Miljöföroreningar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Om vi tänker oss jordens livstid på tolv timmar så har vi människor endast existerat ett fåtal sekunder av denna långa tid. Under jordens livstid så har det utvecklats åtskilliga fantastiska ekologiska kretslopp och system, och en oerhörd mångfald av växter och djur. Sedan kom människorna, som på en sekund av dessa tolv timmar lyckades riva ner stora delar av det som tagit miljontals år för naturen att bygga upp. På denna lilla sekund har vi lyckats utrota över hälften av alla arter, förgiftat skogar, sjöar, djur och natur, huggit ner nästan alla regnskogar, tillverkat öknar, gjort hål i ozonlagret och i största allmänhet börjat riva ner livets grundläggande förutsättningar. Sett från ett större perspektiv, när man zoomar ut sin verklighet från tid och rum, så ser man hur otroligt liten tid vi har levt här och hur otroligt stor skada vi i det stora hela har gjort. Om vi fortsätter i samma tempo så kommer jorden ur detta perspektiv ligga öde om några få sekunder. Är miljön en viktig förutsättning för liv på jorden eller skulle vi klara oss lika bra med dålig miljö? Driver vi oss själva mot undergången eller är det bara skräckpropaganda?

Syfte/Frågeställning
Idag är världen drabbad av många miljöproblem, det sker fler och fler naturkatastrofer som sägs bero på människans utsläpp och föroreningar. Syftet med vårat arbete är att få en global överblick om hur miljöproblem uppstår, dess verkningar och konsekvenser. Vi vill även undersöka vilka eventuella möjliga lösningar det finns på problematiken. Vi ville få mer förståelse samt kunskap om miljön och om vad som händer när vi förorenar. Miljön är viktig både för förutsättningar för alla individer och växter på våran jord.
För att vi ska uppfylla detta syfte, har vi gjort en klar och tydlig frågeställning som vi ska gå efter.
• Vilka är de mest aktuella globala miljöproblemen?
• Vad beror problemen på?
• Vad kan man göra för att motarbeta problemen?

Metod
Vi började med att snabbt få fram en frågeställning och ett syfte, som skulle göra det enklare att rulla igång arbetet. När vi väl hade våran frågeställning delade vi upp arbetet mellan oss och lade sedan ihop det vi fått ihop, då rättade och hjälpte vi varandra. Vi hade böcker som vi lånat från länsbiblioteket och Internet såklart. Böckerna kom till riktigt bra användning, självklart Internet också. Men vi har en förkärlek till böcker eftersom det är lättare att riktigt veta vem författaren är, på Internet framgår det inte lika tydligt vem som har skrivit vad, det kan även vara så att man har kopierat material från andra hemsidor och lägger ut det på sin egna, utan att säga vem som skrivit texten. Det var klurigt att få fram kritiskt material, men det gick när man letade på nyhetssidor.


Resultat
Vi människor förstör luften vi andas med avgaser och andra giftiga utsläpp. Vi förstör vattnet vi dricker med kemikalier och havet vi badar i förstör vi med övergödning och oljeutsläpp. Det drabbar oss själv genom att vi får i oss mat med giftiga ämnen. Förutom allt detta slutar vi inte att tillverka onödiga förpackningar medan sophögarna snart väller över oss. Ozonlagret försvinner på vissa ställen på grund av freoner. Ozonet är skadligt för oss. Växthuseffekten uppstår av onaturligt mycket koldioxid i atmosfären. Det är ett globalt problem, föroreningar som släpps ut på våran sida av jorden drabbar även dem som bor på andra sidan jorden.
Miljögifter är skadliga kemiska ämnen för vår miljö. Dessa ämnen är inte bara giftiga för levande organismer, utan det tar även lång tid för ämnena att brytas ner och omvandlas till mindre giftiga. Kemiska ämnen sprids oftast via vatten och luft och kan sedan tas upp av växter, djur och människor och komma in i de naturliga kretsloppen. Förutom att ämnena är giftiga under lång tid kan dem spridas över stora områden.
Det finns flera olika sorters miljöföroreningar,

