Storbritannien

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

STORBRITANNIEN

Inledning

Under de senaste veckorna har jag arbetat med frågor rörande landet Storbritannien. Min avsikt med detta arbete är att få en djupare insikt i landet och att svara på frågan ”Varför är Storbritannien ett I-land?” Jag har funderat kring Storbritanniens infrastruktur, ekonomi, handel, utbildning, råvarutillgångar, vattentillgångar, politiskt utveckling, befolkningstillväxt, näringsliv och slutligen landets hälso- och sjukvård. Läs denna uppsats om du vill veta mera!


Infrastruktur

Storbritannien var det första land där man byggde järnvägar. ”Stockton and Darlington Railway” öppnades 1825 och var den första järnvägen för persontrafik i världen. Järnvägen drevs med ångkraft. Trots att många järnvägar har lagts ner, finns det fortfarande ett tätt järnvägsnät.

I London finns världens äldsta tunnelbana. Banan är 408 kilometer lång. Eurotunneln under Engelska kanalen, för bilar och tåg invigdes 1994. Tunneln binder samman Storbritannien med Tyskland och övriga Europa.

Det är övervägande person- och godstrafik på de brittiska landsvägarna. Vägnätet består till en större del av belagda och ganska smala vägar. Det finns knappt 3000 kilometer motorväg i landet.

Persontrafiken har ökat kraftigt på senare tid. 85 procent av persontrafiken består av bil— och taxiresande. Resor med buss och resor med järnväg svarar för sex procent vardera. Trots att allt fler åker med flyg svarar flygresor för mindre än en procent. Bilägandet har ökat kraftigt.

Alla flygbolagen är nu mera privatägda i Storbritannien. Ett av dessa är ”British Airway” som är ett av världens största flygbolag. ”British Airway” står för majoriteten av flygtransporterna på både inrikes- och utrikeslinjerna. 1990 passerade 104 miljoner flygpassagerare genom de brittiska privata flygplatserna. En av de största flygplatserna heter ”Heathrow”.

Det statligt ägda ”British waterways Board” ansvarar för vattenvägarna i inlandet, som har en längd av 3300 kilometer. Kanalnätet används i huvudsak till nöjestrafik. Bil- och passagerarfärjor förbinder Storbritannien med Irland och resten av Europa. Dessutom förbinder färjorna landet med öarna Orkney, Shetland och Isle of Wright.


Ekonomi

Tidigare byggde Storbritanniens ekonomi på den traditionella industrin, som till exempel kolbrytning och varvindustri, men en förändring har skett under de 30 senaste åren. Idag har industrin minskat avsevärt medan servicenäringen har ökat kraftigt. En annan sak som har kommit att bli mycket viktig för den brittiska ekonomin är finanssektorn. London framstår allt mer som världens största finanscentrum. Finanssektorn svarar för en femtedel av landets BNP*.

De förändringar inom bland annat privatägda statliga företag, som inleddes på 1800-talet har bidragit till en allt mer flexibel och konkurrentkraftig ekonomi. Kritiker anser dock att detta har bidragit till större sociala klyfter i samhället.

I 1900-talets början sjönk landets BNP* kraftigt, men under perioden 1993 till 1998 har Storbritanniens BNP* haft en stadig tillväxt med drygt två procent om året. Prognoser säger att ekomomin kommer att växa med tre procent under år 2000. Ett skäl till att ekomin har varit mycket stabil under slutet av 1900-talet och i början av 2000-talet är att det har varit stor efterfrågan på de brittiska varorna. Tillväxten är i stor skala koncentrerad till sydöstra England.

Våren 2000 hade Storbritannien den lägsta inflationsnivån imon EU, men det finns risk för att inflationen skall ta fart på nytt eftersom fastighetspriserna har blivit högre, stora löneökningar har förekommit och bensinpriserna har stigit. För att dämpa risken för en överhettning i den brittiska ekonomin har man höjt räntan vid ett flertal tillfällen i slutet av 1999 och i början av 2000.

Den konservativa regeringen har under 1990-talet haft problem att hantera ett växande budgetunderskott. 1997, när Labourregeringen tillträdde, lovade man att budgeten inte skulle vara högre än i de konservativas senaste budget. 1999 vände underskotten till ett överskott på två miljarder pund. Detta berodde till stor del på en blandning av gott ledarskap, tur, ökade skatteinkomster och fallande räntor. Detta överskott har gjort det möjligt för Storbritannien att betala av sin skatteskuld i snabbare takt en tidigare.


