Kloning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kloning
Ett arbete av Gustaf och Emil
9E i Parkskolan


Inledning

Vi har valt att arbeta om med kloning eftersom det intresserar oss och vi blev nyfikna när vi såg på papperet att det var ett av ämnena man kunde välja. Man blev bara mera retad/suktad av att det knappast gått igenom så mycket om det, i alla fall inte i biologioken. Eftersom det då inte står så mycket om kloning i våran ”jättebra” biologi bok så har vi hittat det mesta av faktan på Internet och i uppslagsverk som Bra Böcker och Bonniers. Nationalencyklopedin är ändå inte så bra som alla säger att den är, man kan säga att den är lite överskattad.

I många länder är det olagligt att klona människor men varför behövs det lagar mot det? Hur klonar dem egentligen djuren? Det är bara några frågor man frågar sig själv när man börjar fundera över kloning. Men egentligen borde den viktigaste frågan vara varför?

För varför ska vi behöva klona djur och människor? Det låter ändå ganska onödigt. Har vi inget bättre för oss än att tävla med varandra och göra, som många gjort, falska rapporter om att man lyckats med en sak som verkar helt onödig.

Kloning? Vad är det?

En klon är en exakt genetisk kopia.
Det pågår kloning i naturen relativt ofta. Vi behöver inte leta långt för att hitta naturliga kloner. Den naturliga kloningen består av enäggstvillingar. Men eftersom det är en naturlig process så ska man inte kalla det för kloning, det är bara individer artificiellt skapade som man kan kalla klonade men de är fortfarande egna individer.

Det är nämligen så att det är bara en exakt genetisk kopia, inget annat. Klonen får inte originalets minnen eller erfarenheter. Det ser man exempel på i den naturliga processen. Enäggstvillingar ser ganska lika ut men om man studerar dem så märker man att dem uppför sig lite annorlunda. Där kan man verkligen se hur miljön påverkar beteende och, till en viss grad, utseende.


Kloningens historia

Dem första lyckade klonings experimenten utfördes på det tidiga femtiotalet. Närmare bestämt 1952. Då lyckades man skapa det första embryot. Men Klonen var gjord av outvecklade celler som inte utvecklats någonting ännu. Man tog då en kroppscell och förde in den genetiska arvsmassan i ett obefruktat ägg där man tagit bort alla generna som kom från äggdonatorn och sen planterat det befruktade ägget i surrogat-mamman.

Vid den tiden kunde man ännu bara klona ryggradslösa djur, inga däggdjur och andra djur med ryggradar alltså. Men ändå så började stora debatter hållas om det var etiskt rätt att klona människor. Debatterna har efter det fortsatt och pågår faktiskt ännu.

Efter att man bevisat möjligheten till att kunna klona så började man fundera i fall man skulle kunna göra kloner av t ex gamla hårstrån på museum eller avskrapade celler från fingertopparna. Eller gick det bara med outvecklade celler?

För att kunna veta i fall det kunde gå så var man tvungen att se på hur cellen utvecklades från början. I första stadiet precis efter befruktningen så finns det normalt två celler. Dem delar på sig för att bilda fyra celler som i sin tur delar sig till åtta celler. Vid detta stadium har cellerna fortfarande möjlighet att bli ett embryo av sig självt. Efter det så börjar dem specialisera sig, en cell kanske blir en blodcell en annan kanske en levercell. När dem börjar specialisera sig så förlorar dem sin förmåga att skapa andra celler, skinnceller kan inte göra annat än nya skinnceller. Men några celler, så kallade stamceller, specialiserar sig inte utan fortsätter att skapa olika typer av celler under hela sin livstid.

Ända fram till sextiotalet trodde man att man bara kunde göra kloner av dem tidiga ospecialiserade cellerna. Men sen visade forskningar nåt annat. Generna från en specialiserad cell kunde omvandlas till att starta om på nytt, till att kunna göra en helt ny organism.

Året 1966 så lyckades man skapa vuxna grodor av celler från grodors inälvor och bevisade därmed att vissa specialiserade celler kunde göra vuxna kloner.
På åttiotalet utförde man dem första lyckade nukleära överföringarna på däggdjur, alltså blev det möjligt att klona djur med ryggrader.
Men fortfarande så fanns det ett problem. När celler blir äldre så delar dem på sig mer sällan tills dem slutar totalt. Det var därför fåret Dolly var en så stort sensation.

Hon skapade för första gången framtidsutsikterna för att klona djur som har bevisat ”bättre” genetiskt utseende, som t ex kor som mjölkar mer och hästar som springer fortare. Vissa har till och med föreslagit att kloning kan hjälpa pandorna.


Hur gör man?

För att klona ett djur behöver man:

1. Pengar
2. Ett utrustat laboratorium

Du tar dina pengar, går och köper några djur, helst många, och åker med dem till ditt laboratorium. Där tar du ut celler från djuret du valt ska vara donator och placerar dem i vätska med lite näringar i. Då börjar cellerna svälta och de aktiva generna slutar arbeta.
Sen tar du ut några obefruktade ägg, Roslin institutet behövde 434 st så ta inga risker med att ta för få.

Förf. anm. I teorin behövs bara ett ägg eftersom allt fungerar på en gång så efter det här refererar vi allt som om vi bara behövde ett ägg.

Sen tar du ut generna, med DNA:n, ur ägget. Då finns det bara maskineriet som skapar embryot kvar.
Efter du gjort det placerar du cellen och ägget bredvid varandra och ger dem en elektrisk stöt så att dem hoppar ihop som såpbubblor. Sen ger du ägget en stöt som vid en naturlig befruktning som startar celldelnings-processen.
Efter ungefär sex dagar så planterar du in embryot som du skapat i ett tredje djur. Sen får du vänta ett tag innan djuret ska föda, den perioden brukar även kallas graviditeten. Efter att djuret fött så har du en exakt genetisk kopia av den första donatorn.

Obs! Äggdonatorns ras rekommenderas vara av samma ras som det tredje djuret, som måste föda djuret


Dolly

I februari 1997 så publicerade Nature en artikel som bekräftade att ett klonat får fötts.

En ny kändis, som också döpts efter kändisen Dolly Parton på grund av varifrån cellerna tagits ifrån, hade fötts.

Fåret Dolly klonades i Roslin institutet i Skottland. Hon var en på 434. Det var antalet äg...