Växthuseffekten
Ett aktuellt miljöproblem idag är växthuseffekten. Det fungerar precis som ett växthus, solens strålar går in igenom atmosfären och ombildas till värme, en del av solstrålarna reflekteras och skickas ut i rymden igen. Samtidigt som den andra delen studsar tillbaka till jorden på grund av ett lager av koldioxid och fungerar som en filt. Filten är gjord av koldioxid och metan. Det blir svårare och svårare för solstrålarna att åka ut genom atmosfären. Det är på grund av de förhöjda värden av metan och koldioxid.
De höjda halterna av koldioxid har uppstått av att vi människor har förbränt fossila bränslen som; torv, kol och olja, i bland annat industrier, bilar och kraftverk. De fossila ämnena har lagrats under miljontal år och nu har de använts av oss under endast några årtionden, vilket har bidragit stort till växthuseffekten. Det har blivit mycket mer koldioxid i atmosfären vilket har gjort den filt som redan existerade ännu tjockare, så nu är det svårare för solstrålarna att ta sig ut ur jordens atmosfär. Metan står för 25 % och koldioxid för 65 % av ökningen till växthuseffekten, det finns även andra faktorer som har gjort det värre. Vattenånga är faktiskt otroligt nog också en gas som bidrar till växthuseffekt, och då temperaturen höjs ökar mängden vattenånga vilket i sin tur ökar växthuseffekten och leder till att det bildas en ond cirkel. Det ”naturliga” metan mängden på jorden kommer från kor, som under ett år ger ifrån sig 72,4 miljoner ton metangas. Dock är inte det de största utsläppen, utan de sker av risodlingar och boskapsskötsel. Jorden blir varmare och varmare, och reagerar på olika sätt, exempelvis glaciärerna börjar sakta smälta vilket leder till att havsnivån höjs på grund av ökad vattenmängd. Vilket i sin tur leder till att öar och kustremsor ligger för en risk att en dag begravas under vatten.
Hittills har medeltemperaturen ökat med en halvgrad och enligt beräkningar kan det öka ytterligare två grader de kommande femtio åren. Tyvärr ses inte växthuseffekten som ett direkt hot och därför har inga stora insatser gjorts för att förhindra dess vidareutveckling. Växthuseffekten har alltid funnits och är rätt viktig så man borde egentligen kalla den för ”förstärkta växthuseffekten” eftersom den nu på senare tid blivit ett mer hot. Utan växthuseffekten hade jordens medeltemperatur legat på cirka 35° kallare än idag, den hade alltså varit livlös. Därför ska man inte jobba för att ta bort hela växthuseffekten, utan man ska försöka se till att den inte ökar ännu mer.
Som de flesta miljöproblem drabbas inte den skyldiga utan det är någon annan som får ta den hårda smällen. Samma är det med växthuseffekten, det drabbar oss inte så hårt idag. Men om 100 år sägs det att på grund av växthuseffekten kommer jordens medeltemperatur ökat med hela 4° grader.

