sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den kemiska är
viktigast.
I Tolv?ngertarmen:
Tolvfingertarmen har fått sitt namn eftersom den är tolvfingerbredder lång och
tolvfingertarmen är ingen egen tarm utan den första av tre delar utav tunntarmen.
Galla som produceras i levern och som sedan lagras i gallblåsan samt bukspott från
bukspottskörteln skickas till tolvfingertarmen när maten kommer dit efter att ha blivit
utsläppt genom ringmuskeln nedre magmun från magsäcken, för att spjälka kolhydrater,
fetter och proteiner. Enzymerna som hjälper till med matsmältningen i tolvfingertarmen
kommer från bukspottet. Enzymerna är Amylas som spjälkar kolhydraterna stärkelse och
sammansatta sockerarter ned till glukos, Lipas som spjälkar fetter ned till glycerol och
fettsyror samt enzymet Kymotrypsin, Trypsin som spjälkar äggviteämnen ned till
aminosyror.
Kymotrypsin katalyserar spjälkningen av peptidbindningar. Trypsin spjälkar polypeptider
till peptider. Dessa ämnen är viktiga för den fortsatta spjälkningen.
Men tolvfingertarmen spjälkar inte ned kolhydrater, fetter samt proteiner till sina minsta
beståndsdelar.
Med bukspottet kommer också bikarbonat som neutraliserar den försurade
födoblandningen. Galla och bukspott kommer till tolvfingertarmen via den gemensamma
gallgången.
Det är bukspottet och gallan som är tarmsaften.
En vanlig sjukdom man kan få i tolvfingertarmen är magsår. Det är ett sår i
tolvfingertarmens slemhinna och orsakerna är desamma som magsår i magsäcken. Men
behandlingen skiljer sig från magsår i magsäcken för när det är magsår i tolvfingertarmen
så kan läkarna vara säkra på att det är magsår och inte en typ av cancer. Symtomen för
magsår i tolvfingertarmen är desamma som när man har magsår i magsäcken.
Tillskillnad från magsäcken så är tolvfingertarmen basisk och har ett pH-värde på ca 8,8.
Tarmen är basisk eftersom basiska ämnen gör ytor glatta, vilket gör att matens väg genom
tarmsystemet sker på ett smidigt sätt. Eftersom ingen mat fastnar i tolvfingertarmens krök
och inte heller i resterande krökar i tomtarmen, krumtarmen (tunntarmen) samt tjocktarmen
och inte heller i tarmluddet.
I Tunntarmen:
Så förs maten framåt genom att tarmmuskulaturen sammandras och när den gör det blandas
maten också. I tunntarmen så spjälkas alla kolhydrater, fetter samt äggviteämnen ned till
glukos, glycerol + fettsyror samt aminosyror. Så i tunntarmen blir allt färdigt spjälkat och
nu är det bara för kroppens tarmsystem att ta upp näringsämnena och det kan dem genom
av att tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad och på den finns det tarmludd (tarmvilli)
som är millimeter höga som på sin yta har tarmceller. Tarmcellerna har själva små utskott
som hjälper dem att fånga upp näringsämnen såsom vitaminer, salter, fettsyror, glukos,
aminosyror samt spårämnen. Dessa näringsämnen ta blodet upp från tarmcellerna och
exporterar till kroppens övriga celler. På tarmväggen finns även enzymen Laktas som har
uppgiften att spjälka laktos, maltas som spjälkar maltos, sukras som spjälkar sukros
(rörsocker). Alla spjälkar ned sina sockerarter till glukos men vid spjälkning av laktos och
sukros så får man även sockerarterna galaktos, fruktos. Det finns även enzymet peptidaser
som spjälkar oligopeptider till aminosyror.
Det som inte tas upp av tunntarmen är vatten och inte helt nedbrutna näringsämnen.
Tunntarmen är ca 5meter lång och beräknas ha en yta på 250m² för att den har tarmludd.
Tunntarmen delas upp i tre delar:
Tolvfingertarmen (duodeum)
Tomtarmen (jejunum)
Krumtarmen (ileum)
I Tjocktarmen:
Tjocktarmen delas också upp i tre delar:
Blindtarmen som är sammankopplad med tunntarmen (krumtarmen)
Tjocktarmen som är fortsättningen på blindtarmen och slutar vid ändtarmen
Ändtarmen som fylls med avföringen
När det som resterar av hamburgaren kommer till tjocktarmen är det en trögt flytande gröt
men konsistensen blir fastare desto mer vatten tjocktarmen tar upp och det är även här
tarmceller som jobbar med att ta upp vatten, cellerna tar även upp vissa salter som har
kommit igenom tunntarmen. I tjocktarmen finns det inget tarmludd istället så finns det celler
som i tjocktarmens slemhinna som smörjer avföringen med ett slem dem tillverkar. I
tjocktarmen finns det samtidigt massor av bakterier som tillverkar K-vitamin och som
restprodukt bildar dem illaluktande gaser genom att dem livnär sig på cellulosan som
kroppen inte kan bryta ned. Detta ger inte oss någon energi men bakterierna kan leva vidare
och tillverka mer K-vitamin för kroppen.
Bakterierna hindras från att komma längre in i kroppen genom att tarmväggen har en
lymfatisk vävnad.
Tjocktarmen är ungefär 1,5 meter lång och ser ut som en upp och nedvänd hästsko det kan
ta maten 3-10 timmar att passera.
Men när maten är i början av tjocktarmen (blindtarmen) så kan det åka ned lite av det som
återstår av måltiden ner i blindtarmens maskliknande bihang. När det har åkt ner lite föda till
det maskliknande bihanget då kan man där få en infektion och då får man stora smärtor i
buken samt att man kan falla i medvetslöshet. För att bli frisk så opererar man bort det
maskliknande bihanget. Detta kallas för blindtarmsinflammation men den korrekta termen
borde vara blindtarmens maskliknande bihangsinflammation eller
maskliknandebihangsinflammation.
När allt vatten har tagits upp och en del salter så kommer måltiden som nu är helt näringslös
till ändtarmen där den byter namn till avföring.
I Ändtarmen:
Ändtarmen fylls med avföring tills den inte kan vigda sig mera. Det är då vi känner tvånget
att gå på toa. När vi sitter på toa och trycker så öppnar vi egentligen anus yttersta
ringmuskel och avföringen trycks ut med hjälp av det glidiga slemmet samt av
tarmmuskulaturens sammandragningar. Så lämnar avföringen matapparaturen och sedan
när vi slappnar av så stänger vi ringmuskeln/anus.
Avföringen består till mesta dels av vatten. Resterande innehåll är bakterier, slem, celler
som stöts bort från tarmslemhinnan, ospjälkade matrester samt förbrukade röda
blodkroppar (gallfärgämnen), där av färgen.
Varför behöver vi vatten, vitaminer samt mineraler?
Vatten: Maträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:
När vi stoppar in maten i munnen så börjar vi att arbeta med käkarna så att tänderna
mekaniskt börjar sönderdela maten. Detta kan vi göra eftersom emaljen är kroppens
hårdaste vävnad. Om man inte sköter sin tandhygien så löper man risk för att få karies och
då försvinner emaljen från det drabbade området. Det är detta som kallas hål, men om det
går riktigt långt så kan hålet gå igenom tandbenet och ända in till pulpan och då behövs det
en rotfyllning för att återställa tanden. Symptomen för karies är vit, ljus gul, brun fläck på
det drabbade området (det drabbade området är oftast mellan framtänderna), det värker i
tanden, när man rör tanden så ömmar det, när karies har nått intill dentinet så förekommer
det ilningar i tanden.
När vi sönderdelar maten mekaniskt till mindre mer sväljbara delar så håller enzymen
Amylas som finns i saliven att spjälka stärkelsen som finns i brödet och dressingen.
Saliven kommer från öronspottkörteln, underkäksspottkörteln, tungspottkörteln och det
finns också många små spottkörtlar i munnens slemhinna.
När maten är jämt tuggad och finfördelad av tänderna och blandad med saliv så sätter
sväljrörelserna igång. När vi ska svälja maten så lyfter vi upp maten med tungan upp i
gommen och när svalget känner av maten så sväljer vi maten automatiskt.
Samtidigt som maten förs bak till svalget så stänger gomseglet av passagen mellan näshålan
och svalget.
I munhålan sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den mekaniska är viktigast.
I matstrupen:
När vi har sväljt maten så börjar muskler i matstrupen att pressa ned maten till magsäcken.
Ingången till magsäcken är en ringmuskel som öppnas när maten kommer och stängs direkt
efter att maten har pressats in i magsäcken. Det är denna ringmuskel som öppnas när man
kräks men den har funktionen att ingen magsaft och mat ska komma ut i kroppens system,
för magsaften är frätande.
I matstrupen sker ingen spjälkning.
I magsäcken:
Här i magsäcken så finns det magsaft som innehåller slem, saltsyra och enzymet Pepsin.
Pepsin spjälkar proteiner till peptider samt polypeptider. Magsäcken fortsätter spjälkningen
av näringsämnena, främst så är det nedbrytning av proteiner till aminosyror(peptider,
polypeptider)samt att muskler knådar maten till en lätt flytande gröt genom att muskulaturen
runt magsäcken omväxlande slappnar av och dras samman. När hamburgaren är tillräckligt
nedbruten och knådad i magsäcken så släpps den ut genom den nedre magmunnen, den
nedre magmunnen släpper ut ungefär 5-10 milliliter åt gången. Magsäcken är tömd ungefär
fyra timmar efter vi har ätit upp hamburgaren.
Magsaften produceras av körtlar i magsäckens slemhinna.
Dem flesta bakterier som har följt med maten ned till magsäcken dör där av den sura miljön.
Magsäckens innandöme har ungefär pH-värde 1,5–2,0 och neutralt pH-värde är 7.
Man kan få magsår och det betyder att man har fått ett sår i magsäckens slemhinna, magsår
kan vara farligt om man inte får behandling. Magsår kan uppstå genom en bakterie eller
från läkemedel. Magsår i magsäckens slemhinna kan ibland vara väldigt svårt att skilja från
cancer så därför skiljer sig behandlingen för magsår i magsäcken från magsår i
tolvfingertarmen. Men symptomen är desamma att det gör ont på ett visst ställe i överdelen
av magen, man har perioder då man har en smärta i överdelen av magen men mellan
perioderna så är det smärtfritt, antingen så blir obehaget större när man äter eller så blir
obehaget mindre, man mår illa samt att man blir snabbt mätt.
I magsäcken så sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den kemiska är
viktigast.
I Tolv?ngertarmen:
Tolvfingertarmen har fått sitt namn eftersom den är tolvfingerbredder lång och
tolvfingertarmen är ingen egen tarm utan den första av tre delar utav tunntarmen.
Galla som produceras i levern och som sedan lagras i gallblåsan samt bukspott från
bukspottskörteln skickas till tolvfingertarmen när maten kommer dit efter att ha blivit
utsläppt genom ringmuskeln nedre magmun från magsäcken, för att spjälka kolhydrater,
fetter och proteiner. Enzymerna som hjälper till med matsmältningen i tolvfingertarmen
kommer från bukspottet. Enzymerna är Amylas som spjälkar kolhydraterna stärkelse och
sammansatta sockerarter ned till glukos, Lipas som spjälkar fetter ned till glycerol och
fettsyror samt enzymet Kymotrypsin, Trypsin som spjälkar äggviteämnen ned till
aminosyror.
Kymotrypsin katalyserar spjälkningen av peptidbindningar. Trypsin spjälkar polypeptider
till peptider. Dessa ämnen är viktiga för den fortsatta spjälkningen.
Men tolvfingertarmen spjälkar inte ned kolhydrater, fetter samt proteiner till sina minsta
beståndsdelar.
Med bukspottet kommer också bikarbonat som neutraliserar den försurade
födoblandningen. Galla och bukspott kommer till tolvfingertarmen via den gemensamma
gallgången.
Det är bukspottet och gallan som är tarmsaften.
En vanlig sjukdom man kan få i tolvfingertarmen är magsår. Det är ett sår i
tolvfingertarmens slemhinna och orsakerna är desamma som magsår i magsäcken. Men
behandlingen skiljer sig från magsår i magsäcken för när det är magsår i tolvfingertarmen
så kan läkarna vara säkra på att det är magsår och inte en typ av cancer. Symtomen för
magsår i tolvfingertarmen är desamma som när man har magsår i magsäcken.
Tillskillnad från magsäcken så är tolvfingertarmen basisk och har ett pH-värde på ca 8,8.
