Löner och Facket

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Fråga 3 - arbetsmarknaden

Hur sätts löner?
Löner sätts efter utbildning, yrkeskompetens och även ålder spelar in.
Facket och arbetsplatsen har förhandlat fram en grundlön som alla skall utgå ifrån. Sen kommer utbildning och kompetens in, där man får mer i lön om man har bättre utbildning och erfarenhet än de andra, oftast kräver man detta själv som nyanställd. Som där jag arbetar får jag grundlönen, då jag har ”grundkompetensen” men ej gått yrkesutbildningen. Och de som gått yrkesutbildning på två år och som blivit uppgraderade inom området får mer i lön. Det är självklart. Oftast sker detta i löneförhandlingar som vanligtvis sker 1 gång per år. Då ska man visa framfötterna och visa vad man kan och om har utvecklats inom området, t. ex gått kurser eller vidareutbildat sig för att kunna få bättre i lön. Arbetsgivaren vill självklart hålla nere lönerna för att det är arbetsgivarens största kostnad. Jag tror att löneskillnader gör att människor sporras till att arbete effektivare och att utbilda sig, skulle alla ha samma lön skulle kanske man inte anstränga sig åt att utbilda sig vidare. Privata företag lägger ut lön efter hur bra företaget går. Går företaget bra kan man betala ut bra lön. Jag har läst all LO vill att samma typ av arbete skall ge samma lön oberoende vilket företag man arbetar i, detta kallas den solidariska lönepolitiken.

Vilka kriterier tycker du skall avgöra en anställds lön?
Vad är en rättvis lön egentligen? Det är en svår fråga och jag har bara erfarenhet ifrån ett arbete. Ska man ge högre lön till dem som sliter ut kroppen eller till dem som arbetar med huvudet på ett kontor, hur avgör man det? …..
Jag tycker att lönen till största delen ska avgöras av vilka krav som ställs på arbetet, det vill säga vad arbetet innebär. Krav kan vara svårighetsgrad, ansvar, utbildning, erfarenhet med mera. Den som tar på sig ett arbete med höga krav ska ha högre lön helt enkelt.
Hur arbetet utförs ska också ha betydelse för lönen. Ju skickligare ett arbete utförs, desto högre ska lönen vara tycker jag. Om man utför jobbet bra ska det synas i lönekuvertet.
Jag tycker att man ibland sliter ut sig och kämpar på jobbet för att visa att man är skicklig. Men till ingen nytta, det syns inte på lönen och man får ingen uppskattning. Det är ingen som tackar mig för att jag jobbar som 2 personer under 8 timmar för att visa att man pallar stressen, istället för att jobba över. Det är viktigt att tydliggöra vilka kriterier man ska utgå ifrån när individens skicklighet och arbetsresultat bedöms. Kriterier kan vara förmåga att nå uppsatta mål, samarbetsförmåga, ansvarstagande, initiativförmåga med mera.
När kraven och kriterierna som ska motivera löneskillnader slagits fast, bör det finnas en uppfattning om hur stora löneskillnaderna ska vara. Skillnaderna måste vara rimliga och förstås och accepteras av de allra flesta anställda. Idag finns fortfarande viss diskriminering vad gäller lön, oftast mellan män och kvinnor eller etniskt ursprung osv. Detta verkar vara svårt att komma ifrån trots en lång kamp emot detta. Det är nånting man måste vara uppmärksammad på för jag tycker att det är helt fel att en person som utför exakt samma arbete och har lika utbildning som en annan ska ha högre lön pga. en annan sexuell läggning eller om man är invandrare eller man och kvinna. Man diskriminerar ofta i det här samhället. Jag läste för några år sedan att Akademiska sjukhuset gjorde skillnad på barnmosker, där en manlig och en kvinnlig hade en diff på fyra med tusen kr i löneskillnad, fast de hade exakt samma utbildning och erfarenhet. Men hon vann efter bråk med facket…Ibland kan jag tycka att det är sjukt att lönen ska avgöras efter hur mycket man läst innan på högskola osv. Jag tycker att man borde kolla lite mer på hur själva personen passar för arbetet och hur bra man är praktiskt osv. Självklart ska studier spela in när man får lön, men en person som inte har utbildningen för arbetet kan vara lika duktig och t.o.m. duktigare än kollegan med utbildning. Så är det på många yrken idag, alla med läshuvud kan utbilda sig till lärare, advokat eller läkare, fast man kanske inte har det praktiskt, man kanske egentligen inte passar för arbetet. Det har jag sett flera exempel på när jag fått hjälpa till och utbildat veterinärstudenter på Ultuna för en del praktiska moment, många har läshuvudet men passar egentligen inte att jobba med djur praktiskt. Ändå syns inte det på lönen. Så det jag menar också är att de som kanske inte har det så lätt för sig att plugga men ändå arbetar jättebra borde få en chans att få arbete ändå med det man vill. Som förr hade veterinärhögskolan att man tog in elever på intervju. Det är ett jättebra sätt tycker jag då man verkligen kan visa att man har det som krävs…och inte bara gå efter betyg.

