Bibeln i de kristnas praktiska liv

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Gamla och nya testamentet



De kriterier som (eventuellt i efterhand) arbetades fram för vilka böcker som skulle finnas med i Bibeln var följande: de skulle vara apostoliska, de skulle ha brukats av stora delar av kyrkan i kristendomens början, samt de skulle vara renläriga. Den hebreiska Bibeln färdigställdes i Javne kring år 90, och i den valde man att inte räkna med de yngsta av skrifterna som fanns med i samlingen på grekiska, Septuaginta.

Den romersk-katolska och ortodoxa kyrkornas har adopterat Septuagintautgåvan. De tror starkt på de sju ekumeniska mötenas beslut, och anser att allt som kyrkan har utvecklat inom läran är efter denna utgåva är villolära.

Protestantiska samfund brukar använda sig av den hebreiska versionen med färre skrifter. Luther anser att de omstridda skrifterna, apokryferna, visserligen kunde vara nyttig läsning, men att de inte borde vara med i den Heliga skriften. Han ansåg även att vissa NT-skrifter var apokryfer, dessa var Hebréerbrevet, Jakobs brev, Judas brev samt Uppenbarelseboken, och fanns inte med i den första svenska Bibeln (1541). De finns dock med idag.


Vad hade kunnat hända om Markions linje vunnit?

Utan GT alls, bara ett evangelium och paulusbrev, skulle kristendomens historia troligtvis tett sig på ett annat sätt än vad som verkligen skett. Det är naturligtvis omöjligt att ens skissartat veta hur historien skulle sett ut, men jag tror att just det faktum att GT finns med i Bibeln och alltså gör verket så övergripande över tid, är en faktor till att Kristendomen slog igenom. Om de tidiga kristna helt skulle tagit avstånd från beblandning med judarna så skulle man tappat hela den religionskultur som redan fanns uppbyggd och accepterad vid tiden för Kristendomens barndom.
Jag tror också att Markions Bibel inte skulle klara kritiska attacker lika bra som det kanon vi har idag. I och med att Lukasevangeliet också ändrats finns ännu en svag länk mellan grundorden och läsaren. Och Bibeln bär ju också på poetiska värden vilka skulle gå förlorade om endast paulusbreven skulle finnas med. Bibeln skulle mer likna en liten Maosrödabok och skulle nog inte ha lika stor genomslagskraft som avsmalnat agendabok, som det mångfasetterande megaverk vi nu har.
Samma sak händer naturligtvis om man tänker sig att Bibeln bestämts till att innefatta endast apokryferna och ett antal gnostiska skrifter, eller att man adopterat en sammanställning av de fyra evangelierna. Sammanställningens svaga punkt vore att det är svårt att balansera en sann sammanställning då man inte vet vilka av de fyra som är sanna eftersom de på vissa punkter motsäger varandra. Detta skulle göra det lätt att kritisera verket; det blir inte apostoliskt eftersom det är friskt redigerat av en icke-apostlisk författare.

Vad innebär det att just dessa skrifter som vi har i Bibeln blev helig skrift i kristendomen? Vad har dessa små skillnader för betydelse i praktiken?

Inom NT innebär de nuvarande kanona en mer direkt tilltro till apostlarna, eftersom det bara är texter av dem eller deras närstående som ansåg tillräckligt trovärdiga för att få vara med i kanonet. Det har dessutom skapat en kultur av att dessa böcker ska vara orörda, att dessa böcker och inget annat är Guds ord och jag tror att det vore lättare att odla en kultur kring Bibeln som repotage om Jesu liv – av människor skriven, om det hade tagits lättare på det kristna Biblioteket.
Och vad det innebär att vi just har dessa böcker – ja det innebär naturligtvis att det som skrifterna behandlar är det vi får predikat för oss under gudstjänster, det är det som ligger till grund i de religiösa samfundens konkreta aktiviteter och möten, det är de som tillfrågas när kyrkorna konkret ska ta ställning till samhällsfrågor. Till exempel skulle kanske kyrkans inställning till homosexualitet inte kunnat vara officiell ifall Romarbrevet och 1 Korinterbrevet inte hade ingått i kanon, och det hade förändrat livet för tusentals homosexuella kristna runt om i världen. Samtidigt är de som hemma på sin kammare använder Bibeln som livsvägvisare inte bestämt sig för att moralisk handla som de gjort, eller valt en viss utbildning/arbete eller flyttat till en specifik ort ifall de inte läst och fastnat för något specifikt bibelstycke.