Tarmen är basisk eftersom basiska ämnen gör ytor glatta, vilket gör att matens väg genom
tarmsystemet sker på ett smidigt sätt. Eftersom ingen mat fastnar i tolvfingertarmens krök
och inte heller i resterande krökar i tomtarmen, krumtarmen (tunntarmen) samt tjocktarmen
och inte heller i tarmluddet.
I Tunntarmen:
Så förs maten framåt genom att tarmmuskulaturen sammandras och när den gör det blandas
maten också. I tunntarmen så spjälkas alla kolhydrater, fetter samt äggviteämnen ned till
glukos, glycerol + fettsyror samt aminosyror. Så i tunntarmen blir allt färdigt spjälkat och
nu är det bara för kroppens tarmsystem att ta upp näringsämnena och det kan dem genom
av att tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad och på den finns det tarmludd (tarmvilli)
som är millimeter höga som på sin yta har tarmceller. Tarmcellerna har själva små utskott
som hjälper dem att fånga upp näringsämnen såsom vitaminer, salter, fettsyror, glukos,
aminosyror samt spårämnen. Dessa näringsämnen ta blodet upp från tarmcellerna och
exporterar till kroppens övriga celler. På tarmväggen finns även enzymen Laktas som har
uppgiften att spjälka laktos, maltas som spjälkar maltos, sukras som spjälkar sukros
(rörsocker). Alla spjälkar ned sina sockerarter till glukos men vid spjälkning av laktos och
sukros så får man även sockerarterna galaktos, fruktos. Det finns även enzymet peptidaser
som spjälkar oligopeptider till aminosyror.
Det som inte tas upp av tunntarmen är vatten och inte helt nedbrutna näringsämnen.
Tunntarmen är ca 5meter lång och beräknas ha en yta på 250m² för att den har tarmludd.
Tunntarmen delas upp i tre delar:
Tolvfingertarmen (duodeum)
Tomtarmen (jejunum)
Krumtarmen (ileum)
I Tjocktarmen:
Tjocktarmen delas också upp i tre delar:
Blindtarmen som är sammankopplad med tunntarmen (krumtarmen)
Tjocktarmen som är fortsättningen på blindtarmen och slutar vid ändtarmen
Ändtarmen som fylls med avföringen
När det som resterar av hamburgaren kommer till tjocktarmen är det en trögt flytande gröt
men konsistensen blir fastare desto mer vatten tjocktarmen tar upp och det är även här
tarmceller som jobbar med att ta upp vatten, cellerna tar även upp vissa salter som har
kommit igenom tunntarmen. I tjocktarmen finns det inget tarmludd istället så finns det celler
som i tjocktarmens slemhinna som smörjer avföringen med ett slem dem tillverkar. I
tjocktarmen finns det samtidigt massor av bakterier som tillverkar K-vitamin och som
restprodukt bildar dem illaluktande gaser genom att dem livnär sig på cellulosan som
kroppen inte kan bryta ned. Detta ger inte oss någon energi men bakterierna kan leva vidare
och tillverka mer K-vitamin för kroppen.
Bakterierna hindras från att komma längre in i kroppen genom att tarmväggen har en
lymfatisk vävnad.
Tjocktarmen är ungefär 1,5 meter lång och ser ut som en upp och nedvänd hästsko det kan
ta maten 3-10 timmar att passera.
Men när maten är i början av tjocktarmen (blindtarmen) så kan det åka ned lite av det som
återstår av måltiden ner i blindtarmens maskliknande bihang. När det har åkt ner lite föda till
det maskliknande bihanget då kan man där få en infektion och då får man stora smärtor i
buken samt att man kan falla i medvetslöshet. För att bli frisk så opererar man bort det
maskliknande bihanget. Detta kallas för blindtarmsinflammation men den korrekta termen
borde vara blindtarmens maskliknande bihangsinflammation eller
maskliknandebihangsinflammation.
När allt vatten har tagits upp och en del salter så kommer måltiden som nu är helt näringslös
till ändtarmen där den byter namn till avföring.
I Ändtarmen:
Ändtarmen fylls med avföring tills den inte kan vigda sig mera. Det är då vi känner tvånget
att gå på toa. När vi sitter på toa och trycker så öppnar vi egentligen anus yttersta
ringmuskel och avföringen trycks ut med hjälp av det glidiga slemmet samt av
tarmmuskulaturens sammandragningar. Så lämnar avföringen matapparaturen och sedan
när vi slappnar av så stänger vi ringmuskeln/anus.
Avföringen består till mesta dels av vatten. Resterande innehåll är bakterier, slem, celler
som stöts bort från tarmslemhinnan, ospjälkade matrester samt förbrukade röda
blodkroppar (gallfärgämnen), där av färgen.
Varför behöver vi vatten, vitaminer samt mineraler?
Vatten:
Vattnet behövs för att kroppen och dess organ ska fungera så optimalt som möjligt. Vatten
behövs också för näringstillförseln och syretillförseln till cellerna samt för regleringen av
kroppens temperatur, blodets transport, vatten behövs också för kroppens samt musklernas
återhämtning efter fysisk aktivitet.
Vatten förbättrar förbränningen samt energiupptaget av kalorier, det behövs för att rena
kroppen från toxiner samt produkter efter förbränning av olika slag genom kroppens
reningsorgan.
Men vattnet som vi behöver dricka ska innehålla så lite salter som möjligt samt så lite
bakterier som möjligt och det ska ej vara förorenat. Vatten som uppfyller dem här kraven
kallar vi dricksvatten och det är dricksvatten som kroppen behöver. Samt att nästan alla av
kroppens kemiska reaktioner sker i en vattenlösning, så utan vatten då sker inte de kemiska
reaktionerna som det ska och det blir en obalans i kroppen t.ex. vid diarré.
Mineraler:
Mineraler behöver vi för livsviktiga processer i kroppen t.ex. skelettuppbyggnaden och
sårläkning mm.
Mineralämnen är ofta kemiska föreningar som ofta löser sig skapligt enkelt i vatten, det är
detta som gör att dem kan tas upp av blodet och transporteras till celler direkt från
tarmsystemet.
Viktiga salter är koksalt, fosfater, kalk, natriumklorid. Men sedan finns det också
livsviktiga mineraler som bara behövs i små mängder, dessa kallas spårämnen. Exempel på
spårämnen är järn och jod.
Zink är en mineral som behövs, zink har uppgifterna att hjälpa till vid bildning av proteiner
samt vid sårläkning.
Kalcium är viktigt för skelettets uppbyggnad, musklernas funktion samt för att stärka
tänderna, kalcium finns framför allt i mejeriprodukter.
Intaget av järn kan man få på flera sätt och att sätt är att äta mat som har stekts i stekpanna
samt att äta blodpudding. Varje gång vi äter något så får vi i oss mineraler t.ex. från
matlagningen koksalt annars så finns mineralerna redan i livsmedlet.
Man kan inte få något överskott av mineraler, om intaget av mineraler är för högt så följer
överskottet med urinen ut.
I saliven så finns det salter för att hjälpa till vid finfördelningen.
Vitaminer:
Vitaminerna ingår i livsviktiga kemiska reaktioner t.ex. så är C-vitamin och E-vitamin samt
selen (mineral) är tillsammans en antioxidant och antioxidanter förstärker kroppens försvar
mot sjukdomar. Maträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:
När vi stoppar in maten i munnen så börjar vi att arbeta med käkarna så att tänderna
mekaniskt börjar sönderdela maten. Detta kan vi göra eftersom emaljen är kroppens
hårdaste vävnad. Om man inte sköter sin tandhygien så löper man risk för att få karies och
då försvinner emaljen från det drabbade området. Det är detta som kallas hål, men om det
går riktigt långt så kan hålet gå igenom tandbenet och ända in till pulpan och då behövs det
en rotfyllning för att återställa tanden. Symptomen för karies är vit, ljus gul, brun fläck på
det drabbade området (det drabbade området är oftast mellan framtänderna), det värker i
tanden, när man rör tanden så ömmar det, när karies har nått intill dentinet så förekommer
det ilningar i tanden.
När vi sönderdelar maten mekaniskt till mindre mer sväljbara delar så håller enzymen
Amylas som finns i saliven att spjälka stärkelsen som finns i brödet och dressingen.
Saliven kommer från öronspottkörteln, underkäksspottkörteln, tungspottkörteln och det
finns också många små spottkörtlar i munnens slemhinna.
När maten är jämt tuggad och finfördelad av tänderna och blandad med saliv så sätter
sväljrörelserna igång. När vi ska svälja maten så lyfter vi upp maten med tungan upp i
gommen och när svalget känner av maten så sväljer vi maten automatiskt.
Samtidigt som maten förs bak till svalget så stänger gomseglet av passagen mellan näshålan
och svalget.
I munhålan sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den mekaniska är viktigast.
I matstrupen:
När vi har sväljt maten så börjar muskler i matstrupen att pressa ned maten till magsäcken.
Ingången till magsäcken är en ringmuskel som öppnas när maten kommer och stängs direkt
efter att maten har pressats in i magsäcken. Det är denna ringmuskel som öppnas när man
kräks men den har funktionen att ingen magsaft och mat ska komma ut i kroppens system,
för magsaften är frätande.
I matstrupen sker ingen spjälkning.
I magsäcken:
Här i magsäcken så finns det magsaft som innehåller slem, saltsyra och enzymet Pepsin.
Pepsin spjälkar proteiner till peptider samt polypeptider. Magsäcken fortsätter spjälkningen
av näringsämnena, främst så är det nedbrytning av proteiner till aminosyror(peptider,
polypeptider)samt att muskler knådar maten till en lätt flytande gröt genom att muskulaturen
runt magsäcken omväxlande slappnar av och dras samman. När hamburgaren är tillräckligt
nedbruten och knådad i magsäcken så släpps den ut genom den nedre magmunnen, den
nedre magmunnen släpper ut ungefär 5-10 milliliter åt gången. Magsäcken är tömd ungefär
fyra timmar efter vi har ätit upp hamburgaren.
Magsaften produceras av körtlar i magsäckens slemhinna.
Dem flesta bakterier som har följt med maten ned till magsäcken dör där av den sura miljön.
Magsäckens innandöme har ungefär pH-värde 1,5–2,0 och neutralt pH-värde är 7.
Man kan få magsår och det betyder att man har fått ett sår i magsäckens slemhinna, magsår
kan vara farligt om man inte får behandling. Magsår kan uppstå genom en bakterie eller
från läkemedel. Magsår i magsäckens slemhinna kan ibland vara väldigt svårt att skilja från
cancer så därför skiljer sig behandlingen för magsår i magsäcken från magsår i
tolvfingertarmen. Men symptomen är desamma att det gör ont på ett visst ställe i överdelen
av magen, man har perioder då man har en smärta i överdelen av magen men mellan
perioderna så är det smärtfritt, antingen så blir obehaget större när man äter eller så blir
obehaget mindre, man mår illa samt att man blir snabbt mätt.
I magsäcken så sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den kemiska är
viktigast.
I Tolv?ngertarmen:
Tolvfingertarmen har fått sitt namn eftersom den är tolvfingerbredder lång och
tolvfingertarmen är ingen egen tarm utan den första av tre delar utav tunntarmen.
Galla som produceras i levern och som sedan lagras i gallblåsan samt bukspott från
bukspottskörteln skickas till tolvfingertarmen när maten kommer dit efter att ha blivit
utsläppt genom ringmuskeln nedre magmun från magsäcken, för att spjälka kolhydrater,
fetter och proteiner. Enzymerna som hjälper till med matsmältningen i tolvfingertarmen
kommer från bukspottet. Enzymerna är Amylas som spjälkar kolhydraterna stärkelse och
sammansatta sockerarter ned till glukos, Lipas som spjälkar fetter ned till glycerol och
fettsyror samt enzymet Kymotrypsin, Trypsin som spjälkar äggviteämnen ned till
aminosyror.
Kymotrypsin katalyserar spjälkningen av peptidbindningar. Trypsin spjälkar polypeptider
till peptider. Dessa ämnen är viktiga för den fortsatta spjälkningen.
Men tolvfingertarmen spjälkar inte ned kolhydrater, fetter samt proteiner till sina minsta
beståndsdelar.
Med bukspottet kommer också bikarbonat som neutraliserar den försurade
födoblandningen. Galla och bukspott kommer till tolvfingertarmen via den gemensamma
gallgången.
Det är bukspottet och gallan som är tarmsaften.
En vanlig sjukdom man kan få i tolvfingertarmen är magsår. Det är ett sår i
tolvfingertarmens slemhinna och orsakerna är desamma som magsår i magsäcken. Men
behandlingen skiljer sig från magsår i magsäcken för när det är magsår i tolvfingertarmen
så kan läkarna vara säkra på att det är magsår och inte en typ av cancer. Symtomen för
magsår i tolvfingertarmen är desamma som när man har magsår i magsäcken.