Vilken roll har fackförbunden på en arbetsplats?
Fackförbunden hjälper och står på arbetarnas sida i samhället. Det finns många olika fack för olika yrken som är specialiserade på just ett område. Man är med i facket för att kunna ha ett så bra jobb, bra lön och bra arbetsmiljö som möjligt. För att man vill förbättra arbetsvillkoren och för att skydda sig ifrån orättvisor. Detta hjälper facken oss arbetare med. Facken jobbar för ett bättre arbetsliv och hjälper arbetarna att förhandla med arbetsgivare om löner, arbetsmiljö och arbetstider. Att få en bättre arbetsmiljö och trivsel på jobbet. Arbetsgivaren är skyldig att förhandla när facket önskar. Jag själv har inte så mycket att säga till om på en arbetsplats, eller till arbetsgivaren. Om många på arbetsplatsen är med i facket så låter man ombudsmannen förhandla med arbetsgivaren så har man större chans att få bättre villkor. Det är svårt att själv förhandla till sig högre lön men med lite hjälp av facket kan detta hända. Facket är en gemenskap och visar demokratin hur den ska fungera för oss arbetare. Många fack arbetar för en bättre arbetsmiljö och trivsel på jobbet, man kan genom facket få råd och information och hjälp om det behövs. Av ren tradition är många svenskar anslutna till fackförbund. Om man är med i facket och LO – Landstings Organisationen, så kan man få hjälp om man skulle behöva. Om man får problem med sin arbetsgivare så löser ofta ens lokala fackliga organisation detta direkt vid förhandlingsbordet. Ibland måste man tyvärr gå vidare till domstol. Då har man en stor förmån att vara med i ett LO-förbund då man har möjlighet att beviljas facklig rättshjälp. Jag kan få en kvalificerad jurist om jag har juridiska problem i samband med jobbet, t ex om jag blir felaktig uppsagd, skadar mig eller inte får ut sin lön. Man kan också få hjälp med försäkringskassan, exempelvis i arbetsskadeärenden.
Facken slåss för att man ska ha god kompetens och möjligheter till kompetensutveckling i yrket. Dessutom arbetar ditt fackförbund hela tiden för att dina villkor ska bli allt bättre och försöker hela tiden förhandla fram bättre förutsättningar och bättre kollektivavtal.
Facket stöttar alla sina medlemmar och för sina medlemmars talan mot arbetsgivaren, ända upp i Arbetsdomstolen om så behövs.