–-Bibelns kollektiva betydelse



Bibelns enorma genomslagskraft märks både kollektivt, i den kristna gruppen, och individuellt, i individens relation till Gud. Kollektivt märks Bibeln i Gudstjänster, i riter och högtider, samt som del i olika historiska händelser.

I gudstjänsterna är Bibelns roll självklar som centralfigur. Inom ortodoxa och högkatolska samfund må hända att den konkreta centralfiguren är prästen eller påven eller annan ämbetesuppsatt person som leder gudstjänsten. Men utan Bibeln skulle gudstjänsten som fenomen troligtvis dött ut, Bibeln är den konkreta boken i vilken gudstjänsten har sin anknytning visserligen även i traditionen från judarna och GT, men även ur NT i och med att man firar nattvarden. Viktiga moment i gudstjänsten är bön, lovsång, bibelläsning, predikan och nattvardsfirande. Det faller sig naturligt att Gudstjänsten inte skulle vara detsamma utan en Bibel., och utan den skulle prästerna inte på samma sätt kunna predika Jesu budskap; nu kan man direkt hänvisa till en konkret bok. Bibeln binder ihop de kristna som grupp och om intresset för Bibeln skulle minska skulle även den kristna gemenskapen under gudstjänsten minska. Den ekumeniska rörelsen med Stockholmsmötet 1925 försökte bringa nytt liv i gudstjänsten som sakrament. Man förstärkte läsandet av bibeln och firandet av nattvarden för att få detta att hända.

Inom sakramenten har bibeln också en dödligt viktig roll. Sakramenten är sju: dopet, konfirmationen, nattvarden, bikten, de sjukas smörjelse, vigningen och äktenskapet. De sju sakramenten berör viktiga utvecklingsfaser och viktiga ögonblick i den kristna människan liv. Protestantiska kyrkor betraktar bara dopet och nattvarden som sakrament. Inom lutherdomen räknas ibland även bikten som sakrament. Sakramenten är därtill sprungna ur Bibeln på olika konkreta vis, dopet till exempel finns med i Johannes döparens arbete, och på flera ställen liknas vid räddning av den syndande människans själ. Och konfirmationen är traditionsuppkommen som ett sätt att lära unga om Jesus men stödet för det i Bibeln finns i Apostlagärningarna, där apostlarna skickas iväg för att bilda några som blivit döpta men saknade kunskap om Jesu lära. Nattvarden kommer från Jesu sista måltid, detta finns skildrat i evangelierna. Bikten kommer dels ur tradition från GT, att judarna syndat och ångrat sig, dels ur 1215 års beslut att det ska vara ett av sakramenten. Lite tror jag överheten i kyrkan tänkte sig ett åtnorpande av mer kontroll och makt över folket, och att kopplingen till Bibeln var en efterkonstruktion för att legalisera detta. De sjukas smörjelse kommer ur gammal tradition och finns också omnämnt i Bibeln, man skulle kalla prästerna till sig och bli smörjd om man var sjuk eller hade syndat. Kristus betyder till och med ”den smorde”. Vigningen och äktenskapen är naturligtvis inte heller något nytt men förankras i Bibeln som metafor för det obrytbara förbundet mellan Jesus och hans kyrka. Att skilja är inom strikta kyrkor därför oerhört negativt ansett då det som motmetafor blir upplösningen av det förbundet.
Eftersom sakramenten finns med i vardagen hos de kristna är Bibeln även om den inte hela tiden pålyses som orsak till de sakrament som utförs, en vikig roll. För de kyrkor där alla sju sakramenten gäller lyser Bibeln med sin närvaro än mer. Många av sakramenten är som sagt äldre än den NT:iga traditionen men förankrade i Bibeln i efterhand.