Tillskillnad från magsäcken så är tolvfingertarmen basisk och har ett pH-värde på ca 8,8.
Tarmen är basisk eftersom basiska ämnen gör ytor glatta, vilket gör att matens väg genom
tarmsystemet sker på ett smidigt sätt. Eftersom ingen mat fastnar i tolvfingertarmens krök
och inte heller i resterande krökar i tomtarmen, krumtarmen (tunntarmen) samt tjocktarmen
och inte heller i tarmluddet.
I Tunntarmen:
Så förs maten framåt genom att tarmmuskulaturen sammandras och när den gör det blandas
maten också. I tunntarmen så spjälkas alla kolhydrater, fetter samt äggviteämnen ned till
glukos, glycerol + fettsyror samt aminosyror. Så i tunntarmen blir allt färdigt spjälkat och
nu är det bara för kroppens tarmsystem att ta upp näringsämnena och det kan dem genom
av att tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad och på den finns det tarmludd (tarmvilli)
som är millimeter höga som på sin yta har tarmceller. Tarmcellerna har själva små utskott
som hjälper dem att fånga upp näringsämnen såsom vitaminer, salter, fettsyror, glukos,
aminosyror samt spårämnen. Dessa näringsämnen ta blodet upp från tarmcellerna och
exporterar till kroppens övriga celler. På tarmväggen finns även enzymen Laktas som har
uppgiften att spjälka laktos, maltas som spjälkar maltos, sukras som spjälkar sukros
(rörsocker). Alla spjälkar ned sina sockerarter till glukos men vid spjälkning av laktos och
sukros så får man även sockerarterna galaktos, fruktos. Det finns även enzymet peptidaser
som spjälkar oligopeptider till aminosyror.
Det som inte tas upp av tunntarmen är vatten och inte helt nedbrutna näringsämnen.
Tunntarmen är ca 5meter lång och beräknas ha en yta på 250m² för att den har tarmludd.
Tunntarmen delas upp i tre delar:
Tolvfingertarmen (duodeum)
Tomtarmen (jejunum)
Krumtarmen (ileum)
I Tjocktarmen:
Tjocktarmen delas också upp i tre delar:
Blindtarmen som är sammankopplad med tunntarmen (krumtarmen)
Tjocktarmen som är fortsättningen på blindtarmen och slutar vid ändtarmen
Ändtarmen som fylls med avföringen
När det som resterar av hamburgaren kommer till tjocktarmen är det en trögt flytande gröt
men konsistensen blir fastare desto mer vatten tjocktarmen tar upp och det är även här
tarmceller som jobbar med att ta upp vatten, cellerna tar även upp vissa salter som har
kommit igenom tunntarmen. I tjocktarmen finns det inget tarmludd istället så finns det celler
som i tjocktarmens slemhinna som smörjer avföringen med ett slem dem tillverkar. I
tjocktarmen finns det samtidigt massor av bakterier som tillverkar K-vitamin och som
restprodukt bildar dem illaluktande gaser genom att dem livnär sig på cellulosan som
kroppen inte kan bryta ned. Detta ger inte oss någon energi men bakterierna kan leva vidare
och tillverka mer K-vitamin för kroppen.
Bakterierna hindras från att komma längre in i kroppen genom att tarmväggen har en
lymfatisk vävnad.
Tjocktarmen är ungefär 1,5 meter lång och ser ut som en upp och nedvänd hästsko det kan
ta maten 3-10 timmar att passera.
Men när maten är i början av tjocktarmen (blindtarmen) så kan det åka ned lite av det som
återstår av måltiden ner i blindtarmens maskliknande bihang. När det har åkt ner lite föda till
det maskliknande bihanget då kan man där få en infektion och då får man stora smärtor i
buken samt att man kan falla i medvetslöshet. För att bli frisk så opererar man bort det
maskliknande bihanget. Detta kallas för blindtarmsinflammation men den korrekta termen
borde vara blindtarmens maskliknande bihangsinflammation eller
maskliknandebihangsinflammation.
När allt vatten har tagits upp och en del salter så kommer måltiden som nu är helt näringslös
till ändtarmen där den byter namn till avföring.
I Ändtarmen:
Ändtarmen fylls med avföring tills den inte kan vigda sig mera. Det är då vi känner tvånget
att gå på toa. När vi sitter på toa och trycker så öppnar vi egentligen anus yttersta
ringmuskel och avföringen trycks ut med hjälp av det glidiga slemmet samt av
tarmmuskulaturens sammandragningar. Så lämnar avföringen matapparaturen och sedan
när vi slappnar av så stänger vi ringmuskeln/anus.
Avföringen består till mesta dels av vatten. Resterande innehåll är bakterier, slem, celler
som stöts bort från tarmslemhinnan, ospjälkade matrester samt förbrukade röda
blodkroppar (gallfärgämnen), där av färgen.
Varför behöver vi vatten, vitaminer samt mineraler?
Vatten:
Vattnet behövs för att kroppen och dess organ ska fungera så optimalt som möjligt. Vatten
behövs också för näringstillförseln och syretillförseln till cellerna samt för regleringen av
kroppens temperatur, blodets transport, vatten behövs också för kroppens samt musklernas
återhämtning efter fysisk aktivitet.
Vatten förbättrar förbränningen samt energiupptaget av kalorier, det behövs för att rena
kroppen från toxiner samt produkter efter förbränning av olika slag genom kroppens
reningsorgan.
Men vattnet som vi behöver dricka ska innehålla så lite salter som möjligt samt så lite
bakterier som möjligt och det ska ej vara förorenat. Vatten som uppfyller dem här kraven
kallar vi dricksvatten och det är dricksvatten som kroppen behöver. Samt att nästan alla av
kroppens kemiska reaktioner sker i en vattenlösning, så utan vatten då sker inte de kemiska
reaktionerna som det ska och det blir en obalans i kroppen t.ex. vid diarré.
Mineraler:
Mineraler behöver vi för livsviktiga processer i kroppen t.ex. skelettuppbyggnaden och
sårläkning mm.
Mineralämnen är ofta kemiska föreningar som ofta löser sig skapligt enkelt i vatten, det är
detta som gör att dem kan tas upp av blodet och transporteras till celler direkt från
tarmsystemet.
Viktiga salter är koksalt, fosfater, kalk, natriumklorid. Men sedan finns det också
livsviktiga mineraler som bara behövs i små mängder, dessa kallas spårämnen. Exempel på
spårämnen är järn och jod.
Zink är en mineral som behövs, zink har uppgifterna att hjälpa till vid bildning av proteiner
samt vid sårläkning.
Kalcium är viktigt för skelettets uppbyggnad, musklernas funktion samt för att stärka
tänderna, kalcium finns framför allt i mejeriprodukter.
Intaget av järn kan man få på flera sätt och att sätt är att äta mat som har stekts i stekpanna
samt att äta blodpudding. Varje gång vi äter något så får vi i oss mineraler t.ex. från
matlagningen koksalt annars så finns mineralerna redan i livsmedlet.
Man kan inte få något överskott av mineraler, om intaget av mineraler är för högt så följer
överskottet med urinen ut.
I saliven så finns det salter för att hjälpa till vid finfördelningen.
Vitaminer:
Vitaminerna ingår i livsviktiga kemiska reaktioner t.ex. så är C-vitamin och E-vitamin samt
selen (mineral) är tillsammans en antioxidant och antioxidanter förstärker kroppens försvar
mot sjukdomar.
Vitaminer bildar tillsammans med aminosyror enzymer som hjälper kroppen att spjälka
maten i matapparaturen.
Det finns två sorters vitaminer:
Vattenlösliga B-vitaminer och C-vitamin
Fettlösliga A-vitamin, D-vitamin, E-vitamin samt K-vitamin
A-vitamin gör så att vi kan växa, se bättre och att vår hud är fin. A-vitamin hittar man i
främst mejeriprodukter. Om man har brist på A-vitamin kan man bli blind.
D-vitamin behöver vi för att vi ska kunna tillgodo ge oss kalk. D-vitamin finns i kött, fisk,
ost samt smör. Provitaminer till D-vitamin finns i grönsaker. Provitaminerna lagras i huden
och med solens hjälp så förvandlas provitaminerna till D-vitamin.
E-vitamin finns i nötter, te och lax, E-vitamin är precis som C-vitamin en antioxidant.
K-vitamin tillverkas av bakterier i tjocktarmen och den finns samtidigt i bladgrönsaker som
är mörkt gröna. K-vitamin är den vitamin som behövs för att blodet ska kunna koagulera.
Dessa vitaminer ska man inte ha ett för stort intag av för dem är fettlösliga och kan inte
lämna kroppen vi urinen, utan dem lagras istället i levern.
B-vitaminer finns i spannmålsprodukter, kött, bönor och fisk. Vitaminerna behöver vår
muskulatur samt vårt nervsystem för att fungera.
C-vitamin är en antioxidant tillsammans med E-vitamin och selen. C-vitamin finns främst i
citrusfrukter, jordgubbar och broccoli.
B-vitaminer samt C-vitamin kan man inte ha ett förstort intag av eftersom dem är
vattenlösliga så följer överflödet med urinen ut ur kroppen.
Av vatten, mineraler samt B-vitaminer och C-vitamin behöver man ha ett intag av varje dag.
Man ska helst ha ett dagligtintag av vitaminerna A, D,E, K också men man ska ha en bra
balans.
Vad gör cellerna med näringsämnena?
I cellerna så sker förbränningen. För att förbränningen ska kunna ske i cellerna så krävs det
syre, glukos/fruktos/galaktos. Produkterna om bildades är energi och det blir också en
biprodukt koldioxid som blodet tar med sig upp till lungorna där vi andas ut den och sedan
andas vi in syre till cellerna som blodet tar upp och transporterar till cellerna. Energin tar
cellerna själva vara på, den behöver dem till ny förbränning och celldelning samt till
kemiska reaktioner t.ex. bildning av enzymer. Cellerna bildar också viktiga reaktioner t.ex.
så bildar dem enzymer av aminosyror samt vitaminer. Dem bildar också nya proteiner av
aminosyrorna, proteinerna kommer sedan att bygga upp vävnaden och muskulaturen i Maträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:
När vi stoppar in maten i munnen så börjar vi att arbeta med käkarna så att tänderna
mekaniskt börjar sönderdela maten. Detta kan vi göra eftersom emaljen är kroppens
hårdaste vävnad. Om man inte sköter sin tandhygien så löper man risk för att få karies och
då försvinner emaljen från det drabbade området. Det är detta som kallas hål, men om det
går riktigt långt så kan hålet gå igenom tandbenet och ända in till pulpan och då behövs det
en rotfyllning för att återställa tanden. Symptomen för karies är vit, ljus gul, brun fläck på
det drabbade området (det drabbade området är oftast mellan framtänderna), det värker i
tanden, när man rör tanden så ömmar det, när karies har nått intill dentinet så förekommer
det ilningar i tanden.
När vi sönderdelar maten mekaniskt till mindre mer sväljbara delar så håller enzymen
Amylas som finns i saliven att spjälka stärkelsen som finns i brödet och dressingen.
Saliven kommer från öronspottkörteln, underkäksspottkörteln, tungspottkörteln och det
finns också många små spottkörtlar i munnens slemhinna.
När maten är jämt tuggad och finfördelad av tänderna och blandad med saliv så sätter
sväljrörelserna igång. När vi ska svälja maten så lyfter vi upp maten med tungan upp i
gommen och när svalget känner av maten så sväljer vi maten automatiskt.
Samtidigt som maten förs bak till svalget så stänger gomseglet av passagen mellan näshålan
och svalget.
I munhålan sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den mekaniska är viktigast.
I matstrupen:
När vi har sväljt maten så börjar muskler i matstrupen att pressa ned maten till magsäcken.
Ingången till magsäcken är en ringmuskel som öppnas när maten kommer och stängs direkt
efter att maten har pressats in i magsäcken. Det är denna ringmuskel som öppnas när man
kräks men den har funktionen att ingen magsaft och mat ska komma ut i kroppens system,
för magsaften är frätande.
I matstrupen sker ingen spjälkning.
I magsäcken:
Här i magsäcken så finns det magsaft som innehåller slem, saltsyra och enzymet Pepsin.
Pepsin spjälkar proteiner till peptider samt polypeptider. Magsäcken fortsätter spjälkningen
av näringsämnena, främst så är det nedbrytning av proteiner till aminosyror(peptider,
polypeptider)samt att muskler knådar maten till en lätt flytande gröt genom att muskulaturen
runt magsäcken omväxlande slappnar av och dras samman. När hamburgaren är tillräckligt
nedbruten och knådad i magsäcken så släpps den ut genom den nedre magmunnen, den
nedre magmunnen släpper ut ungefär 5-10 milliliter åt gången. Magsäcken är tömd ungefär
fyra timmar efter vi har ätit upp hamburgaren.