När bör arbetsgivaren rätt till att avskeda en anställd?
När en anställd inte utför sitt arbete som den bör, ofta inte kommer till jobbet, missköter sig ordentligt eller stjäl från sitt arbete. Jag har ett exempel från en arbetsplats som jag jobbat på där en anställd som arbetat där säkert över 15 år och den personen var förman inom en avdelning, skulle se till att arbetet sköttes och att det blev gjort och att alla kom till arbetet.
Den personen slog/misshandlade en patient (inom djuryrket) och detta såg både en veterinär och en annan anställd. Personen blev av med sitt jobb och fick arbeta på ett annat ställe ett tag. Men kom tillbaka efter en kort tid. Och gjorde samma sak igen. Slog en patient och var allmänt taskig mot all annan personal, kom alltid försent till jobbet. Fick mycket klagomål. De resterande anställda, inklusive jag ville inte arbeta med henne längre, och hoppades på att personen i fråga skulle få gå. Arbetsgivaren sa att detta inte gick då personen var så ”högt uppsatt” nu och bestämde mycket i arbetet, och personen hade jobbat så länge här osv. osv. Fast arbetsgivaren egentligen ville säga upp personen. Men inget hände. En tillsägelse bara sen var det klart. Jag tycker att det är förfärligt att en person som missköter sitt jobb grovt får stanna kvar trots anmälning från djurägaren till den misshandlade djuret och trots alla klagomål. Har inte anställda något att säga till om till arbetsgivaren vad gäller kollegor?! Att arbetsgivaren inte ”vågade” avskeda personen är ju löjligt. Tycker att man hade kunnat delegerat personen åtminstone till en ”sämre tjänst”, då man inte skött sitt jobb. Jag menar detta visar bara att man kan klara sig ur sådana situationer smärtfritt…

När arbetsgivaren upphäver anställningen, kan de ske om det finns saklig grund för det, till exempel arbetsbrist. En uppsägning ska vara skriftlig och överlämnas till dig personligen.
Det finns även dem så kallade turordningsreglerna - Grundregler i lagen om anställningsskydd, LAS, som bland annat säger att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare anställning i samband med uppsägningar. Det som vi till vardags brukar kalla "sist in-först ut". I de flesta kollektivavtal finns bestämmelser om att det går att göra avvikelser från lagens turordningsregler genom en lokal överenskommelse.

Att vara arbetslös är inte kul. Man förlorar en del utav sin identitet och självklart en inkomst. Så facken och LO strävar efter att alla ska ha ett jobb. Jag läste en artikel ur Cuf - centerpartiets ungdomsförbund, att ”dagens regler gör unga till ett B-lag på arbetsmarkanden”. Och det håller jag verkligen med om. Det är verkligen jättesvårt för unga att komma in på arbetsmarknaden idag. Jag har själv precis börjat sökt jobb och vet hur det är.
Dagens arbetsrätt och turordningsregler har skapat en marknad där vi som är unga har oerhört svårt att ta oss in på arbetsmarknaden. Vid varsel är det dessutom vi unga som först står på tur att få lämna det arbete vi kanske fått. Det gör verkligen att arbetsrätten gjort unga till ett B-lag på arbetsmarknaden. Man måste göra förändringar i LAS för att ta bort rädslan för att anställa oss unga. Och så att vi unga får ett tryggare liv, jag menar jag kan inte ta ett lån och köpa en lägenhet om jag inte blir anställd någon gång. Jag vågar inte flytta då jag endast är vikarie och vet att vissa månader har jag kärvt med pengar och då kanske inte hyra och lån funkar..det blir en sån osäkerhet. Och många arbetsgivare har samma åsikter att man ska ha erfarenhet och utbildning. Utbildning kan jag fixa men erfarenhet får jag bara om jag blir anställd någon gång! Det är dagens regleringar som gör att äldre prioriteras och att unga inte kommer in på arbetsmarknaden. Har du jobbat i 25 år sitter du lugn i båten, men utan arbetslivserfarenhet har du ingen chans. Över 170 000 unga gick utan jobb våren 2006. Det innebär ett enormt utanförskap utan möjlighet till att skaffa sig en egen bostad eller börja sitt vuxenliv. Utanförskapet skapar en enorm social och psykisk stress. Det fråntar alla de unga som står utanför arbetsmarknaden en möjlighet att börja sitt vuxna liv med en egen inkomst och därmed försvinner också möjligheten till en egen bostad. Många åtgärder behövs för att skapa nya jobb i företagen men också arbetsmarknaden behöver reformeras.

Den svenska arbetsmarknaden är oerhört stel och behöver reformeras för att bli effektiv och inte vara ett hinder för nya jobb. Det säger sig självt att höga skatter för att ha anställda gör det svårt för mindre företag att anställa. Problemet med dagens arbetsrätt är att den är anpassad till det samhälle som rådde på 1970-talet när arbetsmarknaden såg helt annorlunda ut. Då fanns det betydligt fler storskaliga företag och fasta anställningar dominerade. I dag har vi ett kunskapssamhälle med fler välutbildade människor än någonsin. Fler och fler anställningar är i projekt- eller annan korttidsform.

