Yttre katastrofer

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Yttre katastrofer har påverkat människor från begynnelse, oavsett anstränger vi oss att försöka förbereda oss på en sådan situation det går att Föreställa, när det händer i verkligheten.
Kris är en reaktion på ett sjukdomförlopp eller en händelse som inte har någon anknytning till sjukdom, en vändpunkt ett av görande ögonblick, en livshändelse som utgör ett direkt hot mot individens känsla av säkerhet och kontroll.

KRIS ordet kris kommer från den grekiska krisis och betyder avgörande vändpunkt, plötslig förändring, ödesdiger rubbning.
En teorisk modell för krisens förlopp och symptom: av J. Cullberg

1. Chockfas: människan försätts i ett tillstånd där han/hon skyddar sig mot verklighet, varar upp till några dygn, svårt att minnas.
2. Reaktionfas: människa reagerar på händelse som orsakat chocken, tvingas öppna ögonen för vad som har hänt, försöka att finna en mening: varför
3. Bearbetningsfas: människa bearbetar händelse som orsakat chocken, varar ett halvår eller mer, man börja ser framåt.
4. Nyorienteringsfas: människa hittar ett sätt att går vidare efter händelse som utlöste chocken, kontakten med livets återupprättas nya intressen ersätter de förlorade.
Fakta

Min första katastrof har jag upplevd 1980 och det utspelades i Neapel Syditalien.
Jag var 5 år gammal, en kväll när vi hade lagt oss jag och mina bröder hela lägenheten började skaka, alla fick panik tills våra föräldrar kom inne i sov rummet och försökte lugna ner oss, sen min pappa ledde oss till husets grundpelare och där fick vi stanna tills skakningar var över, sen fick går ute.
Det var första gång jag upplevde en jordbävning. Det var ett kraftigt skalv som dödade 4580 personer och gjorde 250 000 hemlösa.
Jordbävnings har förekommit i alla tider, men det tycks nu få allvarigare konsekvenser än tidigare och det och det av två skäl, dels är befolkningstätheten större, även i de områden där jordbävningsrisken är störst. Dels kan ny industriella infrastrukturer visa sig vara sårbar i händelse av katastrofer: gas-och oljeledningar, dammar, viss kemisk industri.

Åtgärder

Europeiska kommissionen tar denna risk på stort allvar, sedan 1987 ger den ekonomiskt stöd till ett femtiotal forskningsprojekt om jordbävningar. Inom vissa projekt strävar man efter att förfina de metoder som används för att förutsäga jordbävningar, här återstår det mycket att göra: Var och när riskerar en jordbävning att inträffar? Hur länge kan det pågå? Vilken styrka kan förutsägas?
Inom andra projekt arbetar man att öka konstruktioners och byggnaders hållfasthet för att på så sett göra dem mer motståndskraftiga mot stötvågorna.
1996 drog kommissionen riktlinjerna för en europeisk handlingsplan i syfte att bättre skydda befolkningen mot jordbävningar.
Medlemsstaterna uppmanas där att förbättra sina info...