Magsaften produceras av körtlar i magsäckens slemhinna.
Dem flesta bakterier som har följt med maten ned till magsäcken dör där av den sura miljön.
Magsäckens innandöme har ungefär pH-värde 1,5–2,0 och neutralt pH-värde är 7.
Man kan få magsår och det betyder att man har fått ett sår i magsäckens slemhinna, magsår
kan vara farligt om man inte får behandling. Magsår kan uppstå genom en bakterie eller
från läkemedel. Magsår i magsäckens slemhinna kan ibland vara väldigt svårt att skilja från
cancer så därför skiljer sig behandlingen för magsår i magsäcken från magsår i
tolvfingertarmen. Men symptomen är desamma att det gör ont på ett visst ställe i överdelen
av magen, man har perioder då man har en smärta i överdelen av magen men mellan
perioderna så är det smärtfritt, antingen så blir obehaget större när man äter eller så blir
obehaget mindre, man mår illa samt att man blir snabbt mätt.
I magsäcken så sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den kemiska är
viktigast.
I Tolv?ngertarmen:
Tolvfingertarmen har fått sitt namn eftersom den är tolvfingerbredder lång och
tolvfingertarmen är ingen egen tarm utan den första av tre delar utav tunntarmen.
Galla som produceras i levern och som sedan lagras i gallblåsan samt bukspott från
bukspottskörteln skickas till tolvfingertarmen när maten kommer dit efter att ha blivit
utsläppt genom ringmuskeln nedre magmun från magsäcken, för att spjälka kolhydrater,
fetter och proteiner. Enzymerna som hjälper till med matsmältningen i tolvfingertarmen
kommer från bukspottet. Enzymerna är Amylas som spjälkar kolhydraterna stärkelse och
sammansatta sockerarter ned till glukos, Lipas som spjälkar fetter ned till glycerol och
fettsyror samt enzymet Kymotrypsin, Trypsin som spjälkar äggviteämnen ned till
aminosyror.
Kymotrypsin katalyserar spjälkningen av peptidbindningar. Trypsin spjälkar polypeptider
till peptider. Dessa ämnen är viktiga för den fortsatta spjälkningen.
Men tolvfingertarmen spjälkar inte ned kolhydrater, fetter samt proteiner till sina minsta
beståndsdelar.
Med bukspottet kommer också bikarbonat som neutraliserar den försurade
födoblandningen. Galla och bukspott kommer till tolvfingertarmen via den gemensamma
gallgången.
Det är bukspottet och gallan som är tarmsaften.
En vanlig sjukdom man kan få i tolvfingertarmen är magsår. Det är ett sår i
tolvfingertarmens slemhinna och orsakerna är desamma som magsår i magsäcken. Men
behandlingen skiljer sig från magsår i magsäcken för när det är magsår i tolvfingertarmen
så kan läkarna vara säkra på att det är magsår och inte en typ av cancer. Symtomen för
magsår i tolvfingertarmen är desamma som när man har magsår i magsäcken.
Tillskillnad från magsäcken så är tolvfingertarmen basisk och har ett pH-värde på ca 8,8.
Tarmen är basisk eftersom basiska ämnen gör ytor glatta, vilket gör att matens väg genom
tarmsystemet sker på ett smidigt sätt. Eftersom ingen mat fastnar i tolvfingertarmens krök
och inte heller i resterande krökar i tomtarmen, krumtarmen (tunntarmen) samt tjocktarmen
och inte heller i tarmluddet.
I Tunntarmen:
Så förs maten framåt genom att tarmmuskulaturen sammandras och när den gör det blandas
maten också. I tunntarmen så spjälkas alla kolhydrater, fetter samt äggviteämnen ned till
glukos, glycerol + fettsyror samt aminosyror. Så i tunntarmen blir allt färdigt spjälkat och
nu är det bara för kroppens tarmsystem att ta upp näringsämnena och det kan dem genom
av att tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad och på den finns det tarmludd (tarmvilli)
som är millimeter höga som på sin yta har tarmceller. Tarmcellerna har själva små utskott
som hjälper dem att fånga upp näringsämnen såsom vitaminer, salter, fettsyror, glukos,
aminosyror samt spårämnen. Dessa näringsämnen ta blodet upp från tarmcellerna och
exporterar till kroppens övriga celler. På tarmväggen finns även enzymen Laktas som har
uppgiften att spjälka laktos, maltas som spjälkar maltos, sukras som spjälkar sukros
(rörsocker). Alla spjälkar ned sina sockerarter till glukos men vid spjälkning av laktos och
sukros så får man även sockerarterna galaktos, fruktos. Det finns även enzymet peptidaser
som spjälkar oligopeptider till aminosyror.
Det som inte tas upp av tunntarmen är vatten och inte helt nedbrutna näringsämnen.
Tunntarmen är ca 5meter lång och beräknas ha en yta på 250m² för att den har tarmludd.
Tunntarmen delas upp i tre delar:
Tolvfingertarmen (duodeum)
Tomtarmen (jejunum)
Krumtarmen (ileum)
I Tjocktarmen:
Tjocktarmen delas också upp i tre delar:
Blindtarmen som är sammankopplad med tunntarmen (krumtarmen)
Tjocktarmen som är fortsättningen på blindtarmen och slutar vid ändtarmen
Ändtarmen som fylls med avföringen
När det som resterar av hamburgaren kommer till tjocktarmen är det en trögt flytande gröt
men konsistensen blir fastare desto mer vatten tjocktarmen tar upp och det är även här
tarmceller som jobbar med att ta upp vatten, cellerna tar även upp vissa salter som har
kommit igenom tunntarmen. I tjocktarmen finns det inget tarmludd istället så finns det celler
som i tjocktarmens slemhinna som smörjer avföringen med ett slem dem tillverkar. I
tjocktarmen finns det samtidigt massor av bakterier som tillverkar K-vitamin och som
restprodukt bildar dem illaluktande gaser genom att dem livnär sig på cellulosan som
kroppen inte kan bryta ned. Detta ger inte oss någon energi men bakterierna kan leva vidare
och tillverka mer K-vitamin för kroppen.
Bakterierna hindras från att komma längre in i kroppen genom att tarmväggen har en
lymfatisk vävnad.
Tjocktarmen är ungefär 1,5 meter lång och ser ut som en upp och nedvänd hästsko det kan
ta maten 3-10 timmar att passera.
Men när maten är i början av tjocktarmen (blindtarmen) så kan det åka ned lite av det som
återstår av måltiden ner i blindtarmens maskliknande bihang. När det har åkt ner lite föda till
det maskliknande bihanget då kan man där få en infektion och då får man stora smärtor i
buken samt att man kan falla i medvetslöshet. För att bli frisk så opererar man bort det
maskliknande bihanget. Detta kallas för blindtarmsinflammation men den korrekta termen
borde vara blindtarmens maskliknande bihangsinflammation eller
maskliknandebihangsinflammation.
När allt vatten har tagits upp och en del salter så kommer måltiden som nu är helt näringslös
till ändtarmen där den byter namn till avföring.
I Ändtarmen:
Ändtarmen fylls med avföring tills den inte kan vigda sig mera. Det är då vi känner tvånget
att gå på toa. När vi sitter på toa och trycker så öppnar vi egentligen anus yttersta
ringmuskel och avföringen trycks ut med hjälp av det glidiga slemmet samt av
tarmmuskulaturens sammandragningar. Så lämnar avföringen matapparaturen och sedan
när vi slappnar av så stänger vi ringmuskeln/anus.
Avföringen består till mesta dels av vatten. Resterande innehåll är bakterier, slem, celler
som stöts bort från tarmslemhinnan, ospjälkade matrester samt förbrukade röda
blodkroppar (gallfärgämnen), där av färgen.
Varför behöver vi vatten, vitaminer samt mineraler?
Vatten:
Vattnet behövs för att kroppen och dess organ ska fungera så optimalt som möjligt. Vatten
behövs också för näringstillförseln och syretillförseln till cellerna samt för regleringen av
kroppens temperatur, blodets transport, vatten behövs också för kroppens samt musklernas
återhämtning efter fysisk aktivitet.
Vatten förbättrar förbränningen samt energiupptaget av kalorier, det behövs för att rena
kroppen från toxiner samt produkter efter förbränning av olika slag genom kroppens
reningsorgan.
Men vattnet som vi behöver dricka ska innehålla så lite salter som möjligt samt så lite
bakterier som möjligt och det ska ej vara förorenat. Vatten som uppfyller dem här kraven
kallar vi dricksvatten och det är dricksvatten som kroppen behöver. Samt att nästan alla av
kroppens kemiska reaktioner sker i en vattenlösning, så utan vatten då sker inte de kemiska
reaktionerna som det ska och det blir en obalans i kroppen t.ex. vid diarré.
Mineraler:
Mineraler behöver vi för livsviktiga processer i kroppen t.ex. skelettuppbyggnaden och
sårläkning mm.
Mineralämnen är ofta kemiska föreningar som ofta löser sig skapligt enkelt i vatten, det är
detta som gör att dem kan tas upp av blodet och transporteras till celler direkt från
tarmsystemet.
Viktiga salter är koksalt, fosfater, kalk, natriumklorid. Men sedan finns det också
livsviktiga mineraler som bara behövs i små mängder, dessa kallas spårämnen. Exempel på
spårämnen är järn och jod.
Zink är en mineral som behövs, zink har uppgifterna att hjälpa till vid bildning av proteiner
samt vid sårläkning.
Kalcium är viktigt för skelettets uppbyggnad, musklernas funktion samt för att stärka
tänderna, kalcium finns framför allt i mejeriprodukter.
Intaget av järn kan man få på flera sätt och att sätt är att äta mat som har stekts i stekpanna
samt att äta blodpudding. Varje gång vi äter något så får vi i oss mineraler t.ex. från
matlagningen koksalt annars så finns mineralerna redan i livsmedlet.
Man kan inte få något överskott av mineraler, om intaget av mineraler är för högt så följer
överskottet med urinen ut.
I saliven så finns det salter för att hjälpa till vid finfördelningen.
Vitaminer:
Vitaminerna ingår i livsviktiga kemiska reaktioner t.ex. så är C-vitamin och E-vitamin samt
selen (mineral) är tillsammans en antioxidant och antioxidanter förstärker kroppens försvar
mot sjukdomar.
Vitaminer bildar tillsammans med aminosyror enzymer som hjälper kroppen att spjälka
maten i matapparaturen.
Det finns två sorters vitaminer:
Vattenlösliga B-vitaminer och C-vitamin
Fettlösliga A-vitamin, D-vitamin, E-vitamin samt K-vitamin
A-vitamin gör så att vi kan växa, se bättre och att vår hud är fin. A-vitamin hittar man i
främst mejeriprodukter. Om man har brist på A-vitamin kan man bli blind.
D-vitamin behöver vi för att vi ska kunna tillgodo ge oss kalk. D-vitamin finns i kött, fisk,
ost samt smör. Provitaminer till D-vitamin finns i grönsaker. Provitaminerna lagras i huden
och med solens hjälp så förvandlas provitaminerna till D-vitamin.
E-vitamin finns i nötter, te och lax, E-vitamin är precis som C-vitamin en antioxidant.
K-vitamin tillverkas av bakterier i tjocktarmen och den finns samtidigt i bladgrönsaker som
är mörkt gröna. K-vitamin är den vitamin som behövs för att blodet ska kunna koagulera.
Dessa vitaminer ska man inte ha ett för stort intag av för dem är fettlösliga och kan inte
lämna kroppen vi urinen, utan dem lagras istället i levern.
B-vitaminer finns i spannmålsprodukter, kött, bönor och fisk. Vitaminerna behöver vår
muskulatur samt vårt nervsystem för att fungera.
C-vitamin är en antioxidant tillsammans med E-vitamin och selen. C-vitamin finns främst i
citrusfrukter, jordgubbar och broccoli.
B-vitaminer samt C-vitamin kan man inte ha ett förstort intag av eftersom dem är
vattenlösliga så följer överflödet med urinen ut ur kroppen.
Av vatten, mineraler samt B-vitaminer och C-vitamin behöver man ha ett intag av varje dag.
Man ska helst ha ett dagligtintag av vitaminerna A, D,E, K också men man ska ha en bra
balans.
Vad gör cellerna med näringsämnena?