Behövs fackförbunden?
Jo, jag tycker att facket behövs. De har hjälpt arbetare länge och gjort många förändringar under årens gång som betytt mycket för arbetarna. Jag tror att om facket inte hade funnits så hade lönerna varit betydligt lägre idag och arbetsmiljön inte den bästa. Är du inte med i facket får du ingen hjälp vid förhandlingar med arbetsgivaren. Då står du helt ensam. Men man läser att en del tycker att facken kunde göra mer än vad de gör nu och att arbetslivet fortfarande är orättvisst. När företaget Ericsson drog ner så kunde inte facket göra så mycket åt sina medlemmar. Och detta sviker många. Så ibland känns det som att man kanske skulle klara sig själv bättre utan facket i vissa frågor.

Men vad vet jag, som inte är med i något fackförbund än…

Vad tycker du om de lagar som finns på arbetsmarknaden?
De lagar och bestämmelser som reglerar förhållandet både mellan arbetsgivare och arbetstagare och förhållandet mellan arbetsgivare och fackföreningar kallas med ett gemensamt för namn för arbetsrätt. Arbetsrätten utgörs dels av ett antal lagar som kommit till för att skydda den enskilde arbetstagaren på arbetsmarknaden. Exempel på detta är: arbetsmiljö-, jämställdhets-, arbetstids-, semester- och studieledighetslagen. Dels av kollektivavtalen som ofta innehåller detaljerade reglerar för lön, arbetstid, dess förläggning, möjlighet till ledighet mm. Huvuddelen av de lagar som reglerar arbetslivet i dag stiftades på 1970-talet. Då fick vi bland annat medbestämmandelagen (MBL)
MBL – ger de anställda vissa möjligheter att påverka sin arbetsplats. Genom förhandlingsskyldighet – att arbetsgivaren måste förhandla med facket före en viktig förändring som t ex arbetstiderna. MBL ger informationsrätt, att facket skall få info om t ex företagets framtidsplaner och ekonomi osv. Och genom förhandlingsrätt – att facket ska kunna förhandla med arbetsgivaren. Man kan säga att MBL ger fackföreningar rättigheter, så att facket kan kräva information och att hålla förhandlingar innan besluten fattas. Lagen vill ge oss medinflytande men det känns som att den här lagen inte riktigt stämmer egentligen. Arbetsgivaren gör ju iaf som de vill i slutändan, även om de frågar eller talar om vad som ska hända och ske innan det gör det.

LAS, Lagen om anställningsskydd - Lagen om anställningsskydd är en av de viktigaste lagarna i det som brukar kallas arbetsrätten. I den finns regler för hur det ska gå till när någon anställs och när någon sägs upp. Anställningsformer, turordningsregler vid uppsägning och företrädesrätt för återanställning är andra saker som tas upp i lagen. Att arbetsgivaren inte bara kan avskeda en person hur som helst utan att man måste ha en bra förklaring på avskedan, en saklig grund till för uppsägning. Det vanligaste är arbetsbrist. Oftast så har arbetsgivaren en bra förklaring till att avskeda någon… Sen så är det sist in – först ut som gäller på arbetsplatser. Det är ingen saklig grund att avskeda någon pga sjukdom.
Det finns undantag där LAS inte gäller och det är vid vikariat, feriearbete och provanställning i högts 6 mån.

