Svenska kvinnors rösträtt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Rösträtt kallas den rätt man har att rösta i allmänna politiska val. Förr i tiden var det bara en självklarhet för män med mycket pengar att ha rösträtt, fattiga människor och kvinnor hade ingen rätt att rösta. Detta skulle så småningom komma att ändras. År 1901 infördes allmän värnplikt för alla män. Övnings tiden inom det militära ökade då ifrån 90 dagar till mer än det dubbla, 240 dagar! I och med att övnings tiden höjdes fick den allmänna rösträtten högre krav på sig. Folket ville att alla män skulle ha rösträtt oavsett hur välbärgad han var. År 1909 fick de igenom sina krav och det spelade inte längre någon roll hur mycket pengar du hade, var du bara man och 21 år fick du rösta. Dessa regler gällde inför riksdagsvalet dock inte inför valet angående kommunfullmäktige, där gällde fortfarande samma gamla principer. I det valet kunde en rik man ha upp till 40 röster, medan den fattige bara hade 1 röst. Att kvinnor skulle ha rösträtt var det ingen som pratade om, männen var nöjda så länge de hade sin rösträtt sedan struntade dom i kvinnorna. Inte heller något parti var intresserat av att ta upp frågan.

Alla partier som ingick i vänsterblocket trodde att kvinnorna skulle vara rädda för förändringar och att de skulle vara konservativa (försiktiga). De partier som ingick i det högra blocket trodde at kvinnorna inte skulle ha någon egen åsikt och därmed bara rösta som sina män. I och med att ingen i samhället var intresserad av att ta upp frågan om kvinnlig rösträtt så fick detta göras på eget initiativ. De kvinnor som kom ifrån medelklassen och var mest utbildade var de som främst ledde kampen. En del av dem åkte runt i landet och höll föredrag för andra kvinnor angående problemet. Andra gjorde sin insats genom att skriva böcker och artiklar eller dela ut flygblad. Men kvinnorna fick vänta. Nästa gång frågan kom på tal var 8år senare.

I valet 1917 var rösträtten en utav de viktigaste frågorna. Det var högerblocket som styrde Sverige då, men dom förlorade valet och den nya regeringen sattes ihop av socialdemokrater och liberaler. Den nybildade regeringen försökte få igenom ett förslag om att ändra lagen angående rösträtten. Dom ville att ens ekonomi inte skulle avgöra hur många röster man fick i valen. Nu lades även ett förslag om kvinnlig rösträtt fram på ett hörn. Även om högern inte längre styrde landet så hade de fortfarande makten att stoppa ändringar i grundlagen, och det var precis vad dom gjorde, dom sa nej till förslaget och frågan drevs inte vidare.

Ett år senare, 1918 var högerblocket rädda för att en revolution mellan de båda blocken skulle drabba Sverige så som det hade drabbat Ryssland och Finland året innan. De gav därför upp allt motstånd och förslaget om rösträtten kunde genomföras. Kvinnor fick rösträtt 1921 då förslaget efter en lång process godkändes. Nu spelade det inte längre någon roll om du var kvinna eller man, rik eller fattig antalet röster var det samma för alla, bara du var 21år och myndig. Gifta kvinnor blev också myndiga detta år, innan år 1920 hade deras man varit förmyndare åt dem. År 1903 bildades en organisation kallad Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt i Sverige, den ingick i den internationella rösträttsorganisationen International Woman Suffrage Alliance. Endast kvinnor fick vara medlemmar i föreningen och som mest hade den 17 000 medlemmar. 1913 lyckades organisationen samla in
ca 350 000 namnunderteckningar för att stärka sin kamp för kvinnlig rösträtt. År 1912 började föreningen ge ut sin tidning ”Rösträtt för kvinnor” det sista numret av tidningen gavs ut 1917.


Sverige var väldigt långt efter sina nordiska grannländer med att inskaffa rösträtt för kvinnor, Sverige var sist i hela norden! Kvinnorna i Finland hade haft rösträtt sedan 1906, de norska kvinnorna sedan 1913 och de danska sedan 1915.
Det land som var först i hela världen med att införa kvinnlig rösträtt var Nya Zeeland, där infördes det redan år 1893, 1838 infördes dock kvinnlig rösträtt i en brittisk koloni som hette Pitcairn. Frankrike och Italien var sist och införde kvinnlig rösträtt först år 1948.

I riksdagsvalet 1921 utnyttjade endast 47 % av de svenska kvinnorna sin röst medan 62 % utav de svenska männen utnyttjade sina röster. Men efter det valet steg antalet utnyttjade röster från kvinnornas sida, detta tror jag beror på ökad kunskap om deras ändrade rättigheter. År 1948 utnyttjade 81 % av kvinnorna sin röst och 85 % av männen sina. År 1979 utnyttjades fler kvinnoröster än mansröster, 95 % mot 94 %. Och år 2002 utnyttjades lika många från bägge sidor, 81 %.

I år tyckte 75 % av alla Sveriges kvinnor att lika lön för män och kvinnor var den viktigaste frågan inför valet, jag kan inte förstå att vi fortfarande inte har kommit så pass långt i utvecklingen så att lönerna är lika, herre gud det pratas överallt om jämställdhet och de flesta tycker att det är en självklarhet, men se till och göra något då!, tänker jag. Det är bara en massa prat men ingen verkstad… I årets val var det bara tre partier som satte denna fråga som viktigaste prioritering: Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Moderaterna som vann hade frågan på femteplats, på deras förstaplats låg sänkt inkomstskatt som endast 39 % av Sveriges kvinnor tyckte var en viktig prioritering.
I dagsläget tjänar kvinnorna i snitt endast 93 % av männens lön, för samma arbete! Kvinnan förlorar ca 4300kr varje månad bara för att hon är kvinna, det blir 51600kr på ett år! Ännu värre är det för kvinnor som jobbar på en bank de tjänar endast 60-80 % utav sina manliga kollegors lön.


Jag börjar ju undra nu, om man läser i de mänskliga rättigheterna så står det att diskriminering inte får förekomma pga. hudfärg, religion, åsikt, kön, ras, språk mm, inga åtskillnader får förekoma! Och ändå så gör det de. Är det inte diskriminering att ha lägre lön bara för att man är av annat kön? Det är väl lika mycket diskriminering som att inte tillåta någon nått för deras religion? FN: s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna börjar med meningen
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.” Säger inte den allt?
Gudrun Schyman säger så här i en utav Aftonbladets artiklar: ”… vid systematisk diskriminering måste staten ingripa.” Well spoken, skulle jag vilja säga. V. 45 lade Fi fram ett förslag på en statlig lönekommission, hur det går med det återstår och se.