I cellerna så sker förbränningen. För att förbränningen ska kunna ske i cellerna så krävs det
syre, glukos/fruktos/galaktos. Produkterna om bildades är energi och det blir också en
biprodukt koldioxid som blodet tar med sig upp till lungorna där vi andas ut den och sedan
andas vi in syre till cellerna som blodet tar upp och transporterar till cellerna. Energin tar
cellerna själva vara på, den behöver dem till ny förbränning och celldelning samt till
kemiska reaktioner t.ex. bildning av enzymer. Cellerna bildar också viktiga reaktioner t.ex.
så bildar dem enzymer av aminosyror samt vitaminer. Dem bildar också nya proteiner av
aminosyrorna, proteinerna kommer sedan att bygga upp vävnaden och muskulaturen i
kroppen. Hur stor produktion av proteiner från cellerna bestäms av din DNA uppbyggnad.
Andra celler har hand om mineraler och när dem får spårämnet järn så tillverkar dem
hemoglobin som behövs vid framställningen av röda blodkroppar. För att sköldkörteln ska
fungera är det viktigt att cellerna i den får jod.
I alla celler i kroppen sker en förbränning men energin som tillverkas används inte alltid till
samma saker utan varje sorts cell har sin uppgift att fylla men alla cellers syfte är
densamma, att kroppen ska må så bra som möjligt. Men cellerna skickar inte vidare
produkterna, utan blodet hämtar upp dem och för dem dit dem behövs.
Vad har levern för inverkan på matspjälkningen?
Levern bildar galla som lagras i gallblåsan. Galla spjälkar fett i tunntarmen.
Galla innehåller gallsyror, hormoner, salter, vatten samt gallfärgämnen. Det är gallsyrorna i
gallan som spjälkar fett. Gallan lämnar levern via levergången, levern tillverkar en halv till
en liter galla per dygn. Levern producerar inte bara galla utan den har många viktiga
funktioner; den reglerar ämnesomsättningen, den lagrar socker, fett och fettlösliga vitaminer
och järn, den producerar ämnen exempelvis gallsyror och kolesterol, den renar blodet och
tar hand om gifter (toxiner ex alkohol) som kommit in i kroppen, den är en blodreservoar
för kroppen, den bildar proteiner åt blodet och om man är havande kvinna så bildar levern
blod även åt fostret. Levern fungerar som kroppens reningssystem.
I gallblåsan så koncentreras galla. När födan kommer till tolvfingertarmen så utsöndrar
levern och gallblåsan galla i levergången och gallgången (levergångens namn efter passage
av gallblåsan) som leder ut till tolvfingertarmen. Gallblåsan rymmer 50 milliliter
koncentrerad galla.
Viktiga termer
Kolhydrater: Kolhydrater är druvsocker i olika stora molekyler. Kolhydrater indelas i tre
grupperingar socker, stärkelse, cellulosa. Det är socker som är vår huvudsakliga
energikälla.
Fett: Fettet i vår kropp är producerat av fettsyror som är spjälkat fett. Fettet har vi som
energireserv och som ett skydd för kroppen innanför huden. Fettreserven använder vi om
vi har ett för lågt intag av kolhydrater.
Proteiner: Proteinerna är kroppens byggstenar, de bygger upp vävnaden samt Maträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:
När vi stoppar in maten i munnen så börjar vi att arbeta med käkarna så att tänderna
mekaniskt börjar sönderdela maten. Detta kan vi göra eftersom emaljen är kroppens
hårdaste vävnad. Om man inte sköter sin tandhygien så löper man risk för att få karies och
då försvinner emaljen från det drabbade området. Det är detta som kallas hål, men om det
går riktigt långt så kan hålet gå igenom tandbenet och ända in till pulpan och då behövs det
en rotfyllning för att återställa tanden. Symptomen för karies är vit, ljus gul, brun fläck på
det drabbade området (det drabbade området är oftast mellan framtänderna), det värker i
tanden, när man rör tanden så ömmar det, när karies har nått intill dentinet så förekommer
det ilningar i tanden.
När vi sönderdelar maten mekaniskt till mindre mer sväljbara delar så håller enzymen
Amylas som finns i saliven att spjälka stärkelsen som finns i brödet och dressingen.
Saliven kommer från öronspottkörteln, underkäksspottkörteln, tungspottkörteln och det
finns också många små spottkörtlar i munnens slemhinna.
När maten är jämt tuggad och finfördelad av tänderna och blandad med saliv så sätter
sväljrörelserna igång. När vi ska svälja maten så lyfter vi upp maten med tungan upp i
gommen och när svalget känner av maten så sväljer vi maten automatiskt.
Samtidigt som maten förs bak till svalget så stänger gomseglet av passagen mellan näshålan
och svalget.
I munhålan sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den mekaniska är viktigast.
I matstrupen:
När vi har sväljt maten så börjar muskler i matstrupen att pressa ned maten till magsäcken.
Ingången till magsäcken är en ringmuskel som öppnas när maten kommer och stängs direkt
efter att maten har pressats in i magsäcken. Det är denna ringmuskel som öppnas när man
kräks men den har funktionen att ingen magsaft och mat ska komma ut i kroppens system,
för magsaften är frätande.
I matstrupen sker ingen spjälkning.
I magsäcken:
Här i magsäcken så finns det magsaft som innehåller slem, saltsyra och enzymet Pepsin.
Pepsin spjälkar proteiner till peptider samt polypeptider. Magsäcken fortsätter spjälkningen
av näringsämnena, främst så är det nedbrytning av proteiner till aminosyror(peptider,
polypeptider)samt att muskler knådar maten till en lätt flytande gröt genom att muskulaturen
runt magsäcken omväxlande slappnar av och dras samman. När hamburgaren är tillräckligt
nedbruten och knådad i magsäcken så släpps den ut genom den nedre magmunnen, den
nedre magmunnen släpper ut ungefär 5-10 milliliter åt gången. Magsäcken är tömd ungefär
fyra timmar efter vi har ätit upp hamburgaren.
Magsaften produceras av körtlar i magsäckens slemhinna.
Dem flesta bakterier som har följt med maten ned till magsäcken dör där av den sura miljön.
Magsäckens innandöme har ungefär pH-värde 1,5–2,0 och neutralt pH-värde är 7.
Man kan få magsår och det betyder att man har fått ett sår i magsäckens slemhinna, magsår
kan vara farligt om man inte får behandling. Magsår kan uppstå genom en bakterie eller
från läkemedel. Magsår i magsäckens slemhinna kan ibland vara väldigt svårt att skilja från
cancer så därför skiljer sig behandlingen för magsår i magsäcken från magsår i
tolvfingertarmen. Men symptomen är desamma att det gör ont på ett visst ställe i överdelen
av magen, man har perioder då man har en smärta i överdelen av magen men mellan
perioderna så är det smärtfritt, antingen så blir obehaget större när man äter eller så blir
obehaget mindre, man mår illa samt att man blir snabbt mätt.
I magsäcken så sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den kemiska är
viktigast.
I Tolv?ngertarmen:
Tolvfingertarmen har fått sitt namn eftersom den är tolvfingerbredder lång och
tolvfingertarmen är ingen egen tarm utan den första av tre delar utav tunntarmen.
Galla som produceras i levern och som sedan lagras i gallblåsan samt bukspott från
bukspottskörteln skickas till tolvfingertarmen när maten kommer dit efter att ha blivit
utsläppt genom ringmuskeln nedre magmun från magsäcken, för att spjälka kolhydrater,
fetter och proteiner. Enzymerna som hjälper till med matsmältningen i tolvfingertarmen
kommer från bukspottet. Enzymerna är Amylas som spjälkar kolhydraterna stärkelse och
sammansatta sockerarter ned till glukos, Lipas som spjälkar fetter ned till glycerol och
fettsyror samt enzymet Kymotrypsin, Trypsin som spjälkar äggviteämnen ned till
aminosyror.
Kymotrypsin katalyserar spjälkningen av peptidbindningar. Trypsin spjälkar polypeptider
till peptider. Dessa ämnen är viktiga för den fortsatta spjälkningen.
Men tolvfingertarmen spjälkar inte ned kolhydrater, fetter samt proteiner till sina minsta
beståndsdelar.
Med bukspottet kommer också bikarbonat som neutraliserar den försurade
födoblandningen. Galla och bukspott kommer till tolvfingertarmen via den gemensamma
gallgången.
Det är bukspottet och gallan som är tarmsaften.
En vanlig sjukdom man kan få i tolvfingertarmen är magsår. Det är ett sår i
tolvfingertarmens slemhinna och orsakerna är desamma som magsår i magsäcken. Men
behandlingen skiljer sig från magsår i magsäcken för när det är magsår i tolvfingertarmen
så kan läkarna vara säkra på att det är magsår och inte en typ av cancer. Symtomen för
magsår i tolvfingertarmen är desamma som när man har magsår i magsäcken.
Tillskillnad från magsäcken så är tolvfingertarmen basisk och har ett pH-värde på ca 8,8.
Tarmen är basisk eftersom basiska ämnen gör ytor glatta, vilket gör att matens väg genom
tarmsystemet sker på ett smidigt sätt. Eftersom ingen mat fastnar i tolvfingertarmens krök
och inte heller i resterande krökar i tomtarmen, krumtarmen (tunntarmen) samt tjocktarmen
och inte heller i tarmluddet.
I Tunntarmen:
Så förs maten framåt genom att tarmmuskulaturen sammandras och när den gör det blandas
maten också. I tunntarmen så spjälkas alla kolhydrater, fetter samt äggviteämnen ned till
glukos, glycerol + fettsyror samt aminosyror. Så i tunntarmen blir allt färdigt spjälkat och
nu är det bara för kroppens tarmsystem att ta upp näringsämnena och det kan dem genom
av att tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad och på den finns det tarmludd (tarmvilli)
som är millimeter höga som på sin yta har tarmceller. Tarmcellerna har själva små utskott
som hjälper dem att fånga upp näringsämnen såsom vitaminer, salter, fettsyror, glukos,
aminosyror samt spårämnen. Dessa näringsämnen ta blodet upp från tarmcellerna och
exporterar till kroppens övriga celler. På tarmväggen finns även enzymen Laktas som har
uppgiften att spjälka laktos, maltas som spjälkar maltos, sukras som spjälkar sukros
(rörsocker). Alla spjälkar ned sina sockerarter till glukos men vid spjälkning av laktos och
sukros så får man även sockerarterna galaktos, fruktos. Det finns även enzymet peptidaser
som spjälkar oligopeptider till aminosyror.
Det som inte tas upp av tunntarmen är vatten och inte helt nedbrutna näringsämnen.
Tunntarmen är ca 5meter lång och beräknas ha en yta på 250m² för att den har tarmludd.
Tunntarmen delas upp i tre delar:
Tolvfingertarmen (duodeum)
Tomtarmen (jejunum)
Krumtarmen (ileum)
I Tjocktarmen:
Tjocktarmen delas också upp i tre delar:
Blindtarmen som är sammankopplad med tunntarmen (krumtarmen)
Tjocktarmen som är fortsättningen på blindtarmen och slutar vid ändtarmen
Ändtarmen som fylls med avföringen
När det som resterar av hamburgaren kommer till tjocktarmen är det en trögt flytande gröt
men konsistensen blir fastare desto mer vatten tjocktarmen tar upp och det är även här
tarmceller som jobbar med att ta upp vatten, cellerna tar även upp vissa salter som har
kommit igenom tunntarmen. I tjocktarmen finns det inget tarmludd istället så finns det celler
som i tjocktarmens slemhinna som smörjer avföringen med ett slem dem tillverkar. I
tjocktarmen finns det samtidigt massor av bakterier som tillverkar K-vitamin och som
restprodukt bildar dem illaluktande gaser genom att dem livnär sig på cellulosan som
kroppen inte kan bryta ned. Detta ger inte oss någon energi men bakterierna kan leva vidare
och tillverka mer K-vitamin för kroppen.
Bakterierna hindras från att komma längre in i kroppen genom att tarmväggen har en
lymfatisk vävnad.
Tjocktarmen är ungefär 1,5 meter lång och ser ut som en upp och nedvänd hästsko det kan
ta maten 3-10 timmar att passera.
Men när maten är i början av tjocktarmen (blindtarmen) så kan det åka ned lite av det som
återstår av måltiden ner i blindtarmens maskliknande bihang. När det har åkt ner lite föda till
det maskliknande bihanget då kan man där få en infektion och då får man stora smärtor i
buken samt att man kan falla i medvetslöshet. För att bli frisk så opererar man bort det
maskliknande bihanget. Detta kallas för blindtarmsinflammation men den korrekta termen
borde vara blindtarmens maskliknande bihangsinflammation eller
maskliknandebihangsinflammation.