Jag tycker att LAS har kommit att bli ett stängsel som hindrar arbetslösa från att ta sig in på arbetsmarknaden istället för att bli en väg till en trygg anställning. Allt fler har också anställningsformer där LAS inte ger skydd till exempel, projektanställningar, visstidsanställningar, vikariat och timvikariat. Jag själv vikarierar mycket på Ultuna djursjukhus och det känns inte tryggt att bara vara en vikarie. Arbetsgivaren tjänar på att ha mig där som inte är anställd, jag får minimilönen…
För att inte tala om alla som jobbar svart. De som skapar sitt eget levebröd i form av företagande i olika former får av självklara skäl inte heller stöd av LAS. LAS tillämpas dessutom oerhört olika beroende på om du jobbar inom kommunal verksamhet eller inom industrin. Regler som LAS skapar en rädsla att byta arbetsplats på grund av risken att hamna sist i LAS-kön. Många personer stannar också kvar på en arbetsplats de inte trivs på eftersom de ekonomiska konsekvenserna slår allt för hårt. Att säga upp sig på grund av vantrivsel utan att ha annat jobb att gå till är för många lika osannolikt som det är för andra att få jobb. I Danmark har ett system som uppmuntrat rörlighet på arbetsmarknaden kommit att korta tiderna i arbetslöshet och skapa en rörlighet mellan arbetsplatser som varit nyttig för den enskilde så väl som samhället. Den som känner att arbetsmarknaden är otrygg blir beroende av en lång tjänst. Den som känner sig trygg behöver inte vara rädd för förändringar. Uppsägningstider gör också att det för framförallt små företag är ett enormt risktagande att anställa människor. Orderingången ligger ofta med kort framförhållning varför det är omöjligt att ha anställda som har en längre uppsägningstid. Om ett företag har anställda men inga intäkter leder det oundvikligen till företagets konkurs och därmed alla anställdas uppsägning.
Arbetsgivaren kan säga att det är arbetsbrist om man vill avskeda en person. Även om arbetsgivaren egentligen inte har någon direkt anledning…utan vill bli av med personen i fråga, eller erbjuder avgångsvederlag.

Arbetsmiljölagen – AML (ej för företagare)
Att anställda ska ha en arbetsmiljö som är anpassad för arbetet. Att det ska vara säkert att arbeta. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och de anställda ska följa föreskrifterna om att t ex använda skyddsutrustning. Lagen gäller även för skolbarn, t ex att ljudnivån skall vara bra osv.

Den lagen tycker jag inte alltid följs, ta t ex Ultuna där det är konstaterat att det är mögel i byggnaden som inte är bra för de anställda. Ingenting har gjorts åt det. Det är konstaterat att om man vistats i mögel en längre tid kan man få problem med andning och man kan få allergi osv. Ändå görs ingenting åt detta… hm…ljudnivån i skolor är alltid hög! Jag vet inte om man gör någonting åt detta förutom att sätta upp ljudisolerat tak. Men lagen är självklart bra, då man vill arbeta i en trygg miljö. Utan den kanske vi inte skulle ha så mycket skyddsutrustning som vi har nu i vissa arbeten. Men det finns arbeten där man inte kan undvika att få skador, som t ex brevbäraren som gör samma sak hela dagarna och genom det får förslitningsskador. Ska man inte kunna förhindra dessa? En dagisfröken som tar hand om 20 barn hela dagen har ett psykiskt krävande jobb, att alltid vara glad och tolerant mot barnen. Jag tror att man inte tänker så mycket på den psykiska stressen som arbetsmiljö. När jag arbetar är det oftast ganska stressigt och man arbetar mycket själv med mycket eget ansvar och mycket i huvudet att hålla reda på. Det är stressigt många gånger och det tär på en tillslut. Å andra sidan är lite stress positivt för kroppen…men jag tycker att arbetsgivaren inte verkar bry sig ibland, det skulle på en del arbeten kunna anställa fler personal så att man slipper stressa. Det tycker jag är ett stort arbetsmiljöproblem som Sverige har, då det faktiskt är så många som är sjukskrivna pga. stressen på arbeten.

Diskrimineringslagar – det finns fyra diskrimineringslagar. Dessa ska förhindra diskriminering i arbetslivet. Dessa gäller på alla arbetsplatser, både privata och offentliga och gäller för arbetsgivaren.

Jämställdhet - att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar, att kvinnor och män ska ha lika lön. Etniskt ursprung – att arbetsgivaren inte får sortera bort arbetssökande som har utländsk bakgrund och behandla dessa personer lika med lön och anställningsvillkor.
funktionshindrade, sexuell läggning.

