Psykisk ohälsa psykologi 1 (A-nivå) stress, normer

Hur hänger stress och psykisk ohälsa ihop- har det något med normer att göra?

Frida Andersson

SA19B

Tullinge Gymnasium

Samhällsvetenskap inriktning beteende

Psykologi 1

23/11-20

Inledning 

Stress är ingen sjukdom utan snarare en del av livet och något normalt som alla individer någon gång upplever. Det är en naturlig biologisk och psykologisk reaktion på både yttre påfrestningar och hot. Det anses vara negativt för väldigt många men sanningen är att kortvarig stress kan vara bra för att få extra energi, kraft och många upplever att man jobbar bättre under press. Däremot är långvarig stress mycket farligt för att kroppen tar stor skada och det kan även ge upphov till olika fysiska och psykiska sjukdomar som kan leda till hjärtinfarkt, utmattningssyndrom och psykisk ohälsa. I Sverige uppger fler kvinnor än män att de är utsatta för en allvarligare psykisk påfrestning och enligt statistik är kvinnor också mer stressade. 16% mellan åldrarna 16-84 år svarade år 2018 att det kände sig stressade och endast 12% av andelen var från män medan kvinnor stod för 19% vilket visar på en markant skillnad på stressupplevelser och påfrestningar från kvinnors håll. Ändå är det mycket fler män än kvinnor som begår självmord. 2019 tog 873 män självmord medan antalet kvinnor samma år var 396. Sambandet mellan stress och ohälsa kan man se på tex sjukskrivningar i Sverige. Enligt statistik är även här- kvinnor överrepresenterade inom antalet långtidssjukskrivna. Faktumet är att på tio år har stressrelaterade sjukskrivningar ökat med mer än dubbelt så mycket och år 2017 var 34600 personer sjukskrivna av stressrelaterade orsaker. Följderna av stress är många och även orsakerna till att stress upplevs likaså genom tex både kortsiktiga och långsiktiga faktorer. Hur hänger stress och psykisk ohälsa ihop- har det något med normer att göra?

Resultat  

Människors hjärna kan inte skilja på riktiga hot eller tankar. Alltså innebär detta att saker du tänker och föreställer dig som är riktiga hot men som inte upplevs kommer lura hjärnan.Tex att du kommer förlora ditt jobb eller att du kommer behöva redovisa inför klassen kan leda till stress fastän dessa saker inte kommer leda till en katastrof såsom hjärnan tror att det kommer. Hjärnan luras alltså av våra tankar och rädslor och tror att detta är på riktigt. Varför detta då leder till stress är för att kroppen vill försvara sig och det är hjärnans naturliga sätt att reagera på. 

Vad är stress?

Människor kan uppleva stress av en rad olika saker. Tex tankar som nämndes ovan, verkliga händelser som att redovisa inför klassen eller när man måste springa till bussen, när man har mycket press på sig som förväntningar och krav, saker som en själv kan ha svårt att påverka som självkänsla och relationsproblem och helt enkelt när tiden inte räcker till allt som behövs göras. Det som händer i kroppen vid stress är väldigt olika och skiljer sig från person till person men beror även på situationen personen ställs inför eller upplever. Det som då kan hända i kroppen är kroppens autonoma nervsystem styr utsöndringen av stresshormonerna som tex adrenalin, noradrenalin och kortisol som då ökar vid stress. Dessa hormoner gör kroppen förberedd för att fly vilket sitter långt bak i tiden från när människan vardagligen behövde akta sig för rovdjur osv. Detta sitter då kvar i kroppen fastän vi idag inte behöver det i samma sammanhang och detta kallas för det sympatiska nervsystemet. Det parasympatiska nervsystemet är igång som mest när människan vilar och det som händer då är att hjärtverksamheten minskar, blodtrycket sjunker och stresshormonerna minskar samtidigt som kroppens “må bra” hormoner ökar. Dens största uppgift är att bromsa det sympatiska systemet och återgå i viloläge för att kroppen ska återhämta sig från stressen. 

Utbrändhet är ett symtom av långvarig stress och chansen finns att just utbrändhet leder vidare till psykisk ohälsa vilket då är ett samband mellan stress och ohälsa. Symtomen på detta är att individen har psykiska besvär som långvarig stress och kroppsliga besvär. Individen har helt enkelt ingen energi och stor trötthet upplevs, personen kan ha svårt att somna och känner sig utmattad. Att stresshormonerna inte går ner kan bero på många saker som exempelvis relationsproblem, hälsoproblem och att kroppen aldrig då hinner att varva ner från tex arbetet eller skolan- vilket kan leda till utbrändhet.

Vad orsakar stress?