Handel

Storbritannien har förblivit en av världens största handelsnationer med London som finansiellt centrum. Utrikeshandeln har stor betydelse för Storbritannien, som är världens fämte handelsnation.

EU är Storbritanniens viktigaste handelsområde. 1990 exporterades mer än hälften av allt som importerades och exporterades till EU lämder. Redan före landet gick med EU 1973 skedde den flesta handeln med USA och Västeuropa. Idag sker 60 procent av handeln med Västeuropa.

Viktiga exportvaror är olja, maskiner, transportmedel, datautrustning och kemiska produkter. Viktiga importvaror är, med undantag för olja, till stor del samma som exportvarorna. De tre viktigaste export- och importländerna är Tyskland, USA och Frankrike. Tillsammans svarar de för 35 procent av all handel med Storbritannien.


Utbildning

I Storbritannien finns det en lag som säger att alla barn skall börja i skola senast det året de fyller fem år och måste sedan gå i skola tills de är 16 år gamla.

De första sex åren går eleverna i ”Primary School” som är ungefär som Sveriges låg- och mellanstadium. Vid elva till tolv års ålder flyttar eleverna upp till ”Seconday School” som är ungefär som vårt högstadium. De flesta barnen måste byta skola när de skall börja i ”Seconday School”.

Skolåret börjar vanligtvis någon gång mellan andra och femte september. Skolåret består av två terminer. Vid slutet av varje termin får eleverna ett betyg i form av en skriftlig rapport. Det är vanligt att varje skola har sin speciella skoluniform.

Efter ”Secondary School” kan man fortsätta om man vill med något som kallas ”6th Form”, där man studerar sina fyra bästa ämnen under två år. Efter det kan man söka till college, universitet eller andra mer yrkesinriktade högskolor. Det finns mer än 500 högskolor, college och universitet att välja mellan. Dessutom kan vuxna som inte hr fått chansen att vidareutbilda sig ta examen via ”Open University” som är en form av distansstudier med olika program inom radio och TV som komplement till läroböcker och föreläsningar.

De flesta eleverna går i vanliga statliga skolor där både undervisning och läroböcker är gratis. Men en del väljer att gå i någon av Storbritanniens 2500 privatskolor. Ungefär 100 av dessa är internat, så kallade ”Boarding Schools”, där eleverna bor på skolområdet och åker endast hem under de långa loven. Terminsavgifterna på dessa skolor är höga. En fördel med privatskolorna är att det endast är mellan elva och tolv elever i dessa klasser.


Råvarutillgångar

Storbritannien har stora tillgångar på olja, naturgas och kol. Utvinningen av naturresurserna bidrar endast med två procent av landets BNP*. Detta är en sänkning med två procent från 1989 då det ungefärliga värdet av mineraler var nästan fyra procent, varav råolja svarade för 46 procent, kol för 26 procent och naturgas för 16 procent.

Alla mineraler i Storbritannien är privatägda förutom guld, silver, olja och naturgas som tillhör kronan. Rätten att bryta kol har det statliga gruvbolaget. All annan gruvindustri är privat. De privata företagen utvinner även gas och råolja. Dessutom förädlar de olja.

Antalet kolgruvor har minskat från 170 stycken 1984 till 17 stycken 2000. Ytterligare nedläggningar är aktuella eftersom lönsamheten är dålig.

Man har funnit olja på Storbritanniens kontinentalsockel. 1990 producerade den brittiska oljeindustrin 241 000 ton råolja om dagen. Detta gör landet till världens nionde största oljeproducent.

Produktionen av naturgas är årligen drygt 40 miljarder m3. Detta täcker 90 procent av landets behov av naturgas. Det finns ungefär 1100-2400 miljarder m3 naturgasreserver. Naturgas används allmänt som hushållsgas och för uppvärmning. Naturgas används även inom industrin.


Geografiska förutsättningar


Storbritanniens landskap varierar kraftigt på en liten yta. I norra England, i Skottland och i Wales finns höga och svårframkomliga berg. Dessa områden skiljer sig mycket från till exempel de platta våtmarkerna i East Anglia. Detta område är Storbritanniens rikaste jordbruksbygt. Tre fjärdedelar av marken är uppodlad och grödorna varierar från det ena området till det andra.

