Diktanalys “Vackert väder” Svenska 3

                                             Diktanalys “Vackert väder”

Jag ska göra en diktanalys av Gustaf Frödings dikt “Vackert väder” från diktsamlingen “Gitarr och dragharmonika” utgiven 1891.

Dikten börjar med att en person beskriver dess omgivning och poängterar att det är en vacker dag, då dikten inleds med: “klar låg himlen över viken, solen stekte hett” [...]”  Det kan antas att han är på en sjö då Värmeln är en sjö i Arvika kommun, som omnämns i dikten: “[...]

och som högtidsklädda långskepp summo Värmelns holmar fram [...]”

Senare nämns det även att personen ror, vilket understryker att han är i en båt på sjön. Personen hör sedan några som fnissar och antar att det är flickor och ror därför dit. Flickorna skrattar men personen i dikten ror ändå mot dem, då hen får syn på någon som hen benämner som Alice, som man kan anta betyder mycket för personen. Dikten avslutas med att flickorna kastar vatten på personen  och denne blir förvånad över att Alice också gör detta.

Exempel på en allusion i dikten är “även du min, även du min, även du, Alice!” Här vill personen förtydliga att Alice förrådde denne genom att kasta vatten. Detta förstår man genom att författaren gjorde en allusion till Ceasar där hans vän, Brutus, som betydde mycket för Caesar svek honom genom att döda honom, då  Ceasar utbrister: “Även du, min Brutus?” På så sätt fattar läsaren att denna denna typ av akt i form av att kasta vatten gjorde personen mycket besviken och ledsen. Från att i början läsa om en lycklig person som var särskilt glad för det vackra vädret till en person som i slutet var besviken gör att läsaren känner sig särskilt berörd.

Exempel på en allitteration i texten är i andra stycket där jag hittar orden “[...] stodo, skuldra emot skuldra [...] “ Man kan även hitta en alliteration i andra stycket med orden lyste solen, lyste livet litet [...]  Detta är bra exempel då Fröding här spelar på samma ljud och ord. När han använder samma ordet flera gånger så betyder det att han vill lägga vikt vid en sak. Detta gör att känslan för dikten höjs.

En liknelse som författaren gör i början av dikten är “Brunnskogs kyrka stod och lyste

som en bondbrud, grann och ny.” Där han vill likna Brunnskogs kyrka med en bondbrud. Att han gör de tror jag beror på att dikten är skriven 1891 en tid när många svenskar bodde på  bondgårdar, något som var fint och betydde mycket för många svenskar, då många säkert beundrade bondfruarna. Detta är återigen något betydelsefullt som läsaren kan relatera till i stunden och väcker lusten att läsa vidare.

Ett bra slutrim är “ De öste vatten på mig Alice var obarmhärtig, hennes hjärta var som is, och jag snubblade i båten och jag föll på knä och sade smärtfullt på Caesars vis.” Detta är en bra avslutning på hela dikten då is och vis rimmar. Detta då ett slutrim gör att man som läsare lättare kommer ihåg en dikt som man kan koppla till något i detta fallet till ett slutrim. På så sätt kanske man även berättar vidare dikten. Denna typ av slutrim kan därför vara en av anledningarna till att dikten lever vidare än idag 2018.  Andra typer av slutrim i första stycket är hett och ett samt ny och sky. Detta visar på att det finns ett slutrim i flera stycken av texten.

Dikten berättas utifrån ett förstapersonsperspektiv då det är en person som berättar dikten. Detta styrks genom att det är huvudpersonen som är berättaren i dikten. Det vi får följa i dikten är även dennes syn och upplevelser. Att det är huvudpersonen själv som skriver dikten gör att den blir mer personlig. Det stärker även diktens etos.

Dikten har flera metaforer två av dessa är “över björkarne vid Berga som ett hattflor på en herrgårdsfröken svävade en sky. “ Samt metaforen “Och som jättelika nämndmän,

samlade till häradsting, stodo skuldra emot skuldra mörka höjder runt omkring, och som högtidsklädda långskepp summo Värmelns holmar fram”. Tack vare bildspråket som författaren visar på i dikten med hjälp av dess metaforer, kan läsaren se bilder i huvudet. På så sätt kan författaren även styra  hur han vill att läsaren ska uppfatta en viss del av texten.

En stegring som finns i dikten är “Strålande, orimligt, obeskrivligt”. Det är en stegring då det uttryck som används, för varje ord intensifieras.  Detta hjälper till med att förtydliga stämningen och väcka en känsla av eufori som läsaren förhoppningsvis kan relatera till, vilket kan förstärka diktens påverkan på läsaren.

&nbs...