datorers påverkan

Haupt 1

Linnea Haupt
Tiina Konradsson
DM2
Naturens Community
2013-03-13

DATORERS PÅVERKAN

Del 1: Datoranvändning

Den här texten berättar kring de följdsjukdomar som kan uppstå vid datoranvändning.
Enligt Arbetsmiljöverkets hemsida använder idag nästan 70% av alla yrkesarbetande sig av datorer
och 15-20% använder dator under större delen av arbetsdagen. Långvarigt stillasittande arbete vid
datorn kan bidra till mängder av besvär och sjukdomar. Bristen på fysisk aktivitet anses nu vara av
samma betydelse som tobaksrökning, förhöjda blodfetter och högt blodtryck. De följdsjukdomar som
uppstår går att dela in i två större grupper: direkta och indirekta sjukdomar.

De skador som räknas till
den direkta gruppen är sådana som ögonskador, hudirritation och smärttillstånd. Några exempel på
indirekta skador är trötthet, koncentrationssvårigheter, belastningsskador och stress.
Enligt sjukgymnasten David Aston, som även har utbildning i ergonomi, finns det enkla sätt för en
individ att påverka sin fysiska hälsa.

Synen kan påverkas av många olika faktorer en faktor är hur
placeringen av skärmen är. Placeras bildskärmen framför ett fönster kan det skapas stor kontrast
vilket är ansträngande för ögat. Placera bildskärmen i minst 90° vinkel mot fönstret för att uppnå bra
synergonomi. Men om det inte är möjligt så kan man dra för gardinerna eller dra ner persiennerna
mm. Man kan även se till att ha arbetsmiljön i ljusa färger vilket är avslappnade för ögonen.

En annan uppenbar faktor när det gäller ergonomin är sättet man sitter på. Enligt David Aston kan
något så enkelt som att tippa sittdynan framåt/nedåt ge en bättre arbetsställning. Förmånerna blir en
mer naturlig svank i ländryggen med mindre belastning på ryggraden och mindre tryck på lårets
baksida vilket gör att cirkulation i benen inte hindras. Det leder även till att kroppen hamnar i ett
upprätt läge.

Besvär från rygg, nacke, skuldra, armar och händer kan bero på felaktiga arbetsställningar. Besvären
uppkommer också vid ensidigt och statiskt upprepande av små rörelser. Alla dessa besvär har oftast
liknande symptom med diffusa, molande eller brinnande smärta som många gånger uppstår på grund
av överbelastning. Även mer distinkt smärta kan förekomma och skulle kunna innebära någon form
av inflammation, vilket många gånger uppstår på grund av överbelastning. Besvären kommer
smygande och kan därför vara svåra att associera med arbetet. Det finns många olika faktorer till att
besvär uppstår och det är därför omöjligt att förutse vem som kommer att drabbas. Det innebär att exempelvis två individer med till synes samma arbetsställning, så kan den ena bli förskonad medan
den andre drabbas. Var observant på kroppens varningssignaler. Musklerna behöver vila och
variation för undvika överbelastning. Musklerna och lederna är i behov av god blodförsörjning för att
återhämta sig från monotont arbete. Men är blodförsörjningen begränsad vid exempelvis yttre eller
inre tryck så ökar risken för besvär.

Se över din arbetsställning.
Eventuella domningar och stickningar i händer och fingrar kan betyda att blodkärl och nerver blir
komprimerade. Det är något som kan inträffa om lederna befinner sig i eller i närheten av ytterlägen
men även på grund av yttre tryck.

Trötthet och försämrad koncentrationsförmåga kan bero på flera faktorer som till exempel dålig
ventilation, buller, dålig synergonomi eller stress.
Faktorerna är många men med rätt kunskaper och handlingssätt kan besvären förhindras. Faktorer
som buller, ventilation är sådana som samhället bör ta ansvar för.

Besvären som blir pga.
överbelastning bör tas om hand. Jag tycker att samhället bör skapa större utrymme för friskvård
under arbetstid dvs. avdragsrätt för friskvård. Om arbetsgivaren inte har avdragsrätt kanske de
anställda inte har råd med friskvård. Frågan är då "vad kostar mest för arbetsgivaren/samhället?"

Frisk personal som kan utföra jobbet eller sjuk personal som kostar i form av tex sjuklön och
vårdinrättningar.
Det är billigare med frisk personal, och det är mer gynnsamt för både individen, samhället och
arbetsgivaren.

Förslag på handlingsalternativ:
För att uppnå en bra lösning på individ och samhällsnivå skulle man kunna ha kortare arbetsdagar.
Då skulle individen må bättre fysiskt och psykiskt. Ur samhällsperspektiv skulle man då spara
resurser och pengar eftersom färre skulle behövas sjukskrivas. En sak till är att arbetssökande kan få
möjlighet till jobb. Man kan även rent praktiskt tänka sig att forma om arbetsplatserna för att undvika
monotont och belastande arbete. Tex. höj och sänkbart skrivbord eller variera höger och vänster hand
man kan även skapa möjlighet att sköta friskvård på arbetstid med tex eget gym/gymkort.