Man ser att det finns fortfarande män med högre lön och vi har fortfarande inte haft en kvinna som statsminister och ganska få kvinnor har ledande befattningar inom företag eller kommuner. Så det är långt kvar innan vi är jämställda. Men vi i Sverige är ensamma om i världen att hälften av ministrarna i regeringen är kvinnor. Jag tycker att många idag endast anställer svenskar och utländska företag använder endast utländsk personal, som t ex kina restauranger osv. Ta Dragon Gate som har inhyrd billig arbetskraft som inte följer arbetsmiljölagen. De har fått den sämsta lönen, har dålig arbetsmiljö vilket en bygg/miljö inspektör varit där och kontrollerat och då funnit att deras hiss var så farlig att man plomberade hissen. Men de bröt upp den och fortsatte att åka trots livsfara, så arbetsgivaren har fått stora bötesbelopp pga att arbetsmiljön ej varit godkänd enligt svensk lag och att arbetarna inte fått lön enligt svenska normer. Vi vet att detta förekommer där men jag tycker att inget händer…vi låter detta fortsätta och det verkar som om det inte spelar någon roll med regler för den arbetsgivaren då han har pengar att köpa sig fri tydligen….

Många funktionshindrade har arbeten som inte kräver så mycket, som det stod i UNT häromdagen där det sitter och packar färgpatroner till ett E-företag. Där jag läste att de ska minska arbeten för dom och starta ett bemanningsföretag med dessa funktionshindrade personer. Det kan leda till att flera slås ut och blir förtidspensionerade. Då de inte klarar av en del arbeten.

Vad tycker du om utvecklingen mot en mera avreglerad arbetsmarknad?

Förr fanns det arbete åt fler människor som inte hade någon utbildning, som t ex jordbruk, bageri och affärer. Det var lätt att få arbete hos grann affären. Jordbruken var mindre och man behövde människo ”kraften”. Man hade en liten affär och smed osv i varje liten by. Vilket gav arbetstillfällen, till många på hemma orten. Nu är det allt större affärer och gårdar med fler maskiner som sköter det dåtida människogörat. Det behövs moderniseras för att överhuvudtaget kunna hänga med i den moderna samhället med maskiner och datorer. Och dessa maskiner tillverkas oftast utomlands. Mjölkbönder blir färre och färre i Sverige, vi köper inte mjölk från granngården längre utan köper mjölk i affären som håller längre och som färdats långt, ibland från utlandet (LIDL) Kött fraktas över hela landet för att slaktas på ett ställe och paketeras på ett annat. Packning av kött är billigare produktion utomlands med billigare arbetskraft. Jag tror att det kommer att behövas mindre med arbetskraft på många industriarbeten där rent hantverk byts ut mot maskiner och datorer. Men jag kan förstå om jag får ut mera i ett företag i ren ”vinst” till produktionen om man använder dessa maskiner, då jag slipper betala anställdas avgifter…

Jag tycker det är hemskt att stora svenska företag och industrier köps upp av utländska större företag för vinstsyfte, istället för att tänka på det svenska samhället. Jag tycker det verka som om att vi inte har något svenskt kvar här i Sverige, affärerna är utländska som LIDL och Netto…Ikea har vi fortfarande kvar och jag tycker det är riktigt bra för Sverige att ha ett sånt stort och känt företag, det gynnar inte bara ägaren utan samhället i sig. Sverige blir mer känt för sina varor. Vi blir mer och mer uppköpta av utländska varor och tjänster som hemvården.
Det finns billig arbetskraft att ”hämta” utomlands och för utländska så tjänar det oftast bättre här i Sverige än i sitt hemland, så genom EU så tjänar oftast båda parter på detta att man kan få jobba inom EU gränserna. Arbetsgivaren får billigare arbetskraft och de anställda tjänar bättre här. Men detta arbete över gränserna medför att våra regler i Sverige oftast tänjs lite eller inte följs alls…se bara på Dragon Gate…Jag tycker det är jättebra att jag kan åka och jobba inom ett EU land lätt och det är självklart bra. Men jag är lite emot detta ändå. Vi vet inte vad som händer bakom stängda dörrar, det känns som att vi utnyttjar de ”fattigare” länderna genom att låta dem ta jobb här. Men å andra sidan kanske vi hjälper dem med arbetstillfällen. Men vill de egentligen åka över hit och lämna sin familj hemma? Är det så roligt egentligen? Jag tycker att det är bra med gemenskapen som EU medför men länderna är så pass olika, en del i alla fall så att vi får ändra på så mycket för att det ska passa EU. Jag menar Sverige har ganska många regler och förordningar och arbetsmiljö vad gäller arbete, anställda osv. dessa ser annorlunda ut i andra länder. Jag tror det var Estland eller Lettland där Ikea hade så mycket billigare varor än här i Sverige. Dit åkte ett par och köpte ett kök med inredning och allt och fick det hela för endast 15000 kr istället för 2900kr som de skulle ha fått betala här i Sverige. Självklart åker man dit det är billigast och handlar. Men ska vi inte gynna Sverige? Vi måste börja tänka på de små lokala butikerna som försöker gå runt. Jag som bor här i Vendel ser att fler och fler butiker runt omkring mig läggs ned. Har ingen affär här längre, får åka till Tierp eller ö-hus för att handla. Alla småbutiker som fanns i ö-hus förr när jag var liten har nu många lagts ner. För folk åker in till stan till de större varuhusen eller köper billigt på Internet från utlandet istället för att handla i hemmaorten.

