Kemiska bekämpningsmedel & risker för miljö och hälsa

1

Användning av bekämpningsmedel

Anders Henriksson skriver i sin bok Synpunkt 1b (2013) att det fanns bekämpningsmedel som innehåller de skadligaste och mest substanserna bland annat DDT (diklordifenyltrikloretan). Det används som insektsbekämpningsmedel i tropikerna och det har använts i Sverige och övriga EU tidigare. Dessa ämnen bytts ut mot ämnen som blandas ganska lätt därför det stanna inte kvar så länge i jorden vilket leder till att det skulle inte finnas också länge i naturen. Författaren skriver vidare att vindruvor har olika bekämpningsmedel ”Druvorna får säljas i svenska butiker så länge inte gränsvärdet för respektive substans överskrids. Tyvärr är det dåligt känt hur kombinationer av gifter påverkar oss.”. Henriksson hänvisar till att det många bananer i svenska butikerna som har odlats med hjälp av massor bekämpningsmedel, där man begagnar mycket bekämpningsmedel vilket leder till att gifterna läcker ut i vattendrag och når slutligen havet. Då ska alla organismer påverkas, bland annat fiskar och korallrev (s. 145).

2.1 Effekter på miljö

Henriksson bevisar att de som håller gifterna som spridas varje dag har risk att få olika sjukdom som exempelvis nervskador och hudproblem. Men risken stannar inte här utan gifterna kan spridas till bostäder och skolor som ligger omkring odlingarna (145).  En annan studie av doktorand Maria Åkesson vid Lunds universitet visar att vissa bekämpningsmedel, som exempelvis bentazon, sprider sig enklare än andra, står i artikeln ”Mängden bekämpningsmedel och regn påverkar spridningen i grundvattnet” (2013-09-26) som skrevs av Statens geotekniska institut - SGI. Det finns förklaring i artikeln ”Bekämpningsmedel hämmar laxens leklust” (2010-05-6) av Uppsala universitet som visar en forskning av biologen Alia Jaensson att laxfiskar minskade sin lekaktivitet och fick lägre hormonnivåer efter att utsattes för olika typer av bekämpningsmedel. Det leder till minskning av nya. I artikeln "Bekämpningsmedel ökar risken för prostatacancer" (2003-04-23) av Linköpings universitet står också att en studie där italienska jordbrukare studerats visar att det finns ett tydligt samband mellan prostatacancer och användandet av vissa bekämpningsmedel.

Jordbrukare och lantarbetare är grupper som jämförelsevis har haft en låg dödlighet i cancer. Men vetenskapliga studier har under senare år visat att dessa yrkesgrupper riskerar att i ökande omfattning drabbas av vissa cancersorter, däribland leukemi, lymfom, hud-, mag- och prostatacancer. En förklaring till det ökande antalet cancerfall kan vara användningen av bekämpningsmedel i jordbruket.

                                                                                                                          ( Linköpings universitet,2003-04-23).

2.2 Tänkbara lösningar

I boken Synpunkt 1b (2013) som skevs av Anders Henriksson framkaster ett förslag för att människor hjälper till att gynna mer miljövänlig mat. Förslaget är att man köpa varor som har miljömärket, exempelvis BRA MILJÖVAL, SVANEN och KRAV-märkta. KRAV-märkta innehåller grönsaker och frukter som odlats utan konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel.

Synpunkt s. 147

3. Diskussion

Forskning och studier i kemiska bekämpningsmedel hänvisar ovan till många risker för hälsan och miljön. De anser att användning av bekämpningsmedel leder till att de gifterna kan spridas i naturen bl.a. havet, bostäder, skolor och m.m. De gifterna påverkar tydligt människor genom att skapa många farliga sjukdomar bl.a. nervskador, hudproblem, leukemi, lymfom, hud-, mag-och prostatacancer. Problemet är inte bara med människorna utan problemet med bekämpningsmedel som finns överallt, exempelvis fiskar som påverkas negativ när gifterna läcker ut i vattendrag och sedan till havet, sjöar och m.m.