För högtiderna inom kristendomens tradition är Bibeln viktig också. Högtider som julen skulle antagligen finnas till ändå, då den uppkom utanför Bibeln som kristen förklaring och ersättning av romerska rikets solfest. Den anknytning som gjordes till att festen skulle stå till ära för Jesu födelse skulle kunna göras utan Bibeln, då det där inte nämns ett datum där han är född. Snarare vore det väl så att Om Jesu exakta födelse betonats mer i Bibeln så skulle det berättats om en höstfödelse, vilket skulle göra en kristen förklaring av solfesten svårare då den av tradition firades i december. Men andra högtider finns fast förankrade i Bibeln; påsken till exempel, som för det första hade en lång kulturell och GT-anknytning eftersom judarna firade Pesasch efter Exodus. Sedan föll det sig så att Jesus råkade dö och återuppstå under påsken vilket gjorde helgen aktuell även för Jesu anhängare. Jag tror på traditionens roll som förstärkare av högtider, och tror att utan tradition av att ha firat något denna helg skulle inte påsken fått samma genomslag. Kristna kyrkan var således listig i sina omvandlingar av gamla omtyckta fester. Även Pingsten råkar infinna sig på en gammal högtidstidpunkt, nämligen festen för Sinaiförbundet, detta skulle ha skett på den femtionde dagen efter uttåget ur Egypten, femtio dagar efter påsken; samma dag som Anden blev utgjuten över apostlarna och de startade den första kristna församlingen.
Men människan är ett grupp- och traditionsdjur, och församlingen och gemenskapen och de traditioner som suttit i sedan länge har en viktig roll i upprätthållandet i religionen. Under den korta tid Mose hämtade stentavlorna på Sinai hade folket redan glömt Moses ord och skapat sig en ny gud att dyrka. Rollen som kyrkans lärare spelar oerhört viktigt eftersom de leder gruppen, påminner alla kristna människor om att fortsätta kämpa mot att nå Gud och Jesus och följa hans ord. Det är viktigt att kyrkan finns på en lokal nivå så att människorna i församlingarna kan identifiera sig med de som leder gruppen.
Påvens respektive Bibelns roll i kyrkorna skiljer sig en aning, samt har skiljt sig i historien. Under modernismen var Bibeln viktig för formningen av den konservativa protestantiska kyrkan, medan det inom katolska kyrkan var påven som höll ihop samfunden. Denna skillnad i fästpunkt pekar på hur olika samfund höjde upp Bibeln och att det på vissa håll faktiskt var så att en person – påven – behövdes för att hålla samman massorna.

En historisk händelse där Bibeln var viktig i ett kollektivt sammanhang är när de protestantiska kyrkornas uppkom och separerades från den katolska kyrkan. Luther ansåg att ingenting stod emellan honom och Gud. Han var trött på att de som arbetade i kyrkan hade rott åt sig sådan enorm makt; han hatade sättet överheten missbrukade att lova syndaförlåtelse när det i själva verket var Gud som kunde ge sådan. Han tyckte att det lett bort uppmärksamheten från andligheten i kristen tro, och ansåg att det måste ske en förändring – mer fokus på andligheten och varje människas direkta kontakt med Gud, utan kyrkoämbetet, enda sättet man kunde nå rättfärdighet var genom tron.
. I detta fanns Bibeln med som viktig ståndpunkt. Bibeln skulle finnas på modersmålet och skulle vara fullt tillgänglig för folket, genom den skulle folket inte vara beroende av prästerna för att ta till sig Guds ord. Bibeln hade därför en nyckelroll i Luthers bild av den rätta trons kyrka.


