Idrottens utveckling - Skillnaderna mellan svenskt och engelskt synsätt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning

Den här uppsatsen behandlar idrottens historiska utveckling i Sverige och Västeuropa, i det här fallet England.
Jag tar upp hur intresset för hur kroppsövningen uppkom i det tidiga samhället och hur synen på skolidrotten har förändrats över tid.



Syfte

Anledningen med att ha ett syfte med någonting är ju just att bevisa något, att jämföra två eller flera saker. Just därför valde jag detta ämne; att jämföra idrottens utveckling i Skandinavien och Västeuropa och i det här fallet Sverige och England.
Anledningen att jag valt denna jämförelse är att belysa sättet man såg idrotten i skolan och i samhället - som elitistisk eller folklig?



Metod

Jag har gått till väga på följande sätt; genom att använda relevanta webbsidor och litteratur om ämnet har jag sammanställt detta material.
Tyvärr det fanns ganska begränsat med litteratur inom ämnet jag skriver om vid Tibro bibliotek. Efter att ha sammanställt informationen från flertalet källor inledde jag min analys av den svenska och den engelska idrottsutvecklingen



Avhandling


Kroppsliga övningar
Ända sedan 1660-talet hade studenterna på Uppsala universitetet blivit erbjudna en viss form av fysisk fostran. Men det var på slutet av 1700-talet under inflytande av Rousseaus idéer om naturnära uppfostran som det uppstod ett intresse för kroppsövningen, som snabbt spred sig över Europa. Vid Uppsala universitet ägnade sig flertalet studenter åt någon form av kroppsliga övningar då läran om fysisk fostran tidigt slog genom och en bit in på 1800-talet.
Den första idrott som utövades av studenter i Uppsala som en renodlad sport enbart för lekens och tävlingens skull var simningen. Uppsala simsällskap, som grundades redan 1796, anses av många vara världens äldsta ännu fungerande idrottsförening.
Men det skulle dröja ca 100 år innan något nationellt förbund skulle bildas för respektive idrotter.


Det nya århundradet
Under 1900-talet har vi människor stått för ett oberäkneligt antal tekniska utvecklingar och andra utvecklingar. Idrotten har givetvis också utvecklats rejält under detta århundrade och inte bara i Sverige utan över hela världen. Bland annat har idrotten fått många fler mer internationella möjligheter på elitnivån om man jämför hur det såg ut på det tidiga skedet av 1900-talet. I Skandinavien och i de västeuropeiska länderna är skillnaderna inte allt för många när man ser på idrottens utvecklingsfas men visst finns det några. Men om man jämför Sverige med ett av de ledande länderna inom idrotten i Europa, England, märker man att mellan Sverige och England finns det trots allt vissa större skillnader i utvecklingen av den moderna idrotten.


Sverige och England
Jag skrev ju tidigare om Uppsalas tidiga ”fysiska fostran” men själva skolidrotten infann sig först mycket senare och på denna punkt skiljer det sig en hel del mellan Sverige och England. Det är främst idrottens ställning och vilken syn man hade på prestationsidrotten inom den obligatoriska skolundervisningen. I England var det så att deras idrottsundervisning var mer inriktat på prestationsidrott. I Sverige var det gymnastiska redskapsövningar som dominerade idrottsundervisningen ända till mitten av 1950-talet och där bland annat motion var i centrum istället för elit och prestation. Denna typ av idrott kallades för Linggymnastik och tillsammans med Gymnastiska centralinstitutet (GCI) var de dessa som länge dominerade de fysiska övningarna i Sverige. Under hela 1800-talet och en bit på 1900-talet var linggymnastiken de största motionsformerna i hela världen, den var helt i klass med den engelska sporten. Men de förlorade sin betydelse, p.g.a. att idrotten började växa mer och mer och allt mer föreningar bildades. Linggymnastiken blev aldrig någon massrörelse. Den var mycket beroende av bland annat utbildningen på (GCI) och gymnastiklärarna inom skolsystemet.


Den nya idrotten
Dessa kroppsliga övningar var inte alls publikattraherande. Idrotten var dock rena motsatsen, den blev betydligt mer attraherande.
De som ledde de lingianska gymnastiken trodde att den moderna idrotten som var en sorts övergående modefenomen och att linggymnastiken återigen skulle vara det ledande kroppsövningssystemet. Men det skulle visa sig vara snarare tvärtom. I och med att idrotten har växt mer och mer så skulle dess existens vara ett hot mot linggymnastiken. En lång konflikt mellan idrottsrörelsen och lingianinsmen inleddes nu och varade ända till mitten av 1900-talet. Först då fick idrotten ett definitivt övertag. Det blev allt mer plats åt de olika idrottsgrenarna. Riksidrottsförbundet (RF) fick allt mer inflytande över undervisningen samtidigt som gymnastiken blev mindre och mindre.
Idrottsexporten
Idrotten i skolan är dock inte den ända skillnaden länderna mellan. Jan Lindroth skriver i sin bok Idrottens historia: Från antika arenor till modern massrörelse att ”en annan skillnad som man bör nämna mellan Sverige och England är att i England så var det så att man hade en frivillig idrottsorganisation, där idrottsföreningarna organiserades grenspecifikt”. I Sverige hade man dock en s.k. samlad idrottsorganisation.
Även om både Sverige och England har lyckats väl med sin utveckling av den nationella idrotten måste man pointera att det är England som har varit det tongivande landet när det gäller idrottsexporten. England var den som exporterade de flesta sporterna och idrottsgrenarna till andra länder. Man kan säga att på