När allt vatten har tagits upp och en del salter så kommer måltiden som nu är helt näringslös
till ändtarmen där den byter namn till avföring.
I Ändtarmen:
Ändtarmen fylls med avföring tills den inte kan vigda sig mera. Det är då vi känner tvånget
att gå på toa. När vi sitter på toa och trycker så öppnar vi egentligen anus yttersta
ringmuskel och avföringen trycks ut med hjälp av det glidiga slemmet samt av
tarmmuskulaturens sammandragningar. Så lämnar avföringen matapparaturen och sedan
när vi slappnar av så stänger vi ringmuskeln/anus.
Avföringen består till mesta dels av vatten. Resterande innehåll är bakterier, slem, celler
som stöts bort från tarmslemhinnan, ospjälkade matrester samt förbrukade röda
blodkroppar (gallfärgämnen), där av färgen.
Varför behöver vi vatten, vitaminer samt mineraler?
Vatten:
Vattnet behövs för att kroppen och dess organ ska fungera så optimalt som möjligt. Vatten
behövs också för näringstillförseln och syretillförseln till cellerna samt för regleringen av
kroppens temperatur, blodets transport, vatten behövs också för kroppens samt musklernas
återhämtning efter fysisk aktivitet.
Vatten förbättrar förbränningen samt energiupptaget av kalorier, det behövs för att rena
kroppen från toxiner samt produkter efter förbränning av olika slag genom kroppens
reningsorgan.
Men vattnet som vi behöver dricka ska innehålla så lite salter som möjligt samt så lite
bakterier som möjligt och det ska ej vara förorenat. Vatten som uppfyller dem här kraven
kallar vi dricksvatten och det är dricksvatten som kroppen behöver. Samt att nästan alla av
kroppens kemiska reaktioner sker i en vattenlösning, så utan vatten då sker inte de kemiska
reaktionerna som det ska och det blir en obalans i kroppen t.ex. vid diarré.
Mineraler:
Mineraler behöver vi för livsviktiga processer i kroppen t.ex. skelettuppbyggnaden och
sårläkning mm.
Mineralämnen är ofta kemiska föreningar som ofta löser sig skapligt enkelt i vatten, det är
detta som gör att dem kan tas upp av blodet och transporteras till celler direkt från
tarmsystemet.
Viktiga salter är koksalt, fosfater, kalk, natriumklorid. Men sedan finns det också
livsviktiga mineraler som bara behövs i små mängder, dessa kallas spårämnen. Exempel på
spårämnen är järn och jod.
Zink är en mineral som behövs, zink har uppgifterna att hjälpa till vid bildning av proteiner
samt vid sårläkning.
Kalcium är viktigt för skelettets uppbyggnad, musklernas funktion samt för att stärka
tänderna, kalcium finns framför allt i mejeriprodukter.
Intaget av järn kan man få på flera sätt och att sätt är att äta mat som har stekts i stekpanna
samt att äta blodpudding. Varje gång vi äter något så får vi i oss mineraler t.ex. från
matlagningen koksalt annars så finns mineralerna redan i livsmedlet.
Man kan inte få något överskott av mineraler, om intaget av mineraler är för högt så följer
överskottet med urinen ut.
I saliven så finns det salter för att hjälpa till vid finfördelningen.
Vitaminer:
Vitaminerna ingår i livsviktiga kemiska reaktioner t.ex. så är C-vitamin och E-vitamin samt
selen (mineral) är tillsammans en antioxidant och antioxidanter förstärker kroppens försvar
mot sjukdomar.
Vitaminer bildar tillsammans med aminosyror enzymer som hjälper kroppen att spjälka
maten i matapparaturen.
Det finns två sorters vitaminer:
Vattenlösliga B-vitaminer och C-vitamin
Fettlösliga A-vitamin, D-vitamin, E-vitamin samt K-vitamin
A-vitamin gör så att vi kan växa, se bättre och att vår hud är fin. A-vitamin hittar man i
främst mejeriprodukter. Om man har brist på A-vitamin kan man bli blind.
D-vitamin behöver vi för att vi ska kunna tillgodo ge oss kalk. D-vitamin finns i kött, fisk,
ost samt smör. Provitaminer till D-vitamin finns i grönsaker. Provitaminerna lagras i huden
och med solens hjälp så förvandlas provitaminerna till D-vitamin.
E-vitamin finns i nötter, te och lax, E-vitamin är precis som C-vitamin en antioxidant.
K-vitamin tillverkas av bakterier i tjocktarmen och den finns samtidigt i bladgrönsaker som
är mörkt gröna. K-vitamin är den vitamin som behövs för att blodet ska kunna koagulera.
Dessa vitaminer ska man inte ha ett för stort intag av för dem är fettlösliga och kan inte
lämna kroppen vi urinen, utan dem lagras istället i levern.
B-vitaminer finns i spannmålsprodukter, kött, bönor och fisk. Vitaminerna behöver vår
muskulatur samt vårt nervsystem för att fungera.
C-vitamin är en antioxidant tillsammans med E-vitamin och selen. C-vitamin finns främst i
citrusfrukter, jordgubbar och broccoli.
B-vitaminer samt C-vitamin kan man inte ha ett förstort intag av eftersom dem är
vattenlösliga så följer överflödet med urinen ut ur kroppen.
Av vatten, mineraler samt B-vitaminer och C-vitamin behöver man ha ett intag av varje dag.
Man ska helst ha ett dagligtintag av vitaminerna A, D,E, K också men man ska ha en bra
balans.
Vad gör cellerna med näringsämnena?
I cellerna så sker förbränningen. För att förbränningen ska kunna ske i cellerna så krävs det
syre, glukos/fruktos/galaktos. Produkterna om bildades är energi och det blir också en
biprodukt koldioxid som blodet tar med sig upp till lungorna där vi andas ut den och sedan
andas vi in syre till cellerna som blodet tar upp och transporterar till cellerna. Energin tar
cellerna själva vara på, den behöver dem till ny förbränning och celldelning samt till
kemiska reaktioner t.ex. bildning av enzymer. Cellerna bildar också viktiga reaktioner t.ex.
så bildar dem enzymer av aminosyror samt vitaminer. Dem bildar också nya proteiner av
aminosyrorna, proteinerna kommer sedan att bygga upp vävnaden och muskulaturen i
kroppen. Hur stor produktion av proteiner från cellerna bestäms av din DNA uppbyggnad.
Andra celler har hand om mineraler och när dem får spårämnet järn så tillverkar dem
hemoglobin som behövs vid framställningen av röda blodkroppar. För att sköldkörteln ska
fungera är det viktigt att cellerna i den får jod.
I alla celler i kroppen sker en förbränning men energin som tillverkas används inte alltid till
samma saker utan varje sorts cell har sin uppgift att fylla men alla cellers syfte är
densamma, att kroppen ska må så bra som möjligt. Men cellerna skickar inte vidare
produkterna, utan blodet hämtar upp dem och för dem dit dem behövs.
Vad har levern för inverkan på matspjälkningen?
Levern bildar galla som lagras i gallblåsan. Galla spjälkar fett i tunntarmen.
Galla innehåller gallsyror, hormoner, salter, vatten samt gallfärgämnen. Det är gallsyrorna i
gallan som spjälkar fett. Gallan lämnar levern via levergången, levern tillverkar en halv till
en liter galla per dygn. Levern producerar inte bara galla utan den har många viktiga
funktioner; den reglerar ämnesomsättningen, den lagrar socker, fett och fettlösliga vitaminer
och järn, den producerar ämnen exempelvis gallsyror och kolesterol, den renar blodet och
tar hand om gifter (toxiner ex alkohol) som kommit in i kroppen, den är en blodreservoar
för kroppen, den bildar proteiner åt blodet och om man är havande kvinna så bildar levern
blod även åt fostret. Levern fungerar som kroppens reningssystem.
I gallblåsan så koncentreras galla. När födan kommer till tolvfingertarmen så utsöndrar
levern och gallblåsan galla i levergången och gallgången (levergångens namn efter passage
av gallblåsan) som leder ut till tolvfingertarmen. Gallblåsan rymmer 50 milliliter
koncentrerad galla.
Viktiga termer
Kolhydrater: Kolhydrater är druvsocker i olika stora molekyler. Kolhydrater indelas i tre
grupperingar socker, stärkelse, cellulosa. Det är socker som är vår huvudsakliga
energikälla.
Fett: Fettet i vår kropp är producerat av fettsyror som är spjälkat fett. Fettet har vi som
energireserv och som ett skydd för kroppen innanför huden. Fettreserven använder vi om
vi har ett för lågt intag av kolhydrater.
Proteiner: Proteinerna är kroppens byggstenar, de bygger upp vävnaden samt
muskulaturen. Proteiner tillverkas i cellerna av aminosyror, produceringen av proteiner
bestäms av hur kroppens geniska uppbyggnad.
Mineraler: Mineraler är vattenlösliga salter som används i viktiga processer inom kroppen.
Vitaminer: Vitaminer är livsviktiga ämnen som finns i livsmedlen, vissa behöver ta
kosttillskott för att ha ett rekommenderat dagligt intag av vitaminer.
Enzymer: Enzymer tillverkas i cellerna av aminosyror samt vitaminer. Enzymernas uppgift
är att spjälka näringsämnena.
Tarmvilli: Tarmvilli är en synonym till tarmludd. Tarmluddet finns i tunntarmen. Tarmvilli
är inte någon utväxt utan det är att tunntarmen som är kraftigt veckad.
Matspjälkningsapparaturen: Organen och systemet som ingår i matspjälkningen har
tillsammans namnet matspjälkningsapparaturen, efter att det är dem som spjälkar födan.
Spjälkning: När något spjälkas så sker det en nedbrytning.
Kemisk rektion: När olika molekyler eller atomer reagerar tillsammans så händer en
kemisk reaktion.
pH-värde: Ett pH-värde förklarar hur surt eller basiskt ett ämne är. Om pH-värdet är under
sju, då är ämnet surt och om värdet är över sju så är ämnet basiskt.
Källor:
Biologiboken samt lärarledda lektioner
HYPERLINK "http://www.mimersbrunn.se/Matspjaelkning_12238.htm" http://
www.mimersbrunn.se/Matspjaelkning_12238.htm
HYPERLINK "http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-
urinvagar/Matsmaltningsorganen/?ar=True#section-2" http://www.1177.se/Vastra-
Gotaland/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-urinvagar/Matsmaltningsorganen/?
ar=True#section-2
HYPERLINK "http://www.folkbildning.net/sjukvardstolkning/m2_4.htm" http://
www.folkbildning.net/sjukvardstolkning/m2_4.htm
HYPERLINK "http://www.vitaminsidan.se/kort-naringslara" http://www.vitaminsidan.se/
kort-naringslaraMaträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:
När vi stoppar in maten i munnen så börjar vi att arbeta med käkarna så att tänderna
mekaniskt börjar sönderdela maten. Detta kan vi göra eftersom emaljen är kroppens
hårdaste vävnad. Om man inte sköter sin tandhygien så löper man risk för att få karies och
då försvinner emaljen från det drabbade området. Det är detta som kallas hål, men om det
går riktigt långt så kan hålet gå igenom tandbenet och ända in till pulpan och då behövs det
en rotfyllning för att återställa tanden. Symptomen för karies är vit, ljus gul, brun fläck på
det drabbade området (det drabbade området är oftast mellan framtänderna), det värker i
tanden, när man rör tanden så ömmar det, när karies har nått intill dentinet så förekommer
det ilningar i tanden.
När vi sönderdelar maten mekaniskt till mindre mer sväljbara delar så håller enzymen
Amylas som finns i saliven att spjälka stärkelsen som finns i brödet och dressingen.
Saliven kommer från öronspottkörteln, underkäksspottkörteln, tungspottkörteln och det
finns också många små spottkörtlar i munnens slemhinna.
När maten är jämt tuggad och finfördelad av tänderna och blandad med saliv så sätter
sväljrörelserna igång. När vi ska svälja maten så lyfter vi upp maten med tungan upp i
gommen och när svalget känner av maten så sväljer vi maten automatiskt.
Samtidigt som maten förs bak till svalget så stänger gomseglet av passagen mellan näshålan
och svalget.
I munhålan sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den mekaniska är viktigast.
I matstrupen:
När vi har sväljt maten så börjar muskler i matstrupen att pressa ned maten till magsäcken.
Ingången till magsäcken är en ringmuskel som öppnas när maten kommer och stängs direkt
efter att maten har pressats in i magsäcken. Det är denna ringmuskel som öppnas när man
kräks men den har funktionen att ingen magsaft och mat ska komma ut i kroppens system,
för magsaften är frätande.
I matstrupen sker ingen spjälkning.
