Media

6 röster
6754 visningar
uppladdat: 2013-12-19
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Media - Rita upp den så kallade kommunikationsmodellen och förklara med ett exempel de olika delarna Här ser vi kommunikationsmodellen.

Avsändare->kodning->brus-> kanal-> brus->avkodning-> mottagare. <-Feedback

Avsändaren kodar nyheten/åskiten, detta kan ske medvetet eller omedvetet. När man gör detta som avsändare så betyder de att man förmedlar ifrån sin egen synvinkel och enligt sina egna åsikter. Man sänder genom någon typ av kanal t.ex. en tidning, blogg eller vad som helst. När sedan mottagaren tar emot nyheten så kodar hen av nyheten med sina egna åsiker och sina egna värderingar. Detta gör att mottagaren får en egen uppfattning om nyheten. När sedan mottagaren har tagit emot så sickar hen feedback. Det ger avsändaren en uppfattning om hen1 inte har lyckats få hen2 att tolka som hen1 vill så kan hen1 berätta de igen eller förklara mer nogrannt. I vissa medier är detta väldigt svårt, speciellt stora medier som t.ex Dagens nyheter där de är svårt att få igenom sin feedback eftersom att den tidningen har så pass många läsare. Bruset i modellen är olika faktorer som kan göra att budskapet blir suddigt eller svårt att förstå. I en intervjuv skulle de tillexempel vara en dialekt eller en opasande bakrundsmiljö som gör att man inte riktigt uppfattar budskapet eller får en helt annan uppfattning än vad intervjuven försöker få fram (I det här fallet är tv bolaget mediumet). De är detta som reprensterar bruset i kommunikationsmodellen Eftersom vi alla växer upp med olika värderingar om vad som är rätt och fel och vad vi tycker är bra/inte bra så kan mottagren och sändaren få helt uppfattning om nyheten. Det är ofta helt omedvetet som detta sker.

- Pressen har satt upp en rad etiska regler. Redogör kortfattat för två av dessa regler. Är dessa regler rimliga?

I Sverige har vi något som heter pressombudsmannen och pressensopinionsnämnd. Dessa 2 myndigheter ska se till att alla regler som finns inom media följs och om man tycker att t.ex en tidning har begått ett brott mot dessa regler så är det dom man vänder sig till. Här kommer 2 exempel på PUBLICITETSREGLER kortfattat som pressen måste följa: 1. Ge korrekta nyheter. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för deras info kräver allsidig nyhetsförmedling som måste vara korrekt. Medierna måste också vara kritiska till var de får sin information ifrån även om de är information som redan har publicerats en gång tidigare så måste de ses över. Vi som läsare ska lätt kunna skilja på fakta och kommentar. Alla bilder som tas med i tidningen ska vara granskade och inte ge missledande tankar eller vara manipulerade.

2. Medierna ska vara noga och inte publicera namn som på sikt kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges. Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder eller annat. Hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet.

Det här är utdrag från 2 av de regler som finns för pressen i Sverige. Jag tycker absolut att dessa regler är rimliga och att vi ska ha restriktioner för vad man ska få ta upp i media. Det enda som jag tycker är konstigt är att lagar om dikriminering och rasism väger mer än yttrandefriheten. Självklart tycker jag inte att de är rätt att “hetsa mot folkgrupp” i press men jag tycker ändå att de ska vara en del av yttrandefriheten att ha rätt att uttrycka sig även om man har en åsikt som är hetsande. Det är intressant diskussion och de är vi själva som gör de till en känslig diskussion.

- Varför har nyheten blivit en nyhet? Förklara de 3 avstånden (Prakkes modell) utifrån denna nyhet.

När gallrare väljer bland de 100 tals nyheter som kommer in varje dag så utgår de från denna modell. Vad modellen visar är vårat intresse för en nyhet beronde på var, när, hur. Där hur står för de kulturella avståndet. I den här nyheten läser vi om en tyfon i filipinerna. Om vi börjar med var så har detta skett i sydöstra Asien vilket är ganska långt härfrån. När? Detta har skett nyligen och är en väldigt färsl nyhet när den släpps. De kulturella avståndet är långt med tanke på att kulturen i sverige inte alls är lik den i filipinerna, men de är ett ganska populärt resemål vilket gör att vi bryr oss mer. De som gör att denna nyhet publiceras är att de är folk från våran kultur som är drabbade. Detta gör att vi plötsligt kan sätta oss in i situationen. Att sitta hemma och veta att man har en släkting/kompis som befinner sig på platsen. Det ät därför viktigt att man inte ser de kulturella avståndet som bara ett avstånd utan också som att de kan finnas nånting på platsen som är av vårat intresse. Tsunamin 2004 är ett utmärkt exempel på en sådan typ av nyhet, de tar dom också upp i artikeln.