Haupt 3

DEL 2- dators påverkan
"– Eftersom datorer inte har skorsten eller avloppsrör tror många att de inte påverkar miljön, men
så är det inte" sagt av Håkan Nordin till SvD.se.
Den 2 april 2008 publicerades artikeln Datorer stor miljöbov på SvD.se, reporter Tobias Olsson.
”Det dolda miljöhotet” – så beskriver TCO Development it-sektorn och datoranvändandet enligt
Olsson. I TCO Developments rapport skrivs det att datorer och annan it-utrustning är en lika stor
miljöbov som flygindustrin. Skärmar som inte stängs av när de inte är i bruk bidrar till att
energiförbrukningen från it-produkter har ökat kraftigt fram till 2008, vilket påverkar klimatet.I
rapporten presenters att om varje dator i svenska hushåll skulle stå på i 200 timmar i onödan varje år
skulle det bli ett utsläpp på 48 miljoner kg koldioxid vilket motsvarar 6300 varv runt jorden med
bil.

De minst en miljard bildskärmar som fanns i världen 2008 gav årligen upphov till 53 miljoner ton
koldioxid. Dess energiförbrukning motsvarar hela Sveriges elkonsumtion.
I rapporten framgår det tre förklaringar: ”antalet produkter har växt och försäljningen fortsätter att
ökar i världen, datorerna blir allt kraftfullare och värstingdatorer drar betydligt mer el än enklare
datorer, och många använder inte energisparfunktioner eller stänger av utrustningen när den inte
används.”
Rapporten visar även att antal timmar som datorer på svenska arbetsplatser står på i onödan ligger på
1479, vilket vore det samma som om de stod på non-stop i två månader utan att användas.
Om datorer skulle stängas av när de inte används är det inte bara miljön som tjänar på det utan även
samhället. Olsson har citerat ur rapporten: ”För en stor kommun eller ett storföretag med 10 000
datorer finns besparingar att göra i miljonklassen varje år”.

TCO Developement säger att it-sektorns klimatpåverkan sjunka drastiskt om utrustningen stängs av
när den inte används och den mest energisnåla tekniken används. Det skulle innebära att flera datorer
skulle kan säljas utan att miljön tar stryk.
”– Då skulle dagens en miljard datorer kunna ökas till 3,5 miljarder, hälften av jordens befolkning
kan ha dator, men energiförbrukningen ändå minska” säger Håkan Nordin till SvD.se. enligt Olsson.

En dator som inte återvinns påverkar miljön kraftigt. Enligt Göteborgsposten innehåller en dator bl.a.
plast, glas, metall i kablarna( tex koppar) och även ädelmetaller såsom guld och paladin. Av datorns
delar är den största miljöboven monitorn, dvs skärmen, detta på grund av att plasthöljet till monitorn
innehåller flamskyddsmedel. Enligt Göteborgsposten togs 2008 90-95% av datorns beståndsdelar
varas på.
När en monitor kommer till elektronikåtervinningsföretaget plockas den först isär. Sedan delas
innehållet i tre grupper; plasthöljet, bildröret och elektroniska komponenter. Plasthöljet skickas vidare för förbränning under kontrollerade former. Flamskyddsmedel är närbesläktat med PCB som
är ett farligt miljögift. Ämnet kan vara cancerframkallande och även påverka fortplantningsförmåga
vilket lyfts fram på sopskolan.se. Varför man inte arbetar med att även försöka återvinna flamsäker
plast har en anledning. Man hoppas att detta skall påverka datorföretagen så att de börjar använda
något annat, miljövänligare sätt att ha säkra monitorer.
Man delar på bildröret i två delar, bild-glaset och konen. Konen innehåller så mycket bly och andra
farliga ämnen att den inte kan återvinnas utan måste slutförvaras tills vidare. Själva bildröret
innehåller många miljöfarliga ämnen, däribland bly som det kan finnas uppemot ett kilo av i en enda
monitor. Andra ämnen är kadmium, strontium och berylium.
Bildglaset innehåller i sig inga farliga ämnen men insidan är belagd med tungmetallsulfider som sugs
upp med en speciell dammsugare och de behandlas sedan som miljöfarligt avfall.
det ställs flera krav på datorskärmarna, de märks. en är TCO Certified-märkningen som enligt
wikipedia.org är produkter som visar att de uppfyller krav på låg miljöpåverkan och hög
användbarhet. Det ställs även krav på socialt ansvarstagande i tillverkningsprocessen.

Kretskort innehåller mycket metaller, till exempel koppar, guld, silver, platina, aluminium och järn.
För att utvinna metallerna skickas kretskorten vidare till bland annat Boliden. Boliden är ett nordiskt
företag som jobbar med metall och där ingår återvinning av elektronavfall. Två tredjedelar av det
guld som utvinns på Rönnskär smältverket kommer från återvinning som totalt kan uppgå till 13 000
kg guld om året.
Ibland kan en dator göra mer skada än nytta, det kan man läsa på sopskolan.se. det är
nämligen så att datorer och även mobiltelefoner som skänks till fattiga skolor i Afrika kan påverka
människorna och naturen negativt. Pga. okunskap har det hänt att obrukbara datorer har bränts vilket
har frigjort mängder av farliga gifter i luften.

Vi har kommit långt i Sverige med lag på att datorer ska lämnas in på återvinningsstationer. Tyvärr
är det mycket jobb kvar innan vi får hela världen med oss.
Förslag på handlingsalternativ:
I miljö, samhälle och individperspe...