Allergier

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

ORDLISTA

Allergen: Allergen är allergiframkallande ämnen. Dessa allergiframkallande ämnen utgörs för det mesta av proteiner från växtriket och djurriket. Även metaller, läkemedel och kemiska ämnen kan vara allergener.

Immunoglobulin E, (IgE): Immunoglobulin E är de speciella antikroppar som tillverkas av immunförsvaret vid allergi.

Th1: T-hjälparceller typ 1. Hjälper till vid infektioner av bakterier och virus.

Th2: T-hjälparceller typ 2. Har stor betydelse vid parasitangrepp.

EpiPen: Adrenalinspruta som tas vid akut allergisk reaktion.

Antihistaminer: Medicin som används för att lindra allergiska reaktioner.

2. BAKGRUND

Det har forskats mycket kring allergier och det har det gjorts sedan många år tillbaka, om varför man får allergier, vad som orsakar allergier, hur man behandlar allergier och vad man kan göra för att förbättra livssituationen för allergikerna. Jag har sett att det forskas mest om är nya produkter för att minska symptomen hos allergikerna och hur man kan effektivisera testerna för att se vilka allergen patienterna reagerar på. Ett exempel på aktuell forskning är hur forskare har studerat om när allergiker börjar använda EpiPen och hur många som använder sin EpiPen. Se figur 1. Forskarna har fortfarande inte kommit på varför man får allergier, eller vad man ska göra för att minska den ökning som sker i samhället nu. EpiPen är en spruta med adrenalin som allergiker får ta vid akuta allergiska reaktioner.


3. AVHANDLING
I min avhandling kommer jag att försöka svara på mina frågeställningar så gott det går. Jag kommer att skriva om de olika allergierna och om de olika testerna som finns idag för att ta reda på vilka allergier man har. Jag kommer även att ta upp de olika teorier som finns idag om varför man får allergier och varför antalet allergiker har ökat de senaste åren.

3.1 VAD ÄR ALLERGI?

Allergi
Det finns ämnen som inga människor tål och det är gifter. Men många andra är överkänsliga mot vissa ämnen som finns naturligt runt om oss. De är allergiska. När man är allergisk reagerar kroppens immunförsvar med speciella allergiantikroppar, immunoglobulin E (IgE), mot ämnen som människor vanligen tål och reaktionen blir då oftast snuva, svullna ögon och astma. Några personer kan få riktigt svåra reaktioner som kan vara livshotande. Symptomen är olika för alla, och hur reaktionerna blir beror på många olika faktorer. Att det sker en reaktion beror på att immunförsvaret under en längre period har byggt upp ett försvar med antikroppar för kroppen mot det ämnen man är allergisk mot. Kroppen tror att ämnet är farligt för kroppen. Kroppen kan också reagera med eksem, men det är oftast vid kontaktallergi då ämnet vidrör huden. Medicineringen som används vid allergi är vanligen antihistaminer och kortison som gör att allergierna hålls tillbaka. Man föds inte med allergierna men man kan födas med gener som kan öka tendensen till att få allergier. Kontaktallergi är dock en av några allergier som kan utvecklas under livets gång och är inte ärftligt eller beroende av andra allergier. Man blir oftast inte av med allergierna, de är oftast livslånga men man kan förhindra försämring genom att få rätt mediciner. Ofta brukar besvären minska när allergikern blir äldre. Man kan lätt blanda ihop allergisk överkänslighet med icke allergisk överkänslighet, skillnaden är att icke allergisk överkänslighet inte är immunförsvarsrelaterat. Känsligheten är då förhöjd i ett eller flera organ. I Sverige är det, om man ser till personer mellan 18-84 år, flest kvinnor som har allergier. Figur 2 visar hur många, i procent, som har allergi och i vilken ålder.

3.2 VAD FINNS DET FÖR ALLERGIER?

3.2.1 Pollenallergi
Av dem som har allergi i Sverige har 40 % pollenallergi. Pollenallergi är när man är överkänslig mot frömjöl och kroppen reagerar med antikroppar mot frömjölet. Det frömjölsallergen som allergiker oftast reagerar på är från lövträd som björk, hassel och gråal, grässorter som timotej och örtsorter som gråbo. Symptomen för pollenallergi kan börja tidigt på våren och fortsätta till sent på hösten eftersom olika träd och växter blommar på olika tider under sommaren. De symptom som kan visas är rinnande, kliande, svullna ögon och näsa samt luftrörsbesvär. Man kan också få nässelutslag på kroppen. Nässelutslag är röda, kliande utslag. Det är vanligt för pollenallergiker att bli trötta, okoncentrerade, irriterade och få huvudvärk under pollenperioden och dessa symptom är vad som vanligen skiljer en person som nyser mycket under pollenperioden från en person som är allergisk. Det är omöjligt för en pollenallergiker att undvika allergenet under pollenperioden. Reaktionen kommer då frömjölet fastnar i näsans och ögonens slemhinnor.