–-Bibelns individuella betydelse



Överhuvudtaget i den individuella relationen till Gud är Bibeln oerhört viktig. Hemma på kammaren finns ingen präst eller påve som sitter och berättar Jesu ord för en, man tillförskanskar sig Ordet själv, genom läsning av Bibeln.

Bönen är att tala direkt med Gud. Att be grundar sig i Bibeln, det står skrivet att man ska be herren och han ska höra en. Ibland kanske man också ber Fader vår vars grund finns given i Bibeln. Det finns olika typer av bön, till exempel tacksägelse, lovprisning, tillbedjan, klagan, begäran eller förbön. Egentligen är väl dock bönen ett sätt att gå förbi Bibeln men ändå stå nära Gud.
För en kristen är det hon kan läsa i Bibeln sanningens ord. När hon senare står inför en av livets stora vändpunkter, stora val, större kriser etcetera kan Bibeln fungera som referenspunkt och tröst, genom att läsa Bibeln kan man hitta svar på sina frågor, direkt genom någon liknande berättelse, eller genom en metafor. Är jag mogen att skaffa barn nu? Är det här männen jag ska gifta mig med? Är det här rätt yrke för mig?
Som etisk norm fungerar Bibeln likadant. Hur ska jag handla här, ska jag hjälpa den här kurskamraten eller ska jag åka hem och äta kex? Ska jag snatta? Ska jag skänka pengar? Ska jag trösta min syster och kugga min tenta eller prioritera mina betyg?

–-Inte vara kristen



Bibeln jämfört med Tanak och judendomen
Inom judendomen har man förutom Tanak, den hebreiska Bibeln, Talmud och Midrashsamlingarna. Självklart är Tanak Guds ord och innehåller Lagen etcetera, men att studera Torah inom judendomen har i stor mån gått över till att betyda att man studerar de skrifter som avhandlar den. Inom kristendomen är Bibeln det centrala. I vissa samfund finns en central Katekes, men det är ändå Bibeln som är Guds ord och den ska man tillskansa sig direkt.
Inom judendomen är traditioner och kultur än viktigare än i kristendomen. Man kan ju tvista om varför, men kanske är det så att när en del av judarna blev kristna betonade de som blev kvar vikten av att hålla i det gamla och det som varit, och att det var det som var det äkta och sanna. Familjen och förfäder är upphöjt och viktigt för judendomen, och det är den visserligen inom kristendomen också, men inte lika ortodoxt och regelmässigt som hos judarna.
Historiemässigt hör judendomen och kristendomens historier samman. Kristendomen är segerns historia, och judarnas historia efter Jesu är en historia av förtryckthet.Både inom judendomen och islam fanns motsvarigheter till de fundamentalistiska rörelser som uppkom under sent 1800-tal inom kristendomen och var en reaktion på vetskapens världssyn.
Självklart finns fler likheter, såsom religioner i övrigt liknar varandra i sin gudadyrkan och relation till en helig skrift. Lite intressant är kanske hur de båda religionerna ser på varandras skrifter. Judendomen ser NT och kristendomen som en gren som gick för långt, medan de kristna ser judarna som en stam som stannar kvar i det förflutna och inte erkänner en ny tids lära.


Bibeln bland icke-kristna i ett sekulärt samhälle

I vårt samhälle, där kvantitet går före kvalitet i extremt mycket, och där allt som är tio år känns gammalt, har Bibeln en oerhörd särställning som oerhört och extremt gammal. Jag tror att det brukas och missbrukas av alla. Som sekulariserade svenskar har jag många vänner som säger sig ha stor respekt för Bibeln som litterärt verk, både moraliskt och historiskt, det finns en respekt för så gamla filosofier som man inte har för nyskrivna klokböcker. För ett tag sedan släpptes Bibeln som glassigt magasin ”The Book - Bible Illuminated GT” av Dag Söderberg, vilket inte är första gången Bibeln blir köphetsobjekt, och är bevis på att Bibelns höga ställning utnyttjas av handeln.
Som poetisk skrift har Bibeln ocks...