Tre år kvar

Tre år kvar - planering av Ebba Fransson

Alla har vi nog någon gång funderat på vad vi skulle göra av livet om vi bara hade några år kvar att leva. Men eftersom det ännu inte är aktuellt för de flesta av oss, har tanken förmodligen försvunnit ganska snabbt. På grund av den här skoluppgiften var jag dock tvungen att ta en ordentlig funderare för första gången, och jag kom fram till att jag skulle göra följande:

Ändra inställning till livet

I min ålder känns döden evighetslångt bort. Till skillnad från många äldre personer tänker man sällan på hur fort tiden går, eller får dåligt samvete för att man ligger och latar sig en hel dag till exempel. Detta tankesätt skulle jag antagligen helt släppa om jag var döende. Jag skulle ta vara på varje dag, njuta så mycket jag kunde och aldrig tillåta mig själv att ha tråkigt!

Ett exempel är att jag nog skulle bry mig mer om småsaker, såsom vädret. Nuförtiden skulle jag knappast bry mig om en sommar blev regning eller om det inte kom någon snö till jul. "Det kommer fler somrar", tänker man. Är man döende vill man att en sommar eller jul ska vara perfekt och idyllisk, eftersom det kan vara ens sista i livet.

Men jag skulle också uppskatta småsaker mer. En chokladkaka som smälter i munnen, en sång som är så vacker att man får gåshud och tårarna börjar rinna, eller en himmelskt skön säng att krypa ner i när man är riktigt trött. Man tänker sällan på hur mycket man verkligen värdesätter sådana saker, men det skulle troligen ändras.

Det är dock inte bara materiella ting som jag skulle uppskatta mer. Jag hade även uppskattat min familj och mina vänner mer, och tänkt mer på hur underbara de är och hur mycket jag älskar dem.

Bli modigare

Den andra huvudrubriken i min planering är att bli modigare. Om jag exempelvis var kär i någon skulle jag inte tveka att berätta för personen om jag var döende. "Jag har inget att förlora" skulle jag säkert tänka. Det har man ju visserligen inte annars heller, men om döden stod för dörren skulle det faktumet bli så mycket tydligare. Som jag skrev innan skulle jag förmodligen också berätta för mina nära och kära hur mycket de betyder för mig.

Jag är nuförtiden inte särskilt blyg för att säga vad jag tycker i olika sammanhang, men jag skulle försöka att bli ännu mer framåt om jag var döende. Jag skulle ge mig in i diskussioner, inte ge vika för mina åsikter i diverse frågor och sluta fundera på vad folk tycker om mig.