Storbritannien består av mjukt och kuperat landskap i sydväst och i norr finns det högländer. Vid den engelska kanalen och på Isle of Wright finns det vita kritklippor vid havet. I sydväst utbreder sig ett hedelandskap (bland annat Dartmoor och Exmoor).

Det finns ganska få större floder i Storbritannien. De största är Severn och Themsen. I väster, där Wales ligger, är områdena bergiga. Den största toppen där heter Snowdon. I England finns det få sjöar, för utom i det vackra sjöriktet Lake District. I norr mot den skotska gränsen finns Cheviot Hills där Storbritanniens högsta berg ligger. Berget heter Ben Nevis.

De skogar som en gång fanns i landet förstördes tidigt. I söder finns det idag bland annat ek, bok, murgröna och järnek. I norr finns det främst gingstbuskar och lysande ljungfält.


Vattentillgång

Ingen av floderna i Storbritannien är särskilt stora. Themsen och Severn är de längsta floderna. Många av floderna rinner ut i sjöar, varav den största är Lough Neagh på Nordirland

Sjölandskap är vanligast i Skottland, norra Wales samt i Cumbriska bergen. Sedan 1800-talet har många höglandsdalar varit uppdämda som konstgjorda sjörar. Avsikten med detta är att få dricksvatten till hushållen eller att producera vattenkraftsenergi. Vattenflödes i floder som till exempel Severn påverkas i stor skala av regleringar och dammar som är till för att minska risken för översvämmningar.


Politisk utveckling

Under de senaste tusen åren har Storbritannien varit monarki, med ett undantag för perioden mellan 1649 till 1660 då landet var en republik.

I samband med den stora oljekrisen 1973 till 1974 försämrades pundets ställning och en kraftig inflation inträffade dessutom ökade arbetslösheten mycket. Sommaren 1975 lyckades dåvarandelabourregeringen komma överens med fackföreningen om ett samhällskontrakt. Samarbetet höll dock inte. I början av 1979 ägde flera stora strejker rum i landet. Dessa strejker bidrog till att Labour förlorade parlamentsvalet förste maj 1979 till de konservativa ledda av den nya partiledaren Margaret Thatcher. Hon hade många nya idéer om hur landets skulle styras, denna ideolgi kom att kallas ”thatcherism”. Thatcher ville ha mer begränsat statligt ägande och en privatisering inom de offentliga områdena. Dessutom ville hon införa lägre skatter och tydligare satsning på den enskilda individen.

Den här politiken ledde under 1980-talets gång. Under denna tid hade man ett bra ekonomiskt läge i landet med ökad produktivitet inom industrin. Man hade lägre infltation och det var stigande välstånd i vissa grupper. Dessutom var arbetslösheten mycket stor. Som mest var över tre miljoner britter utan arbete.

Thacher fick namnet ”järnladyn” och kritiken mot henne ökade. Med Argentinas invasion av Falklandsöarna 1982 hamnade Storbritanniens egna problem i bakgrunden. Tack vare den brittiska segern i kriget kom Thatcher att framstå som handlingskraftig och resolut. Hennes stärkta popularitet gav henne och det konservativa partiet en stor seger i parlamentsvalet 1983. I samma val fick Labour endast stöd av en fjärdedel av väljarna, vilket var partiets sämsta resultat sedam 1918. Nästan lika mycket stöd som Labour fick, fick en mittengrupp bestående av liberaler och socialdemokrater. De konservativa segrade åter i valet 1987. Margaret Thatches politik väckte dock motsättningar inom partiet och hösten 1990 tvingades hon att avgå. Hennes efterträdare blev finansministern John Major. Hans åsikter skilde sig från Thatchers. Han talade positivt om klasslöshet och social marknadsekonomi. Major utlyste nyval nionde april 1992. De konservativa van och därmed kunde de bilda regering. Major lyckades 1993 driva igenom ett brittiskt godkännande av Maastrickföredraet i parlamentet.

Major och regeringen fick under 1996 problem med EU på grund av den så kallade galna-ko-sjukan som under lång tid blev ett irritasionsmoment mellan britter och övriga EU-länder.

