Bergvärme

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bergvärme

Nere i vår berggrund finns en kostnadsfri värmekälla med mycket jämn temperatur året om. Ju djupare man borrar, desto högre och jämnare temperatur. En värmepump hämtar gratisvärme från olika värmekällor. för att kunna använda en värmepump är att det finns ett vattenburet radiatorsystem i huset. För hushåll med direktverkande el lönar det sig sällan att byta. För att installera ett vattenburet system i en normalvilla kostar en bra bit över 100 000 kronor. Till det kommer själva bergvärmesystemet som i dagens läge ligger mellan 120-130 000 kronor.
Värmepumpens mått anpassas efter efter husets energibehov. Vanligast är att man har en värmepump som ger 50-70 procent av husets maximala effektbehov, då ger värmepumpen ungefär 90 procent av energibehovet under året. Under vintern behöver värmepumpen en kompletterande värmekälla, i dom flesta fallen är det en elpatron men det kan också vara en el- eller oljepanna.
För att bergvärmepumpen ska ge så mycket värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är tillräckligt djupt, normalt är att man borrar runt 130-140 meter. Man kan också borra två borrhål som man kopplar samman, så kan man få ut mer värme. Det är viktigt att borrhålen inte placeras för nära varandra, för tätt placerade energibrunnar "stjäl" energi från varandras värmeupptagningsområden och kan då inte leverera den beräknade energimängden. Därför rekommenderas ett avstånd på minst 20 m mellan två eller flera borrhål.
Är det långt till berget behövs ett foderrör som gjuts fast intill berget, röret fungerar som isolering så att marken ner till berget inte fryser.
När bergvärmesystemet är på plats är det viktigt att det är rätt justerat så att temperaturen inte blir högre än nödvändigt. I vissa fall måste man installera fler radiatorer eller byta till större storlek för att ersätta att värmepumpen har andra temperaturnivåer än i en el- eller oljepanna.
Om en bergvärmepump ska bli lönsam krävs de att reglerförloppen är långsamma. Om systemet är inställt på att höja temperaturen snabbt vid behov måste det ta hjälp av det kompletterande värmesystemet ofta och det blir dyrt i längden.
Det är olika på olika fabrikat men ett förlopp mellan 30 och 180 minuter är rimligt. Står inställningen på noll går den kompletterande värmen in alldeles för snabbt, det går då åt mer el och sliter på kompressorn. de handlar ofta om lång livslängd på bergvärmesystem, om kompressorn slår av och på ideligen slits den fortare. En problem med lågtemperatursystem är legionellabakterier i tappvarmvattnet. Eftersom värmepumpen har en temperaturbegränsning på ca 50 grader klarar den inte av att ta död på bakterierna tillräckligt snabbt. För att nå en idealtemperatur på 70 grader behöva tillsatsvärme till varmvattenberedaren, t.ex. genom en elpatron som eftervärmer tappvattnet.

Funktion:
Köldbäraren (vätskan i systemet) pumpas upp i slangar från brunnen och transporteras till värmepumpen. Där höjs temperaturen och den uppsamlade värmeenergin överförs till husets värmesystem. Den i värmepumpen avkylda köldbäraren leds tillbaka till slangen, för att dra till sig ny värme från borrhålet.
Bergskyla: Vid tillämning av bergvärme och jordvärmepump kan man sommartid använda den svala vätskan som cirkulerar i jordkretsen, för att kyla tilluften som blåser in i huset.
Att tänka på:

• Ett bergvärmesystem kostar mellan 120-130 000 kronor. Ta in flera offerter och ifrågasätt skillnaderna.

• Man är skyldig att anmäla borrning efter bergvärme till kommunens miljö- och hälskoskyddskontor. I vissa fall krävs det tillstånd. En del kommuner kräver också en eller fler så kallade mellanvärmeväxlare för att inte riskera att kemikalierna i värmesystemet ska kunna läcka ut i marken och vidare till grundvattnet.

• Det bör vara minst 20 meter mellan två energibrunnar. Avståndet är dock beroende av markens beskaffenhet och topografi.

• Värmepumpen är stor som en garderob, komplett färdigkopplad att anslutas till värmesystemet. Krävs det ytterligare ackumulatorvolym ställer man en separat enhet vid sidan av värmepumpen.

• Se till att värmepumpen är dimensionerad efter hushållets energianvändning. Hur varmt vill ni ha, hur länge och ofta duschar ni?

• Räcker de befintliga radiatorernas effekt till när temperaturen i dem sjunker? Kanske måste de kompletteras eller utökas på sina ställen.

• När värmepannan i källaren försvinner kanske det behövs en ny radiator för att kompensera värmen som pannan gav. Skorstenen bidrog också med värme tidigare, nu blir den kall.

• Om värmepumpen ersätter en ved- eller oljepanna kan ventilationen i huset minska samtidigt som murstocken blir kallare. Har huset självdrag kan det vara bra att kontrollera vinden regelbundet efter t...