Normer är oskrivna regler som människor själva skapat genom tiderna som finns i samhället och skiljer sig beroende på var man bor i världen. Normer är i de flesta fall positivt och exempel på det är att man står i kö i affärer vilket skapar ordning. I andra fall kan normer vara negativt om det handlar om kön, utseende och sexualitet för att man kan bli diskriminerad eller bemötas dåligt om man inte följer normerna. Normer är för det mesta omedvetet och något man lärt sig redan från tidig ålder men det kan också vara medvetet.

I Sverige är normerna, dvs det som anses vara det normala i ett samhälle, att som man vara modig, stark, dominera, inte visa känslor vilket kan gå under ordet macho. För kvinnor är det nästintill motsatsen, vara känslig, liten och smart.  Könsnormer kan orsaka stress genom att det ställs olika krav mellan de olika könen. Exempelvis är det en norm att kvinnor ska vara disciplinerade i skolan medan det kan anses vara okej för en kille att prata rakt ut osv. De olika könen ställs alltså inför olika krav och förväntningar vilket kan bidra till stress. Det är också en könsnorm att kvinnor ska ta hand om barnen och hemmet mer än män vilken kan öka stressen mycket genom att endast känna denna förväntan och press på en själv från andra. Män utsätts för könsnormer på ett negativt sätt genom att det är tabubelagt att prata om känslor och psykisk ohälsa vilket också kan orsaka stor stress genom att de känner att de inte kan öppna upp sig om jobbiga saker.

Precis som normer kan skilja sig mellan könen gör stress detsamma. Kvinnor uppger att det är mer stressade än män och det kan finnas flera olika orsaker till varför det är så. Exempelvis skiljer sig kvinnor och mäns hormoner vilket kan göra att de reagerar annorlunda i situationer där kvinnor då utsätts för mer stress. Enligt forskning har kvinnor mer arbetsbörda i genomsnitt om man räknar ihop antal timmars arbete hemma och på jobbet vilket kan leda till långvarig stress och utbrändhet. Även arbetsmarknaden spelar in, det visar sig nämligen att inom kvinnodominerade yrken är sjukfrånvaron pga stress betydligt högre än hos mansdominerade yrken. 

En bra självkänsla är något viktigt för människan däremot har alla olika grad av det. Självkänsla innebär uppfattningen som man har om sig själv som antingen kan vara bra, dålig eller någonting däremellan. En låg självkänsla kännetecknar sig med att personen är osäker på sig själv, lätt blir generad och lägger ner mycket tid på att kritisera sig själv vilket sätter stora hjärnspöken hos personen. Låg självkänsla kan vara ett symtom på på tex depression och ångest som hör ihop med stress. Om en person lider av långvarig stress, som utvecklas till ångest eller depression är chansen stor att också självkänslan påverkas. Det kan även utvecklas tvärtom, så att låg självkänsla kan leda till ångest, oro och depression. Andra orsaker till låg självkänsla är att man fått mycket negativa kommentarer och kritik, att man blivit retad, fått många tillsägelser eller blivit förlöjligad. 

Stress hänger därför ihop med psykisk ohälsa genom individens självbild och om självbilden är dålig; finns risken till psykisk ohälsa. Självbilden kan även vara dålig pga normerna som finns i samhället om man känner att man inte passar in osv och detta har med kognitiva scheman att göra.

Vad är depression?

Depression finns det flera varianter av och för att det ska klassas som depression måste man känt symtomen under minst två veckor. Oftast är det svåråtkomliga orsaker till varför man blir deprimerad, man vet alltså inte varför man blir det. Kortfattat innebär depression att man inte känner någon glädje eller lust till saker man tidigare känt det för, man känner sig orkeslös, mycket nedstämd och trött och vardagen kan kännas meningslös och tung. Orsaker till depression är flera men de som främst är kopplat till symtomen vid stress är en rubbad hormonbalans, lågt självvärde, hopplöshet samt sömnproblem. Dessa går hand i hand med stress vilket betyder att symtomen av stress kan vara orsaken till att psykisk ohälsa utvecklas. 

Diskussion

Hur bidrar då stress till psykisk ohälsa? Jo om personen i fråga först och främst går igenom en långvarig stress, dvs att stresshormonerna inte sjunker utan stannar i kroppen är chansen mycket större för att kroppen hinner inte återhämta sig eller lugna sig vilket leder till att kroppen och hjärnan hela tiden ligger i högvarv. I resultatet nämns alla symtom av stress och flera av dessa är samma som orsakerna till psykisk ohälsa. Exempelvis blir sjukskrivning mer och mer vanligt i dagens samhälle vilket främst beror på utbrändhet. Från egna erfarenheter har jag en i min släkt som varit långtidssjukskriven pga utbrändhet (depression) och den personen hade svårt att ta hand om sig själv under en tid.