För att undvika rester av bekämpningsmedel och andra kemikalier skulle vi söka efter en specifik märkning som exempelvis står i bilden ovan (bra miljöval, m.m.). Köper vi ekologiskt vet vi att vi bidrar till en hållbar utveckling och varken riskerar vår egen eller odlarnas hälsa. Vindruvor och bananer är till exempel ofta hårt besprutade och bör därför alltid köpas ekologiskt.

P.g.a. det finns några sorter av farliga bekämpningsmedel som förbjudna i Sverige vilka har nämnts ovan är det bättre att man köpa svenska varor mer än de utlandska varorna. För mig personligt är det okej att köpa kläder från loppis för att spara pengar som ger mig möjlighet att köpa ekologisk mat istället.  

Kemiska bekämpningsmedel
&
risker för miljö och hälsa










Mohamad Alkhuder
Handledare: Mariana Pop
Vuxenutbildningen Kristianstad VT16
Datum: 2016-03-24
naturkunskap 1b
Ämnet: Miljö




2
Innehåll


1. Inledning 3


1.1 Syftet 3
1.2 Frågeställning 3
1.3 Definition 3



2. Användning av bekämpningsmedel 4


2.1 Effekter på miljö 4
2.2 Tänkbara lösningar 5



3. Diskussion 5

4. Källförteckning 6















3
1. Inledning
I mitt hemland brukade min farfar odla massor grönsaker bland annat potatis, tomater, gurka
och m.m. Där såg jag sitt förråd som innehåller flera ton av olika sorter bekämpningsmedel.
Under flera dagrar hade jag följt honom medan han spred de kemiska bekämpningsmedlen på
åkern var de grönsakerna växer upp. Då var lukten illa vilket ledde mig till att tänka djup och
fråga mig själv. Vad ska hända i min kropp om jag äter denna gurka? Från denna punkt tänker
jag att skriva min uppsats för att lufta upp vilka konsekvenser finns i de kemiska
bekämpningsmedlen.

1.1 Syftet

I denna uppsats vill jag belysa risker av användning kemiska bekämpningsmedlen som hotar
människor, djur och miljön. Samtidigt tänker jag undersöka vilka fördelar samt nackdelar
finns att använda kemiska bekämpningsmedel i vårt liv. Dessutom vill jag upptäcka vad
bekämpningsmedel består av.

1.2 Frågeställning
Hur påverkas miljön samt hälsan av kemiska bekämpningsmedel?

1.3 Definition
I wikipedia (2016-2) står att bekämpningsmedel är ämnen avsedda för att attrahera, förföra,
och sedan förstöra alla skadedjur. De är en klass av biocider (ämnen som dödar liv, till
exempel antibiotika eller bekämpningsmedel). Den vanligaste användningen av
bekämpningsmedel är som växtskyddsmedel som i allmänhet skydda växter från skadliga
påverkan som ogräs, svampar och insekter. I allmänhet begrepp är att ett bekämpningsmedel
är ett kemiskt eller biologiskt medel (såsom ett virus, bakterie, antimikrobiell, eller
desinfektionsmedel) som avskräcker, stoppa förmågen, dödar eller på annat sätt avskräcker
skadedjur.