Så det är bra att vi kan lätt åka mellan gränserna men detta har väl ändå medfört så mycket dåligt också? Som traffiking och smuggling osv. Smuggling av hundar har ökat rekordartat sen vi gick med i EU.

Jag tycker att det här är en svår fråga. Men jag tycker att man inte ska köpa ut våra bolag och företag till större utländska företag. Vi måste börja tänka på våra inhemska gamla traditioner tycker jag. Vi blir mer och mer utländska…Men jag förstår när det är så mycket billigare med tanke på skatt osv. att ha sitt företag utomlands.

En reglerad – via staten eller facket – arbetsmarknad hindrar tillkomsten av nya jobb. Ju mer de gamla jobben skyddas, desto färre nya uppstår. Detta skapar en dubbel otrygghet: de som har jobb håller fast vid dem för de vet att något nytt kan de knappast få och de allt fler som inte har jobb saknar fotfäste i tillvaron…

Man skulle kunna tycka att ”rätt person på rätt plats” vore bra för hela samhället. Icke. I Sverige är det sist in först ut som gäller, vilket drabbar unga och invandrare. Det finns legioner av 25 till 30-åringar som får hålla tillgodo med tillfälliga jobb och svartjobb, eller bidrag. De kan inte erövra sin plats i vuxenvärlden, kan inte skaffa någon fast bostad och har en sorts tillvaro som vuxna barn. De allra flesta skulle tjäna på en avreglerad arbetsmarknad. Vissa skulle åtminstone få hålla tillgodo med en lägre lön och sämre anställningstrygghet, men å andra sidan skulle det vara lätt att skaffa sitt första jobb och sedan fixa ett nytt ifall man så önskar. Arbetsgivare skulle tvingas se till att de anställda trivs (även ekonomiskt), eftersom de när som helst kan välja en ny arbetsgivare. Vidare skulle hela samhället producera mer, eftersom långt färre skulle vara arbetslösa. En högre produktion har sedan en tendens att bidra till generellt högre levnadsstandard. Med en avreglerad arbetsmarknad skulle det löna sig att vara extra kompetent och göra ett extra bra jobb. På så vis blir man värdefull för arbetsgivaren och kan diktera sina egna arbetsvillkor. Och i ett samhälle där alla anstränger sig lite extra produceras mer och bättre varor, tjänster, undervisning och sjukhusvård. Det har alla nytta av.

Men jag vet. Det här är väl ungefär som att föreslå masslakt av kor i Indien. Och strider man inte kan vinna är ibland bäst att inte utkämpa. Sedan får vi se om arbetslösa, svartjobbare, timanställda, tillfälligt anställda och sjukskrivna-på-grund-av-vantrivsel någon gång i framtiden blir så många att deras situation tas på allvar. Då kanske små, små steg kan tas i rätt riktning.

//Linn Eriksson



Kommentar på arbetet av lärare och svar av mig:

Hur skulle den solidariska lönepolitiken fungera i praktiken inom LO? Tror du det skulle vara möjligt att genomföra?

Svar:
”lika lön för lika arbete och små löneskillnader är målen fö...