Texttyper beskrivningar

OLU
Svenska som andraspråk
Beskrivning av texttyper


TEXTTYPER
Återgivande text

Exempeltexter: Nyhetsnotiser, faktatexter om historiska händelser, labbrapporter,
? Återgivande texter innehåller inga förklaringar eller åsikter, utan syftar framför allt till att
berätta vad som hände vid ett visst tillfälle.
? De återger ofta en serie händelser som följer efter varandra.
? Tidsformen är vanligen preteritum
? I texten får man veta var och när något hände och vem eller vilka som var med.
? Ibland finns också en slutsats med i texten.
? Exempel på handlingsverb i preteritum: reste, somnade, köpte, promenerade, åkte, simmade,
körde
? Exempel på tidsord: först, sedan, efteråt, till slut, därefter, då.


Instruerande text

Exempeltexter: Matrecept, manualer, instruktioner, vägbeskrivningar, råd
? I en instruerande text är verben i imperativ
? Är det viktigt att händelserna följer på varandra
? Används ibland tilltalsorden man, du, vi följt av verb i presens
? Binds meningarna ofta ihop av ord som och, sedan, då


Berättande text

Exempeltext: ”Strumpfota i finkläder”, Språkporten s.142
? En berättande text handlar om verkliga eller fiktiva händelser och komplikationer, samt vad
som blir följden av dem.
? Komplikationen är viktig för hela texten. Huvudpersonerna hanterar komplikationen och
reagerar på den på olika sätt. Detta står ofta i fokus i berättelsen.
? Vanlig struktur i berättande text:
? 1. Bakgrund 2. Komplikation 3. Händelseförlopp 4. Lösning 5. Kommentar.
? Tidsuttryck används för att strukturera texten: För många år sedan, men så plötsligt, när vi,
just då, den kvällen, vi fick senare, då, genast
? Vanliga berättarperspektiv: Jag…, han/hon…
? Tid: Ofta preteritum, men även presens för att öka spänningen i en handling






OLU
Svenska som andraspråk
Beskrivning av texttyper


Beskrivande text

Exempeltext: Första stycket i ”Kung Kristina – mystisk och modig”, Språkporten s.31-34
Exempeltext: ”Vad är en myt?”, Språkporten, s.22
? Beskrivning av person: En person kan beskrivas på många olika sätt. Man kan till exempel
beskriva personens kroppshållning, ansikte, ögon, hår, klädsel, händer, fötter, röst, ålder, läng
och sätt.
? Beskrivning av miljö: Miljöbeskrivningar blir levande om man använder sig av de olika
sinnena lukt, smak, känsel, syn, hörsel och den stämning som miljön framkallar.
? Beskrivning av händelser och fakta: Faktabeskrivningar är inte så personliga. Subjekten är ofta
saker eller grupper av personer. Verb som vara, bli, består av, finns, ligger, har och visar är
vanliga. Det är också vanligt med passiv form på verben. Ofta beskrivs helheten först, alltså
det man kan se med ögat och därefter beskrivs detaljerna.


Refererande text

Exempeltext: ”Så umgås vi på nätet”, Monica Åström, Språkporten, s.220
Referat:
? Har en inledande källhänvisning: I Språkporten 1,2,3 (2013) skriver Monika Åström att…
? Har återkommande referatmarkörer:
säger/skriver/berättar/menar/anser/hävdar/enligt….Åström
? Hela namnet eller efternamnet används: Aldrig endast förnamnet
? Är neutralt och sakligt: Inga egna åsikter ska finnas med i texten
? Skrivs med egna ord
Citat
? Används i regel sparsamt, endast en eller ett par meningar
? Har en inledande källhänvisning med referatmarkör: I Språkporten 1,2,3 (2013) skriver
Monika Åström att…
? Skrivs ordagrant och exakt inom citattecken: ”Årligen skiljer sig ca 50 000 svenska par”



OLU
Svenska som andraspråk
Beskrivning av texttyper


Argumenterande text

Exempeltext: ”Osäkrade vapen på våra vägar”, Språkporten, s.247-248
? I en argumenterande text fastslås en tes
? Framförs ett eller flera argument för tesen
? Används uttryck som å ena sidan…å andra sidan, däremot, men för att markera kontrast
? Är modala uttryck som borde, skulle kunna och vore vanliga när åsikter framförs
? Används ofta abstrakta substantiv: befolkningens behov, möjlighet till försörjning, det
internationella resandet
? Är det vanligt med generaliseringar, klassificeringar och kategoriseringar: Att man menar att
något alltid är på ett visst sätt för alla människor, att man delar in människor i olika grupper,
att förenkla verkligheten så att det...