Vad detta beror på tror jag har med normer att göra, alltså hör psykisk ohälsa, stress och normer ihop. Varför samhället består av normer tror jag beror på människors undermedvetna eftersom att alla dömer personer i olika grader omedvetet. Därifrån byggs det upp tankar om saker som sticker ut som kan vara negativa. I Sverige har normen då blivit att killar ska vara macho och inte visa eller prata om känslor vilket de har lärt sig redan i ung ålder då frasen “Gråt inte” var vanlig när männen var små. Normer går alltså i generationer också och det kan vara svårt att bryta normerna eftersom att det kan väcka starka reaktioner hos andra. Jag hade en kusin som blev 32 år men valde att ta livet av sig 2017. Ingen hade någon aning om att han mådde dåligt vilket var riktigt hemskt eftersom att vi i hans närhet kände mycket skuld till att vi var ovetandes. Detta är inte ovanligt och det beror just på att normen är att män inte ska visa känslor. Det innebär att män känner skuld och skam för att prata med någon och ta hjälp vilket leder till att den psykiska ohälsan bara växer och växer och blir allt värre, tillslut orkar man inte längre eftersom att man känner att livet är så meningslöst.

Att kvinnor uppger att de är mer stressade än män tror jag också beror på normer. Kvinnor har också sedan det varit små blivit inlärda att det ska prestera bra i skolan och få höga betyg, inte tex störa på lektionerna och ta hand om hemmet. Detta är däremot inte en lika stark norm idag som det var förr men den existerar fortfarande. Jag anser att kvinnor helt enkelt har högre press på sig både i skolan, arbetet och hemma vilket kan leda till långvarig stress som kan övergå till utbrändhet som i sin tur kan leda till psykisk ohälsa. Medan männen däremot också upplever stress men inte i lika hög grad, däremot är det fler män som tar självmord vilket beror på en dold psykisk ohälsa som kan förknippas med samhällets normer

Utifrån det psykodynamiska perspektivet skulle Sigmund Freud förklara uppkomsten av stress utifrån hans personlighetsteori, nämligen kraven som jag, detet och överjaget ställs inför. Stressen uppstår då genom att jaget måste välja att kämpa mellan överjagets moral och detets drifter vilket leder till oenighet som i sin tur gör att jaget påverkas negativt. Denna teori handlar mycket om att gå tillbaka till vad som hände när man var liten, alltså arv och miljö. Varför man blir deprimerad utifrån detta perspektiv har att göra med antingen individens livshistoria, dvs hur ens uppväxt varit, om man stött på några motgångar osv eller att individen försöker hantera inre konflikter och problematiska relationer under en längre tid. Båda saker stämmer men utifrån hur stress kan orsaka psykisk ohälsa förlitar jag mig mest på att det har att göra men personlighetsteorin dvs hur jaget, detet och överjaget kämpar med och mot varandra. Även normer kan kopplas hit eftersom att man kan stöta på stora motgångar om man känner att man inte räcker till eller är som alla andra och som man “borde” vara utifrån normerna i samhället. Även utvecklingsteorin kan vara användbar för att bland annat förstå hur utvecklingen av självkänslan kan påverka stresståligheten. Enligt Freud fanns det olika faser som alla barn går igenom. Exempelvis handlar den falliska fasen som är mellan tre och sex år mycket om elektra- och oidipuskomplex som innebär att barnet känner “lust” för föräldern av det motsatta könet. Detta kan kopplas till självkänsla genom att föräldrar spelar en otroligt viktig roll i barns utveckling och uppväxt. Vilket kan göra att om föräldern ofta säger till barnet, ger mycket kritik eller kommentarer påverkas barnet mycket av detta vilket kan visa sig i senare ålder i självkänslan (blir nästan som ett trauma). I den falliska fasen ser barnet också upp till sin “rival”, alltså föräldern av samma kön som barnet eftersom att barnet vill efterlikna denne så mycket som möjligt. Detta gör att barnet utvecklar samma normer, regler samt attityder som föräldern. Jag tänker att detta kan påverka stresståligheten genom hur ens föräldrar hanterar stress, eftersom att barn ofta tar efter sina föräldrar. 

Utifrån detta kan då påfrestningar i form av stress orsakas som i sin tur kan leda till ohälsa. Det psykodynamiska perspektivets mål med behandling mot psykisk ohälsa är inte heller det som man tänker på först; symtomlindring, utan snarare att bearbeta individens inre konflikter som då ligger grund till symtomen och därifrån bli friskare. Man måste alltså gå till grunden med problemen för att kunna lösa dem.

