Reflektion William Shakespeare, Romeo & Julia

William Shakespeare har väldigt stor betydelse än idag. Han är en person som världen inte kan föreställa sig vara utan. Spåren han lämnat finns överallt i Teatern, litteraturen, musiken, konsten, filmen, i varje hämnd drama och i varje kärlekstragedi. Hans verk är till stor del grunden till vad vi ser idag, även om vi kanske inte vet det så skapas hans berättelser på nytt, om och om igen i olika former men med samma skelett. Han har med sina budskap satt prägel på många efterkommande och vår tids författare. Han var ett geni på att använda språket och  på att skapa rollfigurer där han gestalta dem med känslor och konflikter som vi människor har, lever med och känner igen. Shakespeares frågor i dessa gamla pjäser är därför universella och för alltid oberoende av tid och kön. Berättelsen om Romeo och Julia behandlar exempelvis frågor kring kärlek, familj och släktdrama, frågor som fortfarande är aktuella idag i många sagor, berättelser, filmer och inte minst i det verkliga livet. Ett problem som fortfarande finns hos många unga par från olika kulturer och samhällsklasser. Vi anser fortfarande som Romeo, att det viktigaste i livet och det man egentligen lever för att uppleva är kärlek. Shakesperes verk är ett levande verk, vi ser berättelserna upprepade gånger i många andra berättelser som inte direkt är kopplade till Shakespeare men som efter vidare analys bottnar i hans berättarstrategi. Han har på ett realistiskt sätt synliggjort och skapat förebilder som inte följer normen av vad som anses vara sant, falskt, rätt eller fel och genom detta visat oss exempel på vad som kan hända när vi litar på rykten istället för att stanna upp och skapa oss en egen uppfattning. Shakespeares historier är helt enkelt så tidlösa att dom passar oss lika bra idag, över 400 år senare.

”Kärleken späd och vek? Den är för hård, våldsam och rå, den stinger som en törntagg.”

– Romeo, akt I; scen IV