Luftföroreningar
I en tid då frågor som växthuseffekten och uttunningen av ozonskiktet dominerar rubrikerna, kan luftföroreningar och sur nederbörd tyckas vara gårdagens problem. Dessvärre är bevisen om motsatsen omfattande. Vi förorenar luften genom många olika utsläpp i gasform. Föroreningarna kommer huvudsakligen från bensindrivna fordon och olika fabriker. Förr i tiden försökte man bara bygga högre och högre skorstenar för att få alla utsläpp att ”försvinna”. Detta fungerade emellertid inte och nu, senare så har man insett att man behöver rena utsläppen innan man låter dem fara med vinden. Katalysatorerna, som numera måste finnas i alla bilar, renar ungefär 99 % av de farligaste miljöfarliga ämnena. Kväveoxider, kolväten och koloxid bidrar till en försurning av naturen. Kolväten är mycket hälsofarliga och cancerframkallande. Somliga kolväten som till exempel metan ökar även växthuseffekten. Koloxid är en mycket giftig gas som även uppkommer vid förbränning av tobak. Alla industrier och fabriker som producerar olika produkter släpper oftast ut förorenade avgaser genom höga skorstenar som bidrar till försurningen av naturen och växthuseffekten. Alla olika produkter hämtade från olja innehåller svavel i stor eller liten mängd. I bensin till exempel finns det en liten mängd svavel. När en bensinmotor körs så bildas då svaveloxid som bidrar till försurningen av naturen. Något som vi själva kan märka är när vi åker till fjällen och upptäcker vilken fantastiskt härligt ren och klar luft det är, det är för att man befinner sig i naturen, träden har renat koldioxiden till syre, men luften är fortfarande förorenad. I stockholmstrakten så bidrar Arlanda starkt till luftens dåliga kvalité. Den dåliga luften dom ständigt andas in där gör att dom får kortare livslängd och mår aningen sämre än oss i Norrland. Men deras utsläpp drabbar ju även oss, eftersom luften drar omkring överallt på jorden. Flera olika växter hittar man bara i skogar i Norrland för de kan bara växa i någorlunda renare luft. Alla utsläpp går för eller senare tillbaka på oss själva när maten innehåller miljögifter osv.

Vattenföroreningar
Förr i tiden skickade man ut soporna via långa rör ut i sjöar och hav. Man trodde att soporna försvann, vilket senare visade sig vara helt fel. Nu så har man insett att vi måste rena utsläppen innan vi släpper ut det i vattnet. Detta gör vi emellertid bara i våra egna länder. I olika U-länderna står det fortfarande fabriker och spottar ut livsfarliga ämnen i floder. Vattenföroreningarna kommer från våra utsläpp i avloppen, från fabrikers utsläpp i sjöar och hav, från förorenat regn, från oljeläckor i havet och mycket mer. Gruv- och pappersindustrin förorenar också vattnet kraftigt. Vi är emellertid mycket bättre på att ta hand om och rena vårat vatten nu än för några år sedan. Tillskillnad då man exempel använde östersjön som en sopkorg. För att alla länder runtomkring sjön är högt industrialiserade och har alla gemensamt använt östersjön som sopkorg. Det är där man kan se de största konsekvenserna hittills. Det som har förorenat Östersjön är orenat avfall rätt ut i havet, surt regn, militärt avfall, olje-olyckor och mycket annat. Därför är sjön full med gifter, tungmetall och diverse farliga miljöfarliga ämnen.

Vattenföroreningarna slår på sikt tillbaka på oss själva, eftersom vi får giftig fisk, vatten kostar massor att rena innan vi kan återanvända det. Vissa ämnen går inte att rena i reningsverken heller. Det har exempelvis hittat läkemedelsrester i dricksvattnet i Stockholm, sådana ämnen slinker alltid med hela vägen fram till kranen. Livet i det förorenade vattnen reduceras kraftigt och naturens egna kretslopp slutar att fungera som det ska. Fisk från Östersjön är enligt de flesta länders gränsvärden helt oätlig. Sverige och andra länder kring Östersjön har fått dispens av EU att ha mycket högre gränsvärden. Det beror på att dessa länder har flera tusen människor sysselsatta med fiske i Östersjön. De skulle förlora sina jobb om någon helt plötsligt bestämde att det var förbjudet att sälja fisken.
USA är det land som släpper ut mest föroreningar i hela världen. Många rika länder bygger fabriker i fattiga länder som är mycket miljöfarliga. Många människor i de olika u- länderna har inte tillgång till rent vatten på grund av det rika ländernas fabriker som förgiftar vattnet, enligt boken Korkade vita män så dör 200 000 människor varje år på grund av USA:s stora utsläpp i luft och vatten.
Olja är som sagt ett mycket stort problem för naturen också. Olja har bildats under mycket lång tid långt nere i marken av gamla växter och djur som legat under press. Och kan bara hittas på några ställen i hela jorden, men alla jordens länder är i stort behov av olja. Därför måste oljan transporteras från ett ställe till ett annat. Det som gör oljans transportväg så konstant farlig för våra sjöliv är underhållet av själva transportmedlet; fartygen. Trots en hård lag mot att man absolut inte får rengöra sina olje tankar i havsvattnet är detta en vanlig företeelse. Ett fartyg släpper då inte ofta ut mycket olja på en gång men det är heller inget av det som tas upp. Sedan kan man multiplicera den siffran med en stor del av alla världens olje fartyg och få en ny siffra som visar att det är den här sortens utsläpp som bidrar med störts förstörelse. Olja är en begränsad naturresurs dvs, det finns inte hur mycket som helst. Man beräknar att all olja kommer att ta slut om cirka 50 år. Det mesta i samhället är beroende av olja. Uppvärmning, bilar, flyg, plasttillverkning osv. Problemen med oljan är att den är en ändlig naturresurs, vid förbränning ökar försurningen och växthuseffekten, giftiga ämnen kommer ut i naturen. En annan sak som kan vara bra att påpeka är att det ibland sker det stora olyckor vid transport över havet. Dessa olyckor leder till att fiskar, fåglar och växter i området dör. Fiskarna får olja i gälarna så att de inte kan andas, stora delar av oljan sjunker ner till havsbottnen och dödar alger, växters liv. Fåglarnas fjädrar förlorar sin värmande effekt och fryser ihjäl om de får olja på sig.


