Bör Sverige söka medlemskap i NATO?

Bör Sverige söka medlemskap i NATO?

Europas spänningar har ökat på sistone vilket har odlat fram stämningar liknande kalla krigets, och tankar om huruvida Sverige ska förbli säkert har därför kommit på tapeten. Mer än ett argument har uttalats i diskussionen, vinklat åt både ena och andra sidan. Jag kommer i denna rapport redogöra för argument för och emot en svensk anslutning till NATO.

NATO (North Atlantic Treaty Organisation) är en militärallians som går ut på ett kollektivt försvar där medlemsstaterna är överens om att skydda varandra vid eventuella yttre angrepp. I denna fördragsorganisation ingår 29 stycken medlemsstater, varav 22 stycken är EU-länder. Dessa 29 medlemsstaters sammanlagda militära budget utgör 69 % av hela världens försvarsutgifter, vilket gör NATO till världens största militärmakt.

I följande stycken kommer jag att lyfta upp argument som talar för en svensk Natoanslutning.

I Sverige har det under en längre tid funnits en uppfattning om att vi skyddas av NATO:s försvarsgarantier, trots vårt obefintliga medlemskap. Detta beror till stor del av dagens partnerland mellan Sverige och NATO, eftersom att vi är med i Partnerskap för fred. Men “att vara med i Partnerskap för fred och den möjliga avskräckningseffekt det kan ha garanterar er inget skydd mot Ryssland”, förmedlar USA:s Stockholm-ambassadör Mark Brzezinski till samtliga svenska riksdagspartier 27 mars 2014. Ambassadören påpekar även att till exempel Ukraina har närmare band till NATO än vad Sverige har, och menar att rysslands annektering av Krim skedde trots Ukrainas och NATO:s nära band. Detta är ett exempel som visar att den avskräckningseffekt ett gott partnerland mellan Sverige och NATO kan leda till, inte alls är någon garanti för säkerhet.

I det amerikanska budskapet Brzezinski förde fram 27 mars 2014, insisterade ambassadören att det endast finns en realistisk säkerhetsaktör i Europa som kan förse Sverige med en säkerhetsgaranti, och utesluter därmed EU-länderna som alternativ för militärt skydd. Eftersom att Sverige är ett av medlemsländerna i EU så är vi i dagsläget utlämnade till länder som vill hjälpa oss. Detta kan logiskt sätt i värsta fall betyda att vi är helt hjälplösa vid eventuella attacker eller angrepp. Brzezinski påstår att vänta till sista minuten inte är en bra idé, liksom att det heller inte tjänar någonting till att köpa en försäkring till sitt hus när det redan står i brand.

Ett svenskt Natomedlemskap skulle göra Östersjön mer avspänd. Sverige har under senare tid placerat styrkor på Gotland i försvarssyfte mot ryska trupper. Gotland är ett viktigt strategiskt område gällande en väpnad konflikt mellan angränsande länder som till exempel Ryssland och Baltikum. Om Sverige har NATO bakom sig skulle svensk mark att förbli orörd. Finland skulle även mest troligt följa Sveriges fotspår genom att ansluta sig till NATO, vilket placerar Ryssland i ett kraftigt militärt underläge. Denna slutsats får även stöd av regeringens egen utredning om militära samarbeten.

I följande stycken kommer jag att lyfta upp utvalda argument som är emot en svensk anslutning till NATO.

NATO är en militärallians som går ut på att medlemsstaterna har plikten att skydda varandra när ett yttre angrepp sker. Detta ser många svenskar som en stor tillgång till militärt stöd för vår egen del, men glömmer ofta bort vår egen skyldighet till att göra detsamma för andra länder i nöd. Sverige kan därför helt enkelt bli tvungna till att delta i strid mot regeringens och riksdagens vilja, enligt förre försvarsministern Thage G Peterson (S).