4
2. Användning av bekämpningsmedel
Anders Henriksson skriver i sin bok Synpunkt 1b (2013) att det fanns bekämpningsmedel som
innehåller de skadligaste och mest substanserna bland annat DDT (diklordifenyltrikloretan).
Det används som insektsbekämpningsmedel i tropikerna och det har använts i Sverige och
övriga EU tidigare. Dessa ämnen bytts ut mot ämnen som blandas ganska lätt därför det
stanna inte kvar så länge i jorden vilket leder till att det skulle inte finnas också länge i
naturen. Författaren skriver vidare att vindruvor har olika bekämpningsmedel ”Druvorna får
säljas i svenska butiker så länge inte gränsvärdet för respektive substans överskrids. Tyvärr är
det dåligt känt hur kombinationer av gifter påverkar oss.”. Henriksson hänvisar till att det
många bananer i svenska butikerna som har odlats med hjälp av massor bekämpningsmedel,
där man begagnar mycket bekämpningsmedel vilket leder till att gifterna läcker ut i
vattendrag och når slutligen havet. Då ska alla organismer påverkas, bland annat fiskar och
korallrev (s. 145).
2.1 Effekter på miljö
Henriksson bevisar att de som håller gifterna som spridas varje dag har risk att få olika
sjukdom som exempelvis nervskador och hudproblem. Men risken stannar inte här utan
gifterna kan spridas till bostäder och skolor som ligger omkring odlingarna (145). En annan
studie av doktorand Maria Åkesson vid Lunds universitet visar att vissa bekämpningsmedel,
som exempelvis bentazon, sprider sig enklare än andra, står i artikeln ”Mängden
bekämpningsmedel och regn påverkar spridningen i grundvattnet” (2013-09-26) som skrevs
av Statens geotekniska institut - SGI. Det finns förklaring i artikeln ”Bekämpningsmedel
hämmar laxens leklust” (2010-05-6) av Uppsala universitet som visar en forskning av
biologen Alia Jaensson att laxfiskar minskade sin lekaktivitet och fick lägre hormonnivåer
efter att utsattes för olika typer av bekämpningsmedel. Det leder till minskning av nya. I
artikeln "Bekämpningsmedel ökar risken för prostatacancer" (2003-04-23) av Linköpings
universitet står också att en studie där italienska jordbrukare studerats visar att det finns ett
tydligt samband mellan prostatacancer och användandet av vissa bekämpningsmedel.
Jordbrukare och lantarbetare är grupper som jämförelsevis har haft en låg dödlighet i
cancer. Men vetenskapliga studier har under senare år visat att dessa yrkesgrupper
riskerar att i ökande omfattning drabbas av vissa cancersorter, däribland leukemi,
lymfom, hud-, mag- och prostatacancer. En förklaring till det ökande antalet cancerfall
kan vara användningen av bekämpningsmedel i jordbruket.


5
( Linköpings universitet,2003-04-23).

2.2 Tänkbara lösningar
I boken Synpunkt 1b (2013) som skevs av Anders Henriksson framkaster ett förslag för att
människor hjälper till att gynna mer miljövänlig mat. Förslaget är att man köpa varor som har
miljömärket, exempelvis BRA MILJÖVAL, SVANEN och KRAV-märkta. KRAV-märkta
innehåller grönsaker och frukter som odlats utan konstgödsel eller kemiska
bekämpningsmedel.
Synpunkt s. 147
3. Diskussion
Forskning och studier i kemiska bekämpningsmedel hänvisar ovan till många risker för hälsan
och miljön. De anser att användning av bekämpningsmedel leder till att de gifterna kan
spridas i naturen bl.a. havet, bostäder, skolor och m.m. De gifterna påverkar tydligt människor
genom att skapa många farliga sjukdomar bl.a. nervskador, hudproblem, leukemi, lymfom,
hud-, mag-och prostatacancer. Problemet är inte bara med människorna utan problemet med
bekämpningsmedel som finns överallt, exempelvis fiskar som påverkas negativ när gifterna
läcker ut i vattendrag och sedan till havet, sjöar och m.m.
För att undvika rester av bekämpningsmedel och andra kemikalier skulle vi söka efter en
specifik märkning som exempelvis står i bilden ovan (bra miljöval, m.m.). Köper vi
ekologiskt vet vi att vi bidrar till en hållbar utveckling och varken riskerar vår egen eller
odlarnas hälsa. Vindruvor och bananer är till exempel ofta hårt besprutade och bör därför
alltid köp...