Övergödning
Övergödning beror på ett överskott av kväve och fosfor. Kväve och fosfor kommer från vårt avloppsvatten och går ut i hav och sjöar. Nu är det så smart här i världen att diskmedel och andra rengöringsmedel som vi flitigt spolar ner i avloppen är mycket rika på dessa ämnen. Som vanligt så bidrar även bilarnas avgaser till det hela eftersom de innehåller kväve. När det finns för mycket näring i vattnen så ökar växtbeståndet kraftigt. Bland annat så ökar mängden planktonalger. När mängden växter ökar så dör också fler växter och då behövs det fler bakterier som bryter ner de döda växterna. När det finns så mycket extra mat blir bakterierna överlyckliga och sätter igång att föröka sig och bryta ner döda växter på bottnen med en rasande fart. Denna process kräver mycket syre och så småningom försvinner det mesta syret. När det börjat komma så mycket alger som täcker hela ytan så når inte solen ner till de andra växterna så fotosyntesen fungerar inte som den ska. När syret tar slut så dör allt liv i sjön. Nu finns det fullt med döda växter att bryta ner. Tyvärr är alla dessa bakterier också döda eftersom att de också behöver syre, alla utom en – svavelbakterien. Och det här är inte bra, nu kommer vi till den sista punkten i den onda cirkeln: svavelbakterierna tillverkar den farliga giftiga gasen svavelväte när den bryter ner det döda livet. Denna giftiga gas dödar allt återstående liv och sedan är det slut med sjön. Bottnen blir full med slam, allt sjunker ner och lägger sig där i stora lager. Vattennivån blir på så sätt lägre och lägre och det blir inte så mycket till sjö kvar. Stora delar av Östersjöns havsbottnar är övergödda. Eftersom saltvatten är tyngre än sötvatten så sjunker allt saltvatten till botten och inget nytt syrerikt vatten kommer ner till bottnen. Cirkulationen fungerar mycket dåligt i Östersjön.