3.2.2 Födoämnesallergi
Födoämnesallergi, eller matallergi som man också kallar det, är när man reagerar på protein i födoämnen. Reaktionerna är olika och hur reaktionerna blir beror på personen. Men de reaktionerna som finns vid matallergi är klåda i mun och svalg, rodnad kring munnen, svullna läppar, magsmärtor, diarré, illamående, snuva, andningssvårigheter, klåda i ögonen, svullna ögon, rodnad i ögonen, nässelutslag, klåda, eksem och huvudvärk. När man är allergisk mot födoämnen behöver man inte få alla dessa reaktioner, det beror på person till person. De födoämnen man oftast får reaktioner och då är allergisk mot är mjölk, ägg, fisk, skaldjur, jordnötter, nötter, mandlar, baljväxter, stenfrukter som t.ex. äpplen, päron och körsbär, tomat, rå morot, soja, ärter, vete, selleri, kiwi, banan och citrusfrukter. Dessa är inte alla, men det är de största och flesta allergierna i vårt samhälle. Många barn har oväntade reaktioner mot vissa födoämnen under sina första levnadsår men de flesta blir av med sina besvär innan de börjar på förskolan. Det daghemmet, skolan och familjen ska tänka på vid födoämnesallergi eller misstänkt födoämnesallergi är att försöka undvika kontamination, det vill säga att blanda specialmaten med den vanliga maten, för många kan vara allergiska mot spår av protein från allergenen.

3.2.3 Kontaktallergi
Kontaktallergi är när man reagerar mot ämnen som man har direktkontakt med mot huden. Det finns mer än 3700 ämnen som man kan reagera mot. Den vanligaste kontaktallergin är nickelallergin och den kan man inte bli av med utan den stannar resten av livet. I Sverige har mellan 10 och 15 % av kvinnorna och mellan 2 och 5 % av männen nickelallergi. Reaktionerna vid nickelallergi framträder då nickelmaterialet kommer i kontakt med huden och nickeljonerna frisätts. Symptomen är eksem med små, kliande blåsor som uppkommer på det stället av huden som varit i kontakt med ämnet. Det kan även uppkomma andra symptom som t.ex. rodnad, svullnad, sprickor och klåda vid kontaktallergi. Andra saker som kan ge upphov till kontaktallergi är parfym och konserveringsmedel i tvättmedel och andra produkter.

3.2.4 Pälsdjursallergi
Pälsdjursallergiker är oftast allergiska mot katt men kan också vara allergiska mot häst, hund, råtta, hamster, kanin, marsvin, mus och andra pälsdjur. När man är allergisk mot pälsdjur är man inte allergisk mot själva pälsen utan mot ämnen i huden på djuret, talgkörtlarna, saliven och urinen. Ämnena är snabbspridande och kan finnas på platser där pälsdjur inte finns. Detta gör att pälsdjursallergiker aldrig kan veta om en plats är fri från allergenerna. Allergenerna kan finnas kvar i ett hem flera år efter dem har gjort sig av med pälsdjuret, detta beror på att det är väldigt svårt att städa bort allergenerna. Pälsdjursallergi kan uppkomma när som helst under livet och symptomen som kan visas är snuva, rinnande och kliande ögon, besvär i luftvägarna och nässelutslag.

3.2.5 Kvalsterallergi
Kvalster är små, nästan osynliga för ögat, spindeldjur. Några av kvalsterarterna kan vara allergiframkallande. Den kvalsterart som är den vanligaste allergenet i Sverige är husdammskvalster. Husdammskvalster lever på hudavlagringar och finns bland annat i sängar, madrasser, kuddar och sängkläder. Kvalsterallergener Kvalster trivs i värme och hög fuktighet och finns därför till största del i södra och västra Sverige. Allergenet från kvalster finns till mesta del i kvalsteravföringen. Vanliga symptom vid kvalsterallergi är täppt näsa, rinnande näsa, nysattacker, hosta, rinnande ögon och eksem. Dessa symptom visar sig vanligast under natten eller morgonen när man har varit i nära kontakt med kvalster. Kvalster kan också vara orsak till astma och allergisk snuva. Kvalsterallergin kan mildras om man använder kvalsterskydd på madrassen och kudden. Det är också bra att städa ordentligt, ventilera ofta, tvätta sängkläder, kuddar och täcken ofta kan hjälpa att minska kvalsterallergenerna men det är näst intill omöjligt att få bort allt. Man kan även lägga in sängkläderna i frysen då kvalster dör vid låg temperatur.

