Kvinnor under stormaktstiden

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kvinnorna under denna tid var helt omyndiga i Sverige under hela sin livstid. Medan kvinnorna inte var gifta var deras fäder deras förmyndare, om de sedan dog var det deras bröder som var, och när de gifte sig var det deras män. De hade ingenting att säga till om, och ifall något orätt försatts emot henne kunde hon inte säga något. Hon kunde inte begära skilsmässa och den ogifta kvinnan ansågs mindre värd en den gifta.
Kvinnor blev lärda att de var sämre än män och de hade press på sig att föda söner. Det var dessa söner som också fick den bästa maten och den mesta kärleken för att de skulle överleva.

Kvinnorna i städerna

Dessa fick inte ha egna företag. Dock från 1720 så slogs det fast att kvinnor fick ta över och driva sina makars företag efter deras död, så länge hon inte gifte om sig. Borgarkvinnorna var därför tvungna att sätta sig in i sina makars verksamhet. Många kvinnor gifte sig ofta in i det yrke de skulle hålla på med.
Det vanligaste yrket var dock piga, som över 60% utav de arbetande kvinnorna sysslade med. Men det var även kvinnor som arbetade med tunga arbetsuppgifter; byggnadsarbetare, latrintömmare, rodderskor, renhållningsarbetare, kalkstrykerskor, ”mursmäckor” och taktäckare. De kunde köra mursand med häst, arbeta med gatusten eller laga murningarna.

Landsbygdens kvinnor

Dessa tog ofta hand om en del utav gårdsarbetet, då ¼ av männen som kom upp i vuxen ålder ofta dog under denna tid. Kvinnorna odlade jorden och skötte boskapen. Vid krig tog de över hela gårdsarbetet, för att hålla igång produktionen.

Adelskvinnorna

Inom adeln fick kvinnan sköta godsets ekonomi när männen befann sig ute i fält eller var i storstäder i affärer.
Adelsfruarna reste då runt till godsen och gårdarna och såg till att de anställda skötte sitt arbete, men naturligtvis skulle hon meddela son man om verksamheten, det var torts allt han som var familjens överhuvud och den som formellt skulle fatta alla beslut.

Den konserverade prästänkan

Många präster gifte sig med väldigt unga flickor under den här tiden, en princip växte fram som kallas konservering av prästänkan. Det innebar att efterträdaren gifte sig med änkan som då kunde bo kvar i prästgården och fortsätta vara den socialt ledande kvinnan i socknen. En Ulrika Ulmstedt blev ”ärvd” tre gånger och hade sju barn med de olika prästerna.

Drottning Kristina

En världskänd kvinna som bröt upp och skakade om i det Svenska kungahuset, var drottning Kristina. Hon fick överta den svenska tronen efter ett förmyndarstyre, som leddes av Axel Oxenstierna från det att hennes far Gustav II Adolf dog i Lützen 1632, tills det att Kristina b lev myndig.
Kristina ville inte gifta sig men ville inte att adeln skulle kunna få in sin fot i tronföljden och fick etfetr ett tag sin kusin Karl Gustav accepterad som tronarvinge. 1654 abdikerade Kristina och konverterade till katolicismen följande år. Kristina var kulturellt intresserad och somliga tror att det var en av anledningarna till att hon intresserade sig av det kulturella i södra Europa istället för att involvera sig regeringsarbete. Många reagerade strakt på henne konvertation då hennes far arbetat så hårt för att stoppa katolicismens framfart.

Cecilia Vasa 1540-1627

Cecilia Vasa var dotter till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud.
Gustav Vasas äldsta dotter, Kristina, firade bröllop med greve Edzard av Ostfriesland i Stockholm. Den vackra Cecilia förälskade sig då i Edzards bror Johan.
Vid jultiden 1559 skulle brudparet och Johan åka tillbaka till Tyskland, och kronprins Erik och Cecilia valde då att följa med dem. P.g.a. den sena tiden på året så valde de att stanna till i Vadstena för att fira jul. Bara några dagar senare berättade en drabant för hertig Erik att han sett Johan krypa in genom Cecilias fönster. Erik la sig på vakt utanför fönstret och några nätter senare kom man på inkräktaren på bar gärning i Cecilias sovrum, ”havande näppeligen hosorna på sig”. Johan blev arresterad och förhörd innan han sedan blev skickad till kungen. Det blev pinsamt för Gustav Vasa, som förbannade Erik för att han arresterade Johan. Detta kom att kallas Vadstenabullret.
Cecilia ägnade sig sedan en tid åt fartygskapningar i Östersjön för att försöka få rätsida på sin ekonomi efter att ha levt ett rörligt och äventyrligt liv över sina till...