I parlamentsvalet den förste maj 1997 hade Labour och dess ledare Tony Blair många realistiska och bra försag och de konservativa hamnade mest i försvarsställning. Labour vann överlägset. De 44-årige Tony Blair blev landets yngsta premiärminister sedan 1812. De konservativa hade sitt sämsta val sedan 1832.


Befolkningstillväxt

Storbritannien här till ett av Europas folktätataste länder. Idag finns det 58 miljoner invånare i landet.

På 1800-talet ökade befolkninen mycket snabbt. Från 1810 till 1851 hade befolkningen fördubblats i England och Wales från 9 till 18. Belkningen i Skottland ökade under denna tid från en miljon 1801 till fyra miljoner 1881. Orsakten till detta var att antalet som dog blev färre medan antalet som föddes fortfarande var många. Dämpningen i befolkningstillväxten under det sena 1800-talet berodde på att fem miljoner invånare i Storbritannien utvandrade till länder som USA, Australien och Canada. Efter 1900 har tillväxttakten varit relativt låg. 1951 var befolkningen i Storbritannien 50 miljoner. 1961 var den 51 miljoner, 1971 var befolkningsantalet 54 miljoner och 1981 var antalet 54 miljoner.


Näringsliv

Storbritanniens näringsliv byggde länge på kolbrytning och varv- stål- och verkstadsindustri. Men en förändring har skett. Nu svarar industrin endast för en fjärdedel av landets BNP*. Detta beror på att man får stora inkomster från gas- och oljefyndigheter i Nordsjön. Dessutom har finanssektorn ökat kraftigt. En annan orsak är att sedan Storbritannien 1973 anslöts sig till EU har den brittiska handeln förändrats. Slutligen har även landet stegvis övergått från industrisamhälle till tjänstesamhälle. Tack vare detta är landet helt självsörjande på energi. Elekriciteten framställs huvudsakligen från värmekraftverk eldade med kol, olja och gas. Ungefär en femtedel kommer från något av landets 35 olika kärnkraftverk.

Storbritannien är till två tredjedelar självförsörjande på livsmedel. Den genomsnittliga gårdsarealen är 70 hektar, vilket är den största inom EU. De främsta grödorna är vete, korn, potatis och sockerbetor. Även boskapsskötseln är betydande. Nästan hälften av jordbruksarealen används som betesmark och resten är uppodlad.

På grund av den så kallade galna-ko-sjukan (BSF) fick landet exportförbud på nötkött 1996. Det var först våren 1998 som förbudet lindrades. EU bestämde då att export från Nordirland skulle tillåtas. I juli 1999 beslöt EU att från den första augusti skulle exportförbudet för benfritt nötkött från boskap mellan 6 och 30 månader upphävas.

Storbritannien är en av världens ledande fiskenationer, men fiskets betydelse har minskat på senare tid. Fångsten består i huvudsak av torsk, kolja, spätta, sill och makrill. Nästan tio procent är skaldjur.

Eftersom landet har många historiska städer och byggnader, ett omväxlande landskap och ett flertal kulturella och traditionella evangemang hr turismen blivit viktig för landet.


Hälsa/sjukvård

I det offentliga sjukvårdssystemet är hälsovård och behandling på sjukhus kostnadsfritt, bortsett från det att alla utom barn, pensionärer och låginkomsttagare får betala för syntester, tandvård och medicin.

Storbritannien har 2500 offentliga sjukhus, men det finns även ett antal privata sjukhus för betalande patienter.

Kostnaden för den offentliga sjukvården i landet ökar hela tiden. Detta beror dels på att pensionärerna blir allt fler och därmed blir även de vårdsökande fler.


Sammanfattning

Jag har funnit föjande anledningar till att Storbritannien är ett I-land:

Landet har en mycket välutvecklad infrastruktur, med belagda och bra vägar. I Storbritannien finns det ett tätt järnvägsnät. Det finns ett flertal stora och bra flygplatser i landet. En annan sak som fungerar mycket bra i landet är vattenvägarna. Färjor förbinder landet med övriga Europa. Även Sverige har en mycket välutvecklad infrastruktur med fina väger och många motorvägar. Vi har bra flygplatser och järnvägar. Öresundsbron förbinder oss med Danmark och där med också med öviga Europa.

Storbritannien har en mycket stabil ekonomi. Finanssektorn är mycket viktig för landets ekonomi. I Sverige är ekonomin ganska bra. Vi har en större skatteskuld än Storbritannien.