Sopberg
Under urbaniseringen började fler och fler människor flytta till städer, större samhällen bildades också många nya arbeten inom fabriker, det vart färre bondesamhällen och större städer. Man hade ett industrisamhälle, många jobbade på fabriker som dagligen pumpade ut gifter i höga skorstenar, man trodde att om skorstenarna är högre försvinner det problemet. Men när industrisamhället övergick till tjänst- och IT-samhälle tycker man kanske att miljöproblemen borde ha minskat avsevärt. Men så är det knappast, visserligen har utsläppen minskat, men det uppkom istället ett annat problem. I städerna bildas enorma sopberg och sopsorteringen har inte slagit igenom överallt. Värmeverken som eldar sopor släpper ut svaveldioxid och koldioxid, som båda bidrar till den övernaturliga växthuseffekten. 90 % av allt avfall i världen kommer till soptippen och skapar sopberg eller grävs ner i gropar som täcks över med jord. Kemikalier från soporna kan sippra ner till grundvattnet och förorena det, många använder grundvattnet som vanligt dricksvatten. Idag lämnar varje svensk mellan 250 och 300 kg sopor efter sig, varje år. Det betyder att under hela sitt liv (medel livslängden är 75 år) att man slänger drygt 20 ton sopor. Mycket av avfallet kan faktiskt återvinnas, det kräver dock att man sorterar sitt avfall när man kastar det. I stort sett går allt tidnings- och skrivpapper att återanvändas. Allt glas och flaskor går att återanvända, det krossade smällts till nytt glas, samtidigt hela glas flaskor tvättas och används på nytt. Metall kan för det mesta återanvändas, det är bara att smällta ner och forma om. Plast återvinns inte i någon större utsträckning, utom öl och plastflaskor. Plastförpackningar från hushåll är små och av olika sorters plast, därför är dem svår att sortera och återanvända. Visst vore det ett fantastiskt samhälle om allt källsorterades och återanvändes. Men den stora frågan är om det verkligen vore så miljövänligt om man återanvände allt. Miljön drabbas mer om man ska transportera saker till sin plats då bidrar man med avgaser som påverkar vägen mot det definitiva slutet, närå men man bidrar till växthuseffekten, och att rengöra alla petflaskor, då använder man diskmedel, som i sin tur bidrar till den onaturliga övergödningen. Hela proceduren är som en ond cirkel. Även om man försöker väl med att motverka sopbergen, så bidrar man mer eller mindre till andra miljöproblem som växthuseffekten, övergödning etc.

Ozonlagret
Många inser idag inte hur pass allvarlig situationen är med Ozonlagret idag. Vissa forskare säger att ozonlagret snabbt tunnas ut och på vissa ställen inte finns kvar alls. Andra påstår att detta inte är sant. Det är förstås upp till var och en vad de ska tro, men det finns en del tydliga bevis på att saker som vi gör i vardagen har stor effekt på ozonlagret.
Vad är då ozonlagret? Ozonlagret är ett hölje av ozonmolekyler som ligger ungefär 10-15 km upp i luften, i stratosfären. Innan ozonlagret fanns bombarderades jorden konstant av UV strålning från solen, vilken gjorde att liv var omöjligt. Det var efter att ozonlagret hade bildats som det började bildas liv på jorden. Därför anser många att ozonlagret är nödvändigt för att vi överhuvudtaget ska kunna leva vidare på den här planeten. Ozonlagret förstörs, varje dag på grund av oss människor. Det största skälet är främst CFC-gaser Dessa gaser brukar kallas freoner, och användes fram till ett par år sedan i sprayburkar, något som numera är förbjudet. Det används också i Kylskåp och Frysar m.m Även de avgaser som vi släpper ut när vi åker bil tär på ozonlagret.
Vad spelar det för roll då? Vad gör ozonlagret där egentligen? Vad påverkar det oss om det skulle försvinna. Antagligen skulle jorden bli en mycket obehaglig plats om inte ozonlagret fanns.