3.2.6 Insektsallergi
Bin, getingar och humlor är insekter som man kan vara allergiska mot. När insekterna sticks fastnar gadden och giftblåsan i huden och giftblåsan drar sedan ihop sig och giftet kommer in i kroppen. Man kan bara få en allergisk reaktion mot insekter om man har blivit stungen förr. Om man inte har blivit stungen tidigare, har inte immunförsvaret byggt upp några antikroppar mot giftet och därför sker ingen reaktion. Den vanligaste reaktionen är att man blir röd och svullen på det ställe man har blivit stungen på. Det sker en så kallad lokal reaktion. Denna svullnad och rodnad brukar försvinna inom 24 timmar. Man kan också få en system- eller allmänreaktion som brukar visas genom att man får nässelutslag på andra delar av huden och inte bara på det ställe man har blivit stungen på. Vid en kraftig allmänreaktion kan läppar och ögon svullna. Vid en kraftig reaktion kan man också bli yr, illamående och andningen kan påverkas. I sällsynta fall kan situationen bli livshotande och då måste man ringa 112 så fort som möjligt för att personen i fråga ska få adrenalin i kroppen.

3.3 ALLERGITEST

För att komma fram till om en patient har allergi, som anledning till sina besvär, brukar doktorn kolla patientens sjukdomshistoria för att se när patientens symptom uppkommit och vad det är för reaktioner patienten får. Men om doktorn inte kan komma fram till någon diagnos via patientens sjukdomshistoria, görs det allergitester. Det finns flera olika tester att genomföra för att få reda på vilka allergier patienten har. Man gör dessa tester för att få reda på vilka allergen patienten är överkänslig mot och hur de därefter ska behandlas. Genom att göra dessa tester kan patienten mer konkret få reda på vilka allergier den har, kanske även allergier den inte visste om. Det finns flera olika allergitest för att på bästa och säkraste sätt ta reda på vilka allergen patienten reagerar på. Det är inte alla patienter som kan visa någon reaktion på vissa tester.

3.3.1 Pricktest
Pricktest är ett allergitest där man kan utreda vilka ämnen man är överkänslig mot. Med pricktest utreder man både luftburna ämnen och födoämnen som orsakar allergi. När man genomför ett pricktest läggs de allergen som man misstänker patienten vara allergisk mot på huden, oftast på underarmens baksida eller på ryggen, och sedan prickas det området med en kirurgisk kniv. Om allergi finns, visas detta med en svullnad och rodnad efter 15 minuter. Oftast testar man flera allergener samtidigt. I ett standardtest ingår olika frömjöls-, pälsdjurs- och dammkvalsterallergen, men man kan komplettera med flera andra ämnen.

3.3.2 Blodprov
Blodprov tas för att kolla om det finns allergiantikroppar i blodet. Man kan göra blodprovstester för att undersöka om det rör sig om allergi eller överkänslighet, men man kan också göra en mer specificerad undersökning för att ta reda på vilka allergener det är man inte tål. Det går till så att man tar en liten mängd blod från patienten, som sedan skickas till laboratoriet. På laboratoriet kan man sedan testa en stor mängd olika allergen för att sedan se om det finns allergiantikroppar cirkulerande i blodet. Med 1 ml blod kan man på laboratoriet analysera upp till sju allergener.

3.3.3 Lapptest
För att se om en patient har kontaktallergi gör doktorn en test som kallas lapptest. Lapptest går ut på att doktorn sätter lappar med olika kontaktallergisallergen på ryggen på patienten. Man låter lapparna sitta på en stund och efter några dygn, 3 – 6 dygn, kan man se om patienten fått några reaktioner mot något på de allergen man testat. Lapptest är den dominerande metoden för att ta reda på om och vilka kontaktallergier en patient har. För att göra ett lapptest måste patienten komma till doktorn tre gånger, först för att sätta på allergenerna på ryggen och sedan två gånger för att läsa av reaktionerna. Detta ses som en nackdel och därför håller forskare på att leta efter ett annat sätt att undersöka om en patient har kontaktallergier, men det är inget som har kommit än.

