Kärnkraft

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kärnkraftverk

Julia Jansson

Hur kärnreaktorn fungerar:

I kärnreaktorn finns uranbränsle och vatten. När uranet klyvs värmer det det omgivande vattnet. Vattnet
börjar koka och det bildas ånga. Ångan driver sedan en turbin. På turbinen sitter en generator som
omvandlar rörelseenergin i rotationen till elektricitet. Ångan leds, efter den avgett sin energi i turbinen,
vidare till kondensatorn. Den består av smala rör där havsvatten pumpas igenom. När ångan träffar
utsidan av rören, kondenseras ångan, dvs. blir till vatten. Vattnet pumpas vidare tillbaka till reaktorn, där
det återanvänds igen.

Hur kärnklyvningen fungerar:

När neutroner träffar en atomkärna av uran klyvs kärnan. Samtidigt frigörs några nya neutroner som i sin
tur kan klyva nya atomkärnor. På så sätt skapas en kedjereaktion. För att kunna kontrollera
kedjereaktionen så den inte går överstyr i en reaktor använder man någon neutronabsorbator ­ vanligen
bor eller kadmium ­ till exempel i så kallade styrstavar.
Klyvningen sker vid mycket hög hastighet och klyvningsprodukterna har hög rörelseenergi. När de sedan
bromsas upp i kärnbränslestavarna av friktionen skapas värme. Denna värme används till att koka vattnet.

Positiva sidor med kärnkraftverk:

Bidrar ej till växthuseffekten
Kärnkraft släpper inte ut koldioxid som de fossila bränslena gör så därför bidrar kärnkraften försumbart
lite till växthuseffekten.
Mycket energi
Man får ut väldigt mycket energi från kärnkraft, mer än från någon annan energikälla. Verkningsgraden
för kärnkraft är också hög.

Negativa sidor med kärnkraften:

Uranbrytning
Det finns en begränsad mängd uran på jorden precis som det är med de fossila bränslena. Det är alltså
inte hållbart. Dessutom är det dyrt och farligt att bryta uran. När man bryter uranmalm frigörs radioaktiva
gaser, till exempel radon, och stora mängder radioaktivt damm släpps ut. Radon är ett ämne som är
radioaktivt och cancerframkallande. Många gruvarbetare drabbas av lungcancer på grund av radongasen.
Människor som bor nära urangruvorna riskerar också att få en rad olika sjukdomar. Områdena runt gruvan

påverkas också.
Genom att krossa, mala och behandla malmen i gruvan med olika kemikalier får man fram uranet. Men
också en mängd farliga radioaktiva sönderfallsprodukter som thorium, radium och bly. Även olika slags
giftiga ämnen finns där ­ till exempel kvicksilver och arsenik.
Allt detta finns kvar i gruvan och sprider sig till grundvattnet och förgiftar omgivningen.
Olycksrisk
Kedjereaktionerna i kärnkraftverket kan ibland gå överstyr och bli okontrollerbara. En sak som kan hända
då är härdsmälta. Det blir så varmt att metallerna smälter. Den radioaktiva smälta substansen kan läcka ut
i naturen och det kan bli riktigt farligt.
Många kärnkraftverk är konstruerade med högre säkerhet, till exempel för att klara av en härdsmälta med
ringa konsekvenser för omgivningarna.
Saker som kan trigga eller orsaka kärnkraftsolyckor är naturkatastrofer (till exempel jordbävning eller
tsunamivåg), mänsliga fel eller kärnkraftsverkets konstruktion. Olyckan i Tjernobyl 1986 orsakades av en
kombination av reaktortypens konstruktion och den mänskliga faktorn. Olyckan i Fukushima 2011
orsakades av naturkatastrofer.
I Sverige är det mycket liten risk för kärnkraftsolyckor eftersom säkerheten är på hög nivå och det nästan
inte sker några naturkatastrofer alls här.
Men vi kan ändå drabbas vid olyckor i andra länder. Radioaktiv strålning och radioaktivt avfall  som förs
med vinden bryr sig inte om landsgränser.
Radioaktivt avfall
Avfallet består av oanvänt uran såväl som andra ämnen ­ mest plutonium och curium.
Avfallet måste strålskärmas och kylas, innan man så småningom eventuellt kan definitivt slutförvara det.
Detta måste i så fall förvaras säkert i upp till 100 000 år. Det finns mycket svårigheter med detta. Man
måste gräva ner ämnet ungefär 500 meter i berggrund.
Inte ens då är det inte helt säkert. Naturen förändras ständigt, och tiden för förvaringen är omöjlig att
överblicka. För bara 10 000 år sedan hade vulkaner utbrott i det som idag är centrala Frankrike och hela
Skandinavien var täckt av ett kilometertjockt istäcke. Nu är växthuseffekten ett stort hot. Mycket händer
inom en 100 000 års tid, och det radioaktiva ämnet skulle kunna föras ut i naturen och atmosfären.
Transport
Både transporter av kärnbränsle och av kärnavfall kan innebära risker eftersom det kan ske läckage.
Kärnvapen
Vid urananrikningen höjer man koncentrationen av uran­235 i naturligt uran. Processen är densamma som
anrikningen av uran till kärnvapen, men den avbryts tidigare. FN anser därför att anrikningsanläggningarna
utgör en risk för spridning av kärnvapen.

Kärnvapen har otroligt stor makt och kan massförstöra städer med miljontals invånare. Om något land
utvecklar kärnvapen har de alltså makt att förstöra länder och döda massor av människor.

Kärnkraf