Turkmenistan

Turkmenistan

INTRODUKTION

Turkmenistan är en republik i Centralasien och gränsar till Iran, Kazakstan och Uzbekistan.
1884 erövrade Ryssland Turkmenistan.

1906 började landet bli koloniserat som slutade med att Turkmenistan blev en socialistisk sovjetrepublik men motståndet varade ända in till 1930-talet.

År 1991 blev Turkmenistan självständigt, men inom politiken blev det inte mycket förändrat och landet har praktiskt sett förblivit enpartistat.

Den stora skillnaden (efter det blev självständigt) är att regeringen nu kan söka lån utomlands för att kunna utnyttja sina reserver av naturgas. Det som också förändrades var att Turkmenistan söker hellre stöd i de arabiska länderna (Iran, Irak etc.) än från Ryssland.
Sedan självständighetsförklaringen (1991) har endast förbättringar skett inom ekonomin.
Över 90% av landet består av öken och i öster bildar Amu-Darja floden en del av  gränsen mot Afghanistan.
Floden rann tidigare ut i Aralsjön men största delen avleds 1950-talet till Karakumkanalen.

Kanalen försörjer bomullsodlingar med vatten men har även också gjort så att Aralsjön torkar ut.
Turkmenistan är ett fattigt land trots sina stora förekomster av olja och naturgas och industrin är lågt utvecklad.

Industrin i Turkmenistan består främst av mattor, livsmedelsindustrin, svavel- saltutvinning samt naturgasproduktion.
1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls-spannmålsodlingen.

Historia

Turkmenistan har varit befolkat sedan antiken. Alexander den store erövrade området under 4:e århundraden f.Kr. när han var på väg till Indien.

Under 600-talet erövrade araberna regionen och medförde den islamiska religionen.

I mitten av 1000-talet samlades seldjukturkarna sina krafter i området till Turkmenistan i försök att expandera in i Afghanistan men seldjukturkarna föll samman under andra halvan av 1100-talet.

Från 1200-talet till 1330-talet var regionen utsatt av de mongoliska ilkhanerna i Persien. På 1370-talet blev de erövrade av Timur Lenk och blev underkastad av timuriderna under 1400-talet. Efter den händelsen utkämpade turkmenerna klankrig under 1500-talet.

Området som blev sedan erövrade av Ryssland (mellan 1865 och 1894) efter att de hade separerats från Persien.
År 1895 slöt Ryssland ett avtal med Storbritannien som gjorde att gränserna bestämdes.

Efter det flyttade många ryska bosättare in och Turkmenistan förbands med järnväg till Ryssland.

År 1921 bildades den ryska provinsen (oblastet) som en del i Turkestanska ASSR.

Senare den 23 maj 1925 omvandlades detta till en sovjetisk delrepublik som fastställde Turkmenistans nuvarande gränser.

Den 27 oktober 1991 blev landet självständigt och presidenten för landet var Sapamurat Nijazov som valdes redan året innan självständighetsförklaringen. Sapamurat satt som president fram till sin död 2006 och senare valdes Karbanguly Berdymuchamedov som är även nuvarande president.

Ekonomi

Som innan sagt består Turkmenistan till störta del utav öken som gör att jordbruket och oaser behövs konstbevattna.

Hälften av odlingen i Turkmenistan är bomull, som bidrar till att landet är tionde största bomullsproducenten i världen.
Turkmenistan har inte bara stora bomullsodlingar utan har även den femte största tillgången till naturgas.
Förutom naturgas och olja finns det även kol, svavel och salt. Man producerar elektricitet endast av fossila bränslen.
Rysslands ovilja att genomföra turkmensk gas till marknaderna har gjort att skulderna har ökat till Ryssland (tidigare kallat Sovjet), år 1994 blev det ett stort fall i industriproduktionen vilket medförde att Turkmenistans budget gick från överskott till ett litet underskott.

Turkmenistan har genomfört olika förbättringar och hoppas på att bomull och gas ska utveckla ekonomin, men problemet som hindrar detta är bl.a. en stor fattigdom ( 35% av befolkningen är fattiga) och den stora utlandsskulden.

Ekonomin i Turkmenistan mellan 1998 och 2002 steg värdet kraftigt på den totala exporten pga. den höga olje-och gaspriserna. 

Landets president Nijazov har lovat att renovera städer (särskilt Asjchabad) samtidigt som människor utanför huvudstaden lever i fattigdom.

Nijazov har även lovat att ge folk fritt vatten, elektricitet och gas men som saknas ofta.