Hur människan påverkas av ozonlagret. Ända sedan ozonhålet i stratosfären upptäcktes har forskare försökt att upptäcka om detta har några effekter på människan, växterna, djuren och naturen. En sådan effekt som ses som ett stort problem är att den ultravioletta strålningen från solen ökar med minskat ozonlager. Forskare hade redan innan ozonhålet upptäcktes forskat i om UV-B strålning i ökade mängder var farligt. Ozonet i stratosfären skyddar biosfären från att få för höga doser av UV strålning. Det finns tre sorters UV strålning UV-A, -B och -C. UV-C strålningen tas helt bort av ozonlagret. UV-A på verkas inte alls av ozonlagret medan UV-B reduceras något. Den strålning som är mest skadegörande är UV-B. Minskningen av ozon gör då att UV-B strålningen ökar mot jordens yta. Det har bevisats att UV-B strålning har en negativ effekt på människor och djur, först och främst på huden och ögonen men även immunsystemet. Beroende på var på jorden man befinner sig så utsätts man för olika stora mängder av UV-B strålning. Men det är även beroende på vilken tid på dygnet man utsätts för strålningen. Andra faktorer som spelar in är individens hudfärg och om han/hon använder olika skydd mot strålningen. Uträkningar som forskare gjort visar att om ozon lagret minskas med 1% skulle antalet fall av hudcancer öka med 70.000/år.
Om ozonlagret fortsätter att försvinna kommer mycket att förvärras bland växt och djurlivet på jorden. Skördarna i Mellan och Sydeuropa kommer att bli sämre, och havets ekosystem kommer att bli stört. När det gäller människor kommer hudcancer och starrfallen öka och en del kan få skador på immunförsvaret. Något som är bra är det att ultravioletta strålar minskar andra cancerformer som bröstcancer och prostatacancer.
Enligt forskare kan man mäta tjockleken på ozonlagret med pingvinblod. Pingvinerna på Antarktis lever ju i en drabbad zon med ett stort ozonhål. Igenom att mäta pingvinens d vitaminer som finns i blodet och som blir fler vid ökad U-v strålning, kan man räkna ut om det finns ett tunt eller tjockt ozonlager just där. Man har också märkt att växter som finns i drabbade zoner ökar sitt så kallade pigment, för att skydda sig mot strålarna.
Det så kallade ozonhålet över Antarktis har blivit speciellt uppmärksammat, men ozonskiktet har även tunnats ut på norra halvklotet utanför tropikerna.

Ozonhålet över Antarktis täcker nu hela kontinenten och ser ut att bli rekordstort i år. Hålet kan enligt australiska atmosfärforskares första beräkningar bli minst lika stort som rekordåret 2000, då det som mest täckte en yta som var tre-fyra gånger så stor som Australien.


För några veckor sedan rapporterade amerikanska atmosfärforskare att ozonskiktet nu tycks börja återhämta sig, om än mycket långsamt. Ozonet förstörs inte lika snabbt som tidigare och de ozonskadliga klorhalterna minskar.
Läkningen går dock långsamt, det tar minst 50, kanske 100 år innan ozonskiktet är läkt. Därför kommer nya ozonhål att uppstå varje år under lång tid framåt.

Regnskogen
Hälften av världens regnskogar utbreder sig över Amazonflodens och Orinocoflodens vatten i Sydamerika. Regnskogar växer i den del av världen där det faller mest regn.
Regnskogarna utgör en tredjedel av världens alla skogar. Men utgör bara 6% av jordytan.
Det som är farligt med att man avverkar regnskogen är att dem faktiskt fungerar lite som jordens lungor, träd och växter använder sig av fotosyntesen för att förvandla koldioxid till syre. När vi avverkar regnskogen tar vi bort en hel del träd som egentligen borde rena luft än att vara möbler åt oss i västvärlden.

Skräckpropaganda
Tro inte på sagan om växthuseffekten.
Växthuseffekten har blivit en skenvetenskap som utnyttjas i politiska syften.
Kyotoprotokollet är en bluff - det enda vi med säkerhet vet är att det skulle bli oerhört kostsamt.
Det skriver meteorologen och forskaren Tage Andersson.
”Nästan varje ny framtidsstudie hävdar att klimatet blir värre än man tidigare befarat. Det är en rit för att få mediernas uppmärksamhet och nå fram till politikerna.
Klimatet har alltid varierat och kommer att fortsätta så. Under den medeltida värmeperioden omkring åren 900 till 1300 efter Kristus drev vikingarna jordbruk på Grönland och vin odlades i England. Under den lilla istiden, ca år 1500-1800, frös då och då Stora och Lilla Bält, inte bara då Karl X Gustav tågade över dem med sin armé.
Just nu får vi ständigt veta att det gångna decenniet är det varmaste på åtminstone 1?000 år. Underlaget för påståendet är minst sagt skakigt, vi har direkta någotsånär globala temperaturmätningar bara för de senaste 150 åren. Resten är tolkningar av indikatorer, såsom trädringar, borrprov från myrar och inlandsisar och så vidare, som är nog så osäkra.”