I magsäcken:
Här i magsäcken så finns det magsaft som innehåller slem, saltsyra och enzymet Pepsin.
Pepsin spjälkar proteiner till peptider samt polypeptider. Magsäcken fortsätter spjälkningen
av näringsämnena, främst så är det nedbrytning av proteiner till aminosyror(peptider,
polypeptider)samt att muskler knådar maten till en lätt flytande gröt genom att muskulaturen
runt magsäcken omväxlande slappnar av och dras samman. När hamburgaren är tillräckligt
nedbruten och knådad i magsäcken så släpps den ut genom den nedre magmunnen, den
nedre magmunnen släpper ut ungefär 5-10 milliliter åt gången. Magsäcken är tömd ungefär
fyra timmar efter vi har ätit upp hamburgaren.
Magsaften produceras av körtlar i magsäckens slemhinna.
Dem flesta bakterier som har följt med maten ned till magsäcken dör där av den sura miljön.
Magsäckens innandöme har ungefär pH-värde 1,5–2,0 och neutralt pH-värde är 7.
Man kan få magsår och det betyder att man har fått ett sår i magsäckens slemhinna, magsår
kan vara farligt om man inte får behandling. Magsår kan uppstå genom en bakterie eller
från läkemedel. Magsår i magsäckens slemhinna kan ibland vara väldigt svårt att skilja från
cancer så därför skiljer sig behandlingen för magsår i magsäcken från magsår i
tolvfingertarmen. Men symptomen är desamma att det gör ont på ett visst ställe i överdelen
av magen, man har perioder då man har en smärta i överdelen av magen men mellan
perioderna så är det smärtfritt, antingen så blir obehaget större när man äter eller så blir
obehaget mindre, man mår illa samt att man blir snabbt mätt.
I magsäcken så sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den kemiska är
viktigast.
I Tolv?ngertarmen:
Tolvfingertarmen har fått sitt namn eftersom den är tolvfingerbredder lång och
tolvfingertarmen är ingen egen tarm utan den första av tre delar utav tunntarmen.
Galla som produceras i levern och som sedan lagras i gallblåsan samt bukspott från
bukspottskörteln skickas till tolvfingertarmen när maten kommer dit efter att ha blivit
utsläppt genom ringmuskeln nedre magmun från magsäcken, för att spjälka kolhydrater,
fetter och proteiner. Enzymerna som hjälper till med matsmältningen i tolvfingertarmen
kommer från bukspottet. Enzymerna är Amylas som spjälkar kolhydraterna stärkelse och
sammansatta sockerarter ned till glukos, Lipas som spjälkar fetter ned till glycerol och
fettsyror samt enzymet Kymotrypsin, Trypsin som spjälkar äggviteämnen ned till
aminosyror.
Kymotrypsin katalyserar spjälkningen av peptidbindningar. Trypsin spjälkar polypeptider
till peptider. Dessa ämnen är viktiga för den fortsatta spjälkningen.
Men tolvfingertarmen spjälkar inte ned kolhydrater, fetter samt proteiner till sina minsta
beståndsdelar.
Med bukspottet kommer också bikarbonat som neutraliserar den försurade
födoblandningen. Galla och bukspott kommer till tolvfingertarmen via den gemensamma
gallgången.
Det är bukspottet och gallan som är tarmsaften.
En vanlig sjukdom man kan få i tolvfingertarmen är magsår. Det är ett sår i
tolvfingertarmens slemhinna och orsakerna är desamma som magsår i magsäcken. Men
behandlingen skiljer sig från magsår i magsäcken för när det är magsår i tolvfingertarmen
så kan läkarna vara säkra på att det är magsår och inte en typ av cancer. Symtomen för
magsår i tolvfingertarmen är desamma som när man har magsår i magsäcken.
Tillskillnad från magsäcken så är tolvfingertarmen basisk och har ett pH-värde på ca 8,8.
Tarmen är basisk eftersom basiska ämnen gör ytor glatta, vilket gör att matens väg genom
tarmsystemet sker på ett smidigt sätt. Eftersom ingen mat fastnar i tolvfingertarmens krök
och inte heller i resterande krökar i tomtarmen, krumtarmen (tunntarmen) samt tjocktarmen
och inte heller i tarmluddet.
I Tunntarmen:
Så förs maten framåt genom att tarmmuskulaturen sammandras och när den gör det blandas
maten också. I tunntarmen så spjälkas alla kolhydrater, fetter samt äggviteämnen ned till
glukos, glycerol + fettsyror samt aminosyror. Så i tunntarmen blir allt färdigt spjälkat och
nu är det bara för kroppens tarmsystem att ta upp näringsämnena och det kan dem genom
av att tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad och på den finns det tarmludd (tarmvilli)
som är millimeter höga som på sin yta har tarmceller. Tarmcellerna har själva små utskott
som hjälper dem att fånga upp näringsämnen såsom vitaminer, salter, fettsyror, glukos,
aminosyror samt spårämnen. Dessa näringsämnen ta blodet upp från tarmcellerna och
exporterar till kroppens övriga celler. På tarmväggen finns även enzymen Laktas som har
uppgiften att spjälka laktos, maltas som spjälkar maltos, sukras som spjälkar sukros
(rörsocker). Alla spjälkar ned sina sockerarter till glukos men vid spjälkning av laktos och
sukros så får man även sockerarterna galaktos, fruktos. Det finns även enzymet peptidaser
som spjälkar oligopeptider till aminosyror.
Det som inte tas upp av tunntarmen är vatten och inte helt nedbrutna näringsämnen.
Tunntarmen är ca 5meter lång och beräknas ha en yta på 250m² för att den har tarmludd.
Tunntarmen delas upp i tre delar:
Tolvfingertarmen (duodeum)
Tomtarmen (jejunum)
Krumtarmen (ileum)
I Tjocktarmen:
Tjocktarmen delas också upp i tre delar:
Blindtarmen som är sammankopplad med tunntarmen (krumtarmen)
Tjocktarmen som är fortsättningen på blindtarmen och slutar vid ändtarmen
Ändtarmen som fylls med avföringen
När det som resterar av hamburgaren kommer till tjocktarmen är det en trögt flytande gröt
men konsistensen blir fastare desto mer vatten tjocktarmen tar upp och det är även här
tarmceller som jobbar med att ta upp vatten, cellerna tar även upp vissa salter som har
kommit igenom tunntarmen. I tjocktarmen finns det inget tarmludd istället så finns det celler
som i tjocktarmens slemhinna som smörjer avföringen med ett slem dem tillverkar. I
tjocktarmen finns det samtidigt massor av bakterier som tillverkar K-vitamin och som
restprodukt bildar dem illaluktande gaser genom att dem livnär sig på cellulosan som
kroppen inte kan bryta ned. Detta ger inte oss någon energi men bakterierna kan leva vidare
och tillverka mer K-vitamin för kroppen.
Bakterierna hindras från att komma längre in i kroppen genom att tarmväggen har en
lymfatisk vävnad.
Tjocktarmen är ungefär 1,5 meter lång och ser ut som en upp och nedvänd hästsko det kan
ta maten 3-10 timmar att passera.
Men när maten är i början av tjocktarmen (blindtarmen) så kan det åka ned lite av det som
återstår av måltiden ner i blindtarmens maskliknande bihang. När det har åkt ner lite föda till
det maskliknande bihanget då kan man där få en infektion och då får man stora smärtor i
buken samt att man kan falla i medvetslöshet. För att bli frisk så opererar man bort det
maskliknande bihanget. Detta kallas för blindtarmsinflammation men den korrekta termen
borde vara blindtarmens maskliknande bihangsinflammation eller
maskliknandebihangsinflammation.
När allt vatten har tagits upp och en del salter så kommer måltiden som nu är helt näringslös
till ändtarmen där den byter namn till avföring.
I Ändtarmen:
Ändtarmen fylls med avföring tills den inte kan vigda sig mera. Det är då vi känner tvånget
att gå på toa. När vi sitter på toa och trycker så öppnar vi egentligen anus yttersta
ringmuskel och avföringen trycks ut med hjälp av det glidiga slemmet samt av
tarmmuskulaturens sammandragningar. Så lämnar avföringen matapparaturen och sedan
när vi slappnar av så stänger vi ringmuskeln/anus.
Avföringen består till mesta dels av vatten. Resterande innehåll är bakterier, slem, celler
som stöts bort från tarmslemhinnan, ospjälkade matrester samt förbrukade röda
blodkroppar (gallfärgämnen), där av färgen.
Varför behöver vi vatten, vitaminer samt mineraler?
Vatten:
Vattnet behövs för att kroppen och dess organ ska fungera så optimalt som möjligt. Vatten
behövs också för näringstillförseln och syretillförseln till cellerna samt för regleringen av
kroppens temperatur, blodets transport, vatten behövs också för kroppens samt musklernas
återhämtning efter fysisk aktivitet.
Vatten förbättrar förbränningen samt energiupptaget av kalorier, det behövs för att rena
kroppen från toxiner samt produkter efter förbränning av olika slag genom kroppens
reningsorgan.
Men vattnet som vi behöver dricka ska innehålla så lite salter som möjligt samt så lite
bakterier som möjligt och det ska ej vara förorenat. Vatten som uppfyller dem här kraven
kallar vi dricksvatten och det är dricksvatten som kroppen behöver. Samt att nästan alla av
kroppens kemiska reaktioner sker i en vattenlösning, så utan vatten då sker inte de kemiska
reaktionerna som det ska och det blir en obalans i kroppen t.ex. vid diarré.
Mineraler:
Mineraler behöver vi för livsviktiga processer i kroppen t.ex. skelettuppbyggnaden och
sårläkning mm.
Mineralämnen är ofta kemiska föreningar som ofta löser sig skapligt enkelt i vatten, det är
detta som gör att dem kan tas upp av blodet och transporteras till celler direkt från
tarmsystemet.
Viktiga salter är koksalt, fosfater, kalk, natriumklorid. Men sedan finns det också
livsviktiga mineraler som bara behövs i små mängder, dessa kallas spårämnen. Exempel på
spårämnen är järn och jod.
Zink är en mineral som behövs, zink har uppgifterna att hjälpa till vid bildning av proteiner
samt vid sårläkning.
Kalcium är viktigt för skelettets uppbyggnad, musklernas funktion samt för att stärka
tänderna, kalcium finns framför allt i mejeriprodukter.
Intaget av järn kan man få på flera sätt och att sätt är att äta mat som har stekts i stekpanna
samt att äta blodpudding. Varje gång vi äter något så får vi i oss mineraler t.ex. från
matlagningen koksalt annars så finns mineralerna redan i livsmedlet.
Man kan inte få något överskott av mineraler, om intaget av mineraler är för högt så följer
överskottet med urinen ut.
I saliven så finns det salter för att hjälpa till vid finfördelningen.
Vitaminer:
Vitaminerna ingår i livsviktiga kemiska reaktioner t.ex. så är C-vitamin och E-vitamin samt
selen (mineral) är tillsammans en antioxidant och antioxidanter förstärker kroppens försvar
mot sjukdomar.
Vitaminer bildar tillsammans med aminosyror enzymer som hjälper kroppen att spjälka
maten i matapparaturen.
Det finns två sorters vitaminer:
Vattenlösliga B-vitaminer och C-vitamin
Fettlösliga A-vitamin, D-vitamin, E-vitamin samt K-vitamin
A-vitamin gör så att vi kan växa, se bättre och att vår hud är fin. A-vitamin hittar man i
främst mejeriprodukter. Om man har brist på A-vitamin kan man bli blind.
D-vitamin behöver vi för att vi ska kunna tillgodo ge oss kalk. D-vitamin finns i kött, fisk,
ost samt smör. Provitaminer till D-vitamin finns i grönsaker. Provitaminerna lagras i huden
och med solens hjälp så förvandlas provitaminerna till D-vitamin.
E-vitamin finns i nötter, te och lax, E-vitamin är precis som C-vitamin en antioxidant.
K-vitamin tillverkas av bakterier i tjocktarmen och den finns samtidigt i bladgrönsaker som
är mörkt gröna. K-vitamin är den vitamin som behövs för att blodet ska kunna koagulera.
Dessa vitaminer ska man inte ha ett för stort intag av för dem är fettlösliga och kan inte
lämna kroppen vi urinen, utan dem lagras istället i levern.
B-vitaminer finns i spannmålsprodukter, kött, bönor och fisk. Vitaminerna behöver vår
muskulatur samt vårt nervsystem för att fungera.
C-vitamin är en antioxidant tillsammans med E-vitamin och selen. C-vitamin finns främst i
citrusfrukter, jordgubbar och broccoli.
B-vitaminer samt C-vitamin kan man inte ha ett förstort intag av eftersom dem är
vattenlösliga så följer överflödet med urinen ut ur kroppen.