Stress och psykisk ohälsa kan utifrån det kognitiva perspektivet uppstå genom att det individen tänker dåligt om sig själv och då exempelvis har ett dåligt självförtroende och självkänsla vilket kan uppstå genom kognitiva scheman och fördomar. Kognitiva scheman kan beskrivas som grundantaganden om hur världen fungerar och av individernas egna erfarenheter byggs kategorisering upp. Antagandena är till mesta del omedvetna och utifrån dessa antaganden bestäms det hur individen uppfattar människor runt den och olika situationer som i sin tur väcker olika känslor som kan vara positiva och negativa och nya sinnesintryck. Eftersom att kognitiva scheman- alltså grundantaganden är kopplat till individens identitet spelar normer in här. Ett barn kan lära sig från ung ålder att “jag är värdefull” lika gärna som att “eftersom jag är kille får jag inte gråta”, dessa föreställningar man har om sig själv är så djupt rotade i hjärnan att man inte själv tänker på det längre utan att det bara är så. Därför är det svårt att bryta normer eftersom att “macho” kan kännas som en del av sin identitet och att man inte vill sticka ut för att man kan få konsekvenser av det som att man blir utanför eller diskrimineras. 

Utifrån självkänsla och självförtroende kan individen känna att man måste prestera mer och mer för att den vill uppnå känslan om att den är bra men faktumet är att individen istället tror att den aldrig gör tillräckligt bra ifrån sig. Detta leder till att personen känner sig missnöjd, känner ett obehag med sig själv och i värsta fall hopplöshet. Detta bidrar till en stor stress som kan bli långvarig och farlig och som kan ge upphov till prestationsångest och stor oro. Självförtroendet påverkar självkänsla mycket, alltså bilden av hur vi bedömer oss själva. Den skapas tidigt i livet och därför är positivt bemötande jätteviktigt. Miljön påverkar alltså individens självkänsla eftersom att den baseras på ens egna erfarenheter och upplevelser. Utifrån detta perspektiv är det alltså viktigt med en bra självbild vilket jag själv håller med om eftersom att man i dagens samhälle lätt jämför sig med andra och då trycker ner sig själv.

Det sista perspektivet jag tänkte utgå från och det jag själv anser vara det som bäst beskriver orsaken till hur stress kan bidra till psykisk ohälsa är det biologiska perspektivet. I resultatet beskrevs det hur det autonoma nervsystemet fungerar och reagerar på stress genom det sympatiska- och parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska styr kroppens utsläpp av stresshormoner och förbereder kroppen på kamp eller flykt och tvärtom fungerar det parasympatiska; kroppen går i viloläge och återhämtar sig. Det som då händer vid långvarig stress är att kroppen aldrig hinner få den vila den behöver och är alltid uppe i varv. Detta kan leda till bland annat sömnproblem, ångest, oro och depression. 

Utifrån detta perspektiv spelar även hormonbalanserna i kroppen en viktig roll, om signalsubstanserna hamnar i obalans i hjärnans centrala nervsystem kan detta leda till att kroppen påverkas negativt i form av att stress, oro, ångest, eller depression utvecklas. Serotonin är ett hormon som motverkar bland annat ångest, smärta och aggressivitet, detta perspektiv menar då att om serotonin nivån sjunker kan man bli deprimerad. Sömn hör också ihop med detta eftersom att orsaken till att serotoninnivån sjunker kan bero på sömnproblem men också dålig kost och för lite träning.      

Källförteckning

Folkhälsomyndigheten. (2020). Normer. Hämtad 2020-12-18 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/ledaresomlyssnar/fordjupning-for-din-forening/normer/

Folkhälsomyndigheten. (2020). Statistik om suicid. Hämtad 2020-12-18 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/

Folkhälsomyndigheten. (2020). Statistik psykisk hälsa. Hämtad 2020-12-15 från 

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/

Folkhälsomyndigheten. (2020). Stress. Hämtad 2020-1-14 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/stress/ 

Hjärt-lungfonden. (2018). Stress. Hämtad 2020-12-15 från

https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/riskfaktorer/stress/

Krakau, I., Nygren, Å., Åsberg, M., Währborg, P., Rodhe, M., Grape, T., Wahlberg, A. (2010). Stress som orsak till psykisk ohälsa. Läkartidningen. Hämtad 2020-12-15 från

https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldWebArticlePdf/1/14349/LKT1019s1307_1310.pdf 

Levander, M., & Sabelström Levander, C. (2012). Psykologi 1+2a. Stockholm: Natur & Kultur.

Psykologiguiden. (2009). Psykodynamisk psykoterapi. Hämtad 2020-12-15 från