Människan håller temperaturen uppe på konstjord väg
Enligt nästan alla forskare och metrologer så förstör vi våran jord. Vi håller på att skapa vårat egna slut. Men är det verkligen så?, Istid är ett normaltillstånd på jorden. Det mesta av tiden är det globala genomsnittstemperaturerna så låga att ismantlar täcker stora delar av norra halvklotet. För 20 000 år sedan slog den senaste istiden rekord med otrolig låga temperaturer. Sedan blev det gradvis varmare, tills istiden slutade för drygt 10 000år sedan. Ett par tusen år senare nådde temperaturen sitt maximum för en mellanistid. Sedan började den långsamt att falla, och enligt William Ruddiman skulle en ny istid ha börjat för länge sedan. Till följd av mänskliga aktiviteter ligger dock temperaturen fortfarande över istidsgränsen, och den tros till och med stiga under kommande år.

Växthuseffekten oskyldig till orkaner
”De nuvarande perioderna med våldsamma orkaner över Atlanten kommer förmodligen att fortsätta i ytterligare tio till tjugo år som ett resultat av naturliga vädermönster och inte på grund av växthuseffekten.
- Vi tror att denna intensiva period av orkaner fortsätter på samma sätt som tropiska cykloner är periodiska över Atlanten, sade Max Mayfield, chef för USA:s nationella orkancenter, NHC, i Miami, inför den amerikanska kongressen på tisdagen.”


Slutdiskussion
Människan står inför några av sina största utmaningar hittills – världens miljöproblem är ytters oroväckande. Om de inte löses hotas inte bara jordens ekosystem utan också människans möjligheter att leva på stora delar av våran jord. Miljöproblemen är ett resultat av mänskligt handlande och har uppkommit genom vårt sätt att producera, bo, konsumera och förflytta oss. Det är viktigt att förstå att det är vi människor som åstadkommit dessa miljöproblem, och därför har vi även möjligheter att åstadkomma förändringar och förbättringar. Många av problemen är globala och har inte endast drabbat ett fåtal av länderna. Miljögifter respekterar inte några nationsgränser, exempel kan en luftförorening finnas kvar i luften under en vecka, och har då förflyttat sig väldigt långt. Försurningen i Sverige som främst beror på svavelnedfall, och Orsakars till närmare 90% av alla källor i andra europeiska länder, såsom Tyskland, Polen, Storbritannien, Tjeckien och Slovakien.

Miljön drabbas alltså över hela jorden, även på avlägsna platser, långt ifrån mänskliga boningar, nere i djupa ocean-fåror, hittar man giftiga ämnen. Till och med i Antarktis, som oftast kallas för den sista vildmarken, har man funnit luftföroreningar.
Det finns idag åtskillig kunskap om de globala och lokala miljöproblemen. Även om många frågor återstår att besvara så har vi ändå tillräckligt mycket kunskap för att vidta effektiva återgärder
för att skona och förbättra vår miljö.

Om människan förstör miljön finns det ju delade meningar om, det finns parter som säger att allt är skräckpropaganda, och andra parter som säger att vi I-stort sätt tar död på oss själv. Därefter är det upp till var och en att välja part. Vi vill inte vara extrem åt något håll, utan vi vill stå i mitten, och vara mest objektiva och gå mest på fakta. Det är tydligt att vi förstörde våran miljö mycket mer förr än vad vi gör idag. Idag har mänskligheten mycket mer kunskap, man vet mer än vad man gjorde förr. Förut var man inte medveten om konsekvenserna till det man gjorde, man släppte ut luftföroreningar, man använde miljöfarliga ämnen till exempel termometrar och kylskåp. Det är bra att vi i välden har blivit medveten om vad våra handlingar, men det finns fortfarande saker att göra för att nå det ultimata miljösamhället. Exempel måste man ha filter i sina skorstenar, katalysatorer i sina bilar, man re...