Det är dumt att väcka en sovande björn, speciellt om björnen heter Ryssland. Ett Natomedlemskap skulle kunna göra Sverige till en måltavla efter att ha bidragit till en omringning kring Ryssland som ger en hotfull uppfattning. Ryssland har tidigare skickat ut varningar vid avancemang av överenskommelser mellan till exempel Ukraina och EU. Även Georgien fick känna press av Ryssland i form av ryska trupper som marscherade in i de ryssvänliga regionerna Abchazien och Sydossetien, på grund Georgiens försök till att bygga starkare band till Europa. Vi ser ett tydligt mönster av konsekvenser från Rysslands sida som lika gärna skulle kunna ske vid en svensk NATO-anslutning. Dessutom har Sverige redan fått en varning i mitten av juni 2015, som fördes fram av Rysslands svenske ambassadör Viktor Tatarintsev. Ambassadören uttalade sig till Dagens Nyheter att länder som “går med i Nato måste vara medvetna om riskerna det utsätter sig för”.

Att få stöd av USA:s armé, värd 600 miljarder dollar, är den sortens försvar Sverige skulle få tillgång till vid en NATO-anslutning. Men allt sedan president Donald Trump övertagit presidentposten i USA så har försvarsgarantin inom NATO försvagats markant. Trump har själv kommenterat att det inte alls är självklart att USA skulle försvara en NATO-medlem som blev angripen. Hur mycket är då garantin egentligen värd utan en amerikansk armé?

Att bli medlemmar i NATO är tveklöst en dyr handling. För att kunna få militärt stöd av NATO behöver vi betala en rejäl summa pengar, varför ska vi behöva göra det när vi redan skyddas av EU-länder? Efter solidaritetsklausulen som stiftades i Lissabonfördraget 2007, är nämligen samtliga EU-länder förbundna till att hjälpa varandra vid eventuella attacker. Idag använder Sverige 1,2 % av BNP på försvaret, så är det inte hemskt onödigt att vi lägger ytterligare 0,8 % på försvaret och spenderar ca 30 miljarder kronor, när vi redan har nog mycket support på den militära fronten?

I följande stycken kommer jag att analysera och diskutera gällande frågan: Varför bör vi söka medlemskap, och varför inte?

Det vi svenskar ser som allra störst hot idag är givetvis Ryssland efter deras bl.a. aggressiva retorik och betéende, och regelbundna flygkränkningar på svenskt luftrum. Det är heller ingen slump att det är just Ryssland som betér sig på detta vis, då Ryssland nämligen är det första europeiska land som övertagit ett annat lands territorium efter andra världskriget.

Personligen ser jag större potential till säkerhet vid en svensk Natoanslutning, just för att dagens svenska försvar inte håller enligt mig och många andra. Efter rysslands hotfulla betéende på sistone känner jag att Sverige hade behövt garanterad hjälp vid, och för att förebygga, eventuella angrepp. Vi borde värna om landets säkerhet i dessa dagar när vår egen armé inte håller måtten att stå emot ett ryskt angrepp längre än två veckor. Genom ett Natomedlemskap finns det alltså chans till att avskräcka Ryssland och undvika ett eventuellt militärt angrepp, men å andra sidan hade ett natomedlemskap lika mycket kunnat provocera Ryssland, vilket förmodligen skulle leda till ännu mer upprustning. Detta är något som värderas högst rimligt i regeringens egna utredning, men NATO-förespråkaren Jan Björklund (L) argumenterar att  “Ett Natomedlemskap är som brandförsäkring. Den behöver nästan aldrig utnyttjas, men alla har en ändå eftersom konsekvenserna av en brand är så katastrofala”. Björklund menar sammanfattat att konsekvenserna Sverige riskerar att få genom att inte vara med i NATO är för katastrofala för att låta turen få avgöra, vilket är något Björklund tveklöst har mitt samtycke i.

De tidigare nämnda argumenten emot NATO väger dessvärre ganska mycket och är därför svåra att knäcka på alla fronter. Men till exempel solidaritetsklausulen, som skrevs om tidigare i rapporten, sågas dock av olika parter, där det påstås att klausulen är otydlig och inte omfamnar någon garanti om militärt stöd. Som tidigare framfört i rapporten är Sverige utlämnade till EU-länder som vill hjälpa oss, vilket i praktikens värsta fall kan betyda att vi ä...