3.3.4 Provokationstest
Provokationstest utförs vid misstänkt födoämnesallergi. När man utreder misstänkt födoämnesallergi, men inte vet exakt vilka allergener patienten reagerar på, använder man sig av provokationstest. Patienten får då ta bort det misstänkta allergenet ur sin kost under en till två veckor, sedan ser man på om symptomen har förändrats. Om symptomen har minskat kan man konstatera att det allergen man tog bort antagligen var den patienten var allergisk mot och då tillför man allergenet igen i ökande doser för att se om symptomen ökar. Då kan med ganska stor säkerhet konstatera att patienten är allergisk mot det testade ämnet.
3.4 TEORIERNA KRING ÖKAT ANTAL ALLERGIKER

De senaste 40 åren har antalet allergiker ökat och kring varför det har skett finns det många teorier. Det som forskarna tycker är intressant är det att antalet allergiker har ökat mest i de rika västländerna. Varför är det så att antalet allergiker har ökat? Det är om dessa teorier jag nu ska skriva.

En teori om varför antalet allergiker har ökat är att vi lever i en smutsigare värld. Vi har mer luftföroreningar runt om oss, som släpps ut från fabriker och bilar. Forskare tror att det kan påverka utvecklingen av astma och allergier. Fast denna teori har några nackdelar då länder med fler avgaser och andra luftföroreningar inte har fler allergiker eller astmatiker, och så har luftföroreningarna minskat i de flesta länderna fast antalet allergiker fortfarande ökat. Men en sak talar för denna teorins fördel och det är att antalet allergiker är större i stora städer än på landsbygden.
Teorin stämmer alltså bara till en viss del. Det finns en skillnad mellan landsbygd och storstad, men mellan länder med mer luftföroreningar och länder med mindre luftföroreningar finns det inget som tyder på att det skulle vara en faktor som utvecklar fler allergier. Det verkar alltså som om utomhusmiljön inte är den faktor man tror orsakar allergierna. Det forskarna då borde kolla på, som påverkande faktorer, borde vara skillnaden mellan landsbygd och storstad, kan det kanske vara så att om man föds och växer upp bland djur och växtlighet minskar riskerna för att få allergier?

Inomhusmiljön är en faktor som forskare också har tittat närmare på. Vi människor har blivit allt bättre på att bygga våra hus och isoleringen har blivit bättre och bättre med åren. Detta gör att inomhusmiljön blir allt fuktigare. Fukten i sin tur gynnar förekomsten av kvalster som många allergiker reagerar på. Ökningen av kvalster i fuktiga miljöer var förr ett problem i Mellan- och Sydeuropa där det råder ett fuktigare klimat.
Rökning är en annan faktor som spelar stor roll vid ökningen av antalet allergiker och astmatiker. Det finns starka bevis om att passiv rökning är en faktor som ökar astma och allergier. Och det finns allergiker som har blivit bättre sedan vi i Sverige införde rökförbud i offentliga inomhuslokaler. När man utsätts för passiv rökning eller aktiv rökning i unga år finns det stora risker att utveckla allergi i luftvägarna.
Den här teorin stämmer också bara till en viss del, alla familjer med allergiker har inte en familjemedlem som är rökare. Men att vi har fått ett fuktigare inomhusklimat stämmer ganska bra, i alla fall för dem som bor i välisolerade, nybyggda hus.

En annan teori forskare har tittat på är om vi människor är för rena. Immunförsvaret består av två delar, Th1 (T-hjälparceller typ 1) och Th2 (T-hjälparceller typ 2). Th1 tar hand om infektioner från bakterier och virus medan Th2 har stor innebörd vid parasitangrepp. Teorin forskarna som arbetar med hygienaspekten är att vi utsätts för färre infektioner nu eftersom vi är mer renliga av oss och därför förstörs balansen mellan Th1 och Th2 och Th2 blir dominerande. Att Th2 blir dominerande kan i sin tur ge upphov till allergier, då balansen mellan de två immunförsvarsdelarna rubbas.
Det finns en nackdel med denna teori, som med de flesta teorier, och det är att i USA och Storbritannien var den största ökningen av allergier under år 1830-1900 och det var innan deras infektionssjukdomar började minska. Så det visar att det inte behöver finnas en koppling mellan Th1 och Th2.

Matvanorn...