- När informationsutbudet blir allt större – stärker eller försvagar det mediernas demokratiska funktion i samhället? Försök hitta exempel på både när det stärker och försvagar.

När man har flera källor under en undersökning så kan de vara både positivt och negativt, dvs de kan både stärka och försvaga mediernas demokratiska funktion i samhället. Om vi tar som exempel ett mord. Om media ska göra en undersökning för att ta reda på vad som har hänt så får dom in 10 olika samtal från folk som alla påstår att dom har sett mördaren men alla har olika historier. Då har media jätte svårt att avgöra vem de ska tro på och därmed så kanske en felaktig bild av mördaren ritas upp. Om median istället har 10 källor som pekar på samma alla pekar på samma sak och deras versioner stämmer överens med varandra så kommer de förmodligen bildas en mer rättvis bild av de hela än i första exemplet.

Om vi tar antar att median istället har fått ett samtal från en källa som har en komplett historia om de hela och gott om bevis för att kunna peka ut mördaren så bildar de precis som i exempel 2 en säker och rättvis bild. Självklart kanske hen inte talar sanning och de är något som median måste granska och undersöka noga. De är extremt svårt att avgöra Om vi antar precis som i exempel 1 fast endast en person ringer in och inte 10. Om en person skulle ringa in och berätta något så kan de va väldigt svårt att förlita sig på endast en källa som kanske också är lite osäker. Vilket kan leda till en osäker bild av händelsen.

Om man ska sammanfatta om man får en säkrare historia med fler källor så tror jag att man får de. Mord är ju inte de enda som media tar upp utan politiker, katastroffer, kändisar m.m och om man ser på de stora hela så är de bättre att ha flera källor än bara en. Om ser frågan från en annan synvinkel så kan den mena på att de finns allt fler medier och hur de påverkar oss som tar del av median.

Facebook är ett exempel på en media som har kommit stort på sistonde och ganska många personer som vänder sig dit och letar information om de får reda på en nyhet. Där kan man ofta få många olika perspektiv på vad de är som har hänt och de skapar en mer öppen bild. De finns också nackdelar med att folk tar allt mer information från sociala medier. Det kan bildas väldigt felaktiga bilder om något som har hänt, dvs nån har kodat av de fel och kodar de vidare de på ett sätt som inte stämmer och därmed så kommer fler och fler som läser detta att avkoda de på fel sätt. De kan med andra ord bildas en hel del felaktiga uppfattningar om vad som har hänt.

Aug 2004

Kommunikationsmodellen

https://www.flashback.org/

06 Februari 2011

Från händelse till nyhet

http://indifferenta.wordpress.com/2011/02/06/fran-handelse-till-nyhet/

Oklart datum

Pressetiska regler Pressombudsmannen http://www.po.se/regler/pressetiska-regler

Diskussion om mina källor!

Mina källor kommer främst från internet vilket egentligen inte är en speciellt säker källa, men detta beror helt klart på vilkem sida man tar sin information ifrån. Min första källa var forumet Flashback, vilket egentligen inte är en speciellt säker källa så länge man letar efter information. Om man letar efter diskussioner och olika perspektiv så är de en jätte bra hemsida att vända sig till. De jag tog från den källa var kommunikationsmodellen och en förklaring till hur den funkar och eftersom jag redan hade ett hum om de så kunde de jag läste att fylla ut. Jag gjorde också en bakrunds koll på andvändaren som hade skrivit inlägget och de visade sig att han hade gjort över 300 inlägg i forumet och hade bra omdömen.

Källa nummer 2 ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

http://www.po.se/regler/pressetiska-regler http://indifferenta.wordpress.com/2011/02/06/fran-handelse-till-nyhet/ https://www.flashback.org/ Läroboken FORUM

Kommentera arbetet: Media

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2013-12-19]   Media
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59333 [2024-04-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×