Storbritannien är en av världens största handelsnationer, och därmed är deras varor eftertraktade av övriga världen. Viktiga exportvaror är olja, maskiner, transportmedel, datautrustnnig och kemiska produkter. Sverige är en ganska stor handelsnation. Vi exporterar mycket bilar, såsom Volvo. Turismen har även vuxit ganska mycket i Sverige. Vi säljer många sovenirer till länder som Tyskland.

Landet har en väl utvecklad skola, med bra utbildningar. Det finns bra skolor såsom högskolor, universitet och college där man kan vidarutbilda sig efter att man har gått ut grundskolan. Även i Sverige har vi en bra skola. Skolgången är gratis och det finns många högskolor och universitet om man vill vidareutbilda sig.

Storbritannien har stora tillgångar på olja, naturgas och kol. Därmed behöver de inte importera dessa varor utan kan istället exportera olja, naturgas och kol. I Sverige har vi mycket skog och järnmalm.

Landet har bra tillgång till vatten. Bland annat tack vare att man har gjort konstgjorda sjöar för att man skall få dricksvatten till hushållen och för att man skall kunna producera vattenkraftsenergi. I Sverige har även vi bra vattentillgång. Vi har flera stora sjöar och vattentillgången har aldrig varit något problem.

Storbritannien är en monarki. Storbritannien har ett bra politiskt system, där invånarna i landet själva kan vara med och tycka till genom att rösta på vilket parti de vill ska bilda regering. Även i Sverige är vi en monarki. Och det fungerar ganska bra.
Landets näringsliv fungerar mycket bra. Storbritannien är till två tredjedelar självförsörjande på livsmedel. Storbritannien är en av världens ledande fiskenationer. Det är många turister som besöker landet. De ha en bra industri, trots att industrins värde har minskat på senare år. De har dessutom funnit stora gas- och oljafyndigheter i Nordsjön. I Sverige har vi ett fungerande näringsliv. Vi exporterar en del såsom bilar. Turismen har vuxit allt mer i Sverige. Många tyskar åker på semsester hit tack vare att vi har Allemansrätt.

Storbritannien har en fungerande och mycket bra sjukvård. Sjukvården är i stort sett gratis och det finns många sjukhus i landet. I Sverige är det inte gratis för vuxna att gå till läkaren. Däremot behöver inte barn betala något.


Analys

Storbritanniens infrastruktur har utvecklats mycket bra. För 1000 år sedan var vägarna små och Storbritannien var mycket mera insolerade från omgivningen, på grund av att de endast kunde ta sig med båt till övriga världen. Nu kan man till exempel ta sig från södra Storbritannien till Tyskland på endast någon timme med hjälp av Eurotunneln som går under den Engelska kanalen. Detta beror troligtvis på att hela världen har förändrats sedan år 1000. Ialla fall har alla så kallade I-länder förändrats. Nu kan man ta sig hundratals mil på bara några timmar. För 1000 år sedan tog det oftast flera dagar.

Ekonomin i Storbritannien har förbättrats avsevärt. På 70- och 80-talet hade landet stora skulder, men dessa har man börjat kunna betala av fortare än man tidigare trodde. Detta tror jag beror på att det blev större efterfrågan på landets varor, och där med fick man in mer pengar. En annan anledning kan vara att man fann stora oljefyndigheter i Nordsjön.

En annan sak som har utvecklats mycket är näringslivet. Förr byggde industrin på kolbrytning och varv- stål- och verkstadsindustrin. I dag är finansområdet viktigt. Även jordbruket är viktigt. Detta beror på att världen utvecklas och saker förändrats. Förr fanns till exempel inga bilar, flygplan eller mobiltelefoner. Eftersom de här sakerna inte fanns kunde man heller inte jobba till exempel på en flygplats. Men däremot fanns ju kolgruvorna. Och där var det väldigt många som jobbade.

Nu vet jag ju inte hur framtiden kommer att se ut, men om vi tänker oss framtiden som vår tids värld så tror jag Storbritannien kommer att fortsätta utvecklas i hög takt. Ekonomin kommer nog att fortsätta vara mycket stabil eftersom det fortfarande finns mycket olja på Nordsjöns botten. Näringslivet kommer nog också att utvecklas. I takt med att hela världens länder utvecklas kommer även att Storbritannien att utvecklas. I framtiden kanske tusentals människor i Storbritanni...