Av vatten, mineraler samt B-vitaminer och C-vitamin behöver man ha ett intag av varje dag.
Man ska helst ha ett dagligtintag av vitaminerna A, D,E, K också men man ska ha en bra
balans.
Vad gör cellerna med näringsämnena?
I cellerna så sker förbränningen. För att förbränningen ska kunna ske i cellerna så krävs det
syre, glukos/fruktos/galaktos. Produkterna om bildades är energi och det blir också en
biprodukt koldioxid som blodet tar med sig upp till lungorna där vi andas ut den och sedan
andas vi in syre till cellerna som blodet tar upp och transporterar till cellerna. Energin tar
cellerna själva vara på, den behöver dem till ny förbränning och celldelning samt till
kemiska reaktioner t.ex. bildning av enzymer. Cellerna bildar också viktiga reaktioner t.ex.
så bildar dem enzymer av aminosyror samt vitaminer. Dem bildar också nya proteiner av
aminosyrorna, proteinerna kommer sedan att bygga upp vävnaden och muskulaturen i
kroppen. Hur stor produktion av proteiner från cellerna bestäms av din DNA uppbyggnad.
Andra celler har hand om mineraler och när dem får spårämnet järn så tillverkar dem
hemoglobin som behövs vid framställningen av röda blodkroppar. För att sköldkörteln ska
fungera är det viktigt att cellerna i den får jod.
I alla celler i kroppen sker en förbränning men energin som tillverkas används inte alltid till
samma saker utan varje sorts cell har sin uppgift att fylla men alla cellers syfte är
densamma, att kroppen ska må så bra som möjligt. Men cellerna skickar inte vidare
produkterna, utan blodet hämtar upp dem och för dem dit dem behövs.
Vad har levern för inverkan på matspjälkningen?
Levern bildar galla som lagras i gallblåsan. Galla spjälkar fett i tunntarmen.
Galla innehåller gallsyror, hormoner, salter, vatten samt gallfärgämnen. Det är gallsyrorna i
gallan som spjälkar fett. Gallan lämnar levern via levergången, levern tillverkar en halv till
en liter galla per dygn. Levern producerar inte bara galla utan den har många viktiga
funktioner; den reglerar ämnesomsättningen, den lagrar socker, fett och fettlösliga vitaminer
och järn, den producerar ämnen exempelvis gallsyror och kolesterol, den renar blodet och
tar hand om gifter (toxiner ex alkohol) som kommit in i kroppen, den är en blodreservoar
för kroppen, den bildar proteiner åt blodet och om man är havande kvinna så bildar levern
blod även åt fostret. Levern fungerar som kroppens reningssystem.
I gallblåsan så koncentreras galla. När födan kommer till tolvfingertarmen så utsöndrar
levern och gallblåsan galla i levergången och gallgången (levergångens namn efter passage
av gallblåsan) som leder ut till tolvfingertarmen. Gallblåsan rymmer 50 milliliter
koncentrerad galla.
Viktiga termer
Kolhydrater: Kolhydrater är druvsocker i olika stora molekyler. Kolhydrater indelas i tre
grupperingar socker, stärkelse, cellulosa. Det är socker som är vår huvudsakliga
energikälla.
Fett: Fettet i vår kropp är producerat av fettsyror som är spjälkat fett. Fettet har vi som
energireserv och som ett skydd för kroppen innanför huden. Fettreserven använder vi om
vi har ett för lågt intag av kolhydrater.
Proteiner: Proteinerna är kroppens byggstenar, de bygger upp vävnaden samt
muskulaturen. Proteiner tillverkas i cellerna av aminosyror, produceringen av proteiner
bestäms av hur kroppens geniska uppbyggnad.
Mineraler: Mineraler är vattenlösliga salter som används i viktiga processer inom kroppen.
Vitaminer: Vitaminer är livsviktiga ämnen som finns i livsmedlen, vissa behöver ta
kosttillskott för att ha ett rekommenderat dagligt intag av vitaminer.
Enzymer: Enzymer tillverkas i cellerna av aminosyror samt vitaminer. Enzymernas uppgift
är att spjälka näringsämnena.
Tarmvilli: Tarmvilli är en synonym till tarmludd. Tarmluddet finns i tunntarmen. Tarmvilli
är inte någon utväxt utan det är att tunntarmen som är kraftigt veckad.
Matspjälkningsapparaturen: Organen och systemet som ingår i matspjälkningen har
tillsammans namnet matspjälkningsapparaturen, efter att det är dem som spjälkar födan.
Spjälkning: När något spjälkas så sker det en nedbrytning.
Kemisk rektion: När olika molekyler eller atomer reagerar tillsammans så händer en
kemisk reaktion.
pH-värde: Ett pH-värde förklarar hur surt eller basiskt ett ämne är. Om pH-värdet är under
sju, då är ämnet surt och om värdet är över sju så är ämnet basiskt.
Källor:
Biologiboken samt lärarledda lektioner
HYPERLINK "http://www.mimersbrunn.se/Matspjaelkning_12238.htm" http://
www.mimersbrunn.se/Matspjaelkning_12238.htm
HYPERLINK "http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-
urinvagar/Matsmaltningsorganen/?ar=True#section-2" http://www.1177.se/Vastra-
Gotaland/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-urinvagar/Matsmaltningsorganen/?
ar=True#section-2
HYPERLINK "http://www.folkbildning.net/sjukvardstolkning/m2_4.htm" http://
www.folkbildning.net/sjukvardstolkning/m2_4.htm
HYPERLINK "http://www.vitaminsidan.se/kort-naringslara" http://www.vitaminsidan.se/
kort-naringslara
HYPERLINK "http://www.halsosidorna.se/Notterochfron.htm" http://
www.halsosidorna.se/Notterochfron.htm
HYPERLINK "http://www.halsosidorna.se/Animaliskalivsmedel.htm" http://
www.halsosidorna.se/Animaliskalivsmedel.htm
HYPERLINK "http://www.halsosidorna.se/Enzymer.htm" http://www.halsosidorna.se/
Enzymer.htm
PAGE \* MERGEFORMAT 4
Hamburgarens väg genom
matspjälkningsapparaten
åk 8
Hemuppgift BiologiMaträtt: En hamburgare med dressing
Innehåll:
Vitt bröd med sesamfrön
Nötkött
Dressing
Ost
Gurka
Lök
Ketchup
Näringsämnen:
Kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer (B-vitaminer och E-vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, B-vitaminer samt mineraler
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitamin, B-vitaminer, D-vitamin och E-
vitamin) samt mineraler.
Fett, proteiner, socker (laktos), vitaminer och mineraler.
Vitaminer, mineraler.
Vitaminer (B-vitaminer och C-vitamin) samt antioxidanter.
Fett, proteiner, stärkelse, socker, vitaminer (A-vitaminer och C-vitamin) samt mineraler.
När vi tittar på maträtten så börjar det att komma upp saliv i munhålan från spottkörtlarna.
Varför det kommer upp saliv är för att kroppen förbereder sig för ett nytt intag av energi
och näring och då sätter den igång matspjälkningsapparaten. Att saliven kommer upp i
munnen är första steget. Men hur tar vi upp energi och andra livsviktiga näringsämnen i
matspjälkningsapparaturen?
I munhålan:
När vi stoppar in maten i munnen så börjar vi att arbeta med käkarna så att tänderna
mekaniskt börjar sönderdela maten. Detta kan vi göra eftersom emaljen är kroppens
hårdaste vävnad. Om man inte sköter sin tandhygien så löper man risk för att få karies och
då försvinner emaljen från det drabbade området. Det är detta som kallas hål, men om det
går riktigt långt så kan hålet gå igenom tandbenet och ända in till pulpan och då behövs det
en rotfyllning för att återställa tanden. Symptomen för karies är vit, ljus gul, brun fläck på
det drabbade området (det drabbade området är oftast mellan framtänderna), det värker i
tanden, när man rör tanden så ömmar det, när karies har nått intill dentinet så förekommer
det ilningar i tanden.
När vi sönderdelar maten mekaniskt till mindre mer sväljbara delar så håller enzymen
Amylas som finns i saliven att spjälka stärkelsen som finns i brödet och dressingen.
Saliven kommer från öronspottkörteln, underkäksspottkörteln, tungspottkörteln och det
finns också många små spottkörtlar i munnens slemhinna.
När maten är jämt tuggad och finfördelad av tänderna och blandad med saliv så sätter
sväljrörelserna igång. När vi ska svälja maten så lyfter vi upp maten med tungan upp i
gommen och när svalget känner av maten så sväljer vi maten automatiskt.
Samtidigt som maten förs bak till svalget så stänger gomseglet av passagen mellan näshålan
och svalget.
I munhålan sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den mekaniska är viktigast.
I matstrupen:
När vi har sväljt maten så börjar muskler i matstrupen att pressa ned maten till magsäcken.
Ingången till magsäcken är en ringmuskel som öppnas när maten kommer och stängs direkt
efter att maten har pressats in i magsäcken. Det är denna ringmuskel som öppnas när man
kräks men den har funktionen att ingen magsaft och mat ska komma ut i kroppens system,
för magsaften är frätande.
I matstrupen sker ingen spjälkning.
I magsäcken:
Här i magsäcken så finns det magsaft som innehåller slem, saltsyra och enzymet Pepsin.
Pepsin spjälkar proteiner till peptider samt polypeptider. Magsäcken fortsätter spjälkningen
av näringsämnena, främst så är det nedbrytning av proteiner till aminosyror(peptider,
polypeptider)samt att muskler knådar maten till en lätt flytande gröt genom att muskulaturen
runt magsäcken omväxlande slappnar av och dras samman. När hamburgaren är tillräckligt
nedbruten och knådad i magsäcken så släpps den ut genom den nedre magmunnen, den
nedre magmunnen släpper ut ungefär 5-10 milliliter åt gången. Magsäcken är tömd ungefär
fyra timmar efter vi har ätit upp hamburgaren.
Magsaften produceras av körtlar i magsäckens slemhinna.
Dem flesta bakterier som har följt med maten ned till magsäcken dör där av den sura miljön.
Magsäckens innandöme har ungefär pH-värde 1,5–2,0 och neutralt pH-värde är 7.
Man kan få magsår och det betyder att man har fått ett sår i magsäckens slemhinna, magsår
kan vara farligt om man inte får behandling. Magsår kan uppstå genom en bakterie eller
från läkemedel. Magsår i magsäckens slemhinna kan ibland vara väldigt svårt att skilja från
cancer så därför skiljer sig behandlingen för magsår i magsäcken från magsår i
tolvfingertarmen. Men symptomen är desamma att det gör ont på ett visst ställe i överdelen
av magen, man har perioder då man har en smärta i överdelen av magen men mellan
perioderna så är det smärtfritt, antingen så blir obehaget större när man äter eller så blir
obehaget mindre, man mår illa samt att man blir snabbt mätt.
I magsäcken så sker det en mekanisk och en kemiskspjälkning och den kemiska är
viktigast.
I Tolv?ngertarmen:
Tolvfingertarmen har fått sitt namn eftersom den är tolvfingerbredder lång och
tolvfingertarmen är ingen egen tarm utan den första av tre delar utav tunntarmen.
Galla som produceras i levern och som sedan lagras i gallblåsan samt bukspott från
bukspottskörteln skickas till tolvfingertarmen när maten kommer dit efter att ha blivit
utsläppt genom ringmuskeln nedre magmun från magsäcken, för att spjälka kolhydrater,
fetter och proteiner. Enzymerna som hjälper till med matsmältningen i tolvfingertarmen
kommer från bukspottet. Enzymerna är Amylas som spjälkar kolhydraterna stärkelse och
sammansatta sockerarter ned till glukos, Lipas som spjälkar fetter ned till glycerol och
fettsyror samt enzymet Kymotrypsin, Trypsin som spjälkar äggviteämnen ned till
aminosyror.
Kymotrypsin katalyserar spjälkningen av peptidbindningar. Trypsin spjälkar polypeptider
till peptider. Dessa ämnen är viktiga för den fortsatta spjälkningen.
Men tolvfingertarmen spjälkar inte ned kolhydrater, fetter samt proteiner till sina minsta
beståndsdelar.
Med bukspottet kommer också bikarbonat som neutraliserar den försurade
födoblandningen. Galla och bukspott kommer till tolvfingertarmen via den gemensamma
gallgången.
Det är bukspottet och gallan som är tarmsaften.
En vanlig sjukdom man kan få i tolvfingertarmen är magsår. Det är ett sår i
tolvfingertarmens slemhinna och orsakerna är desamma som magsår i magsäcken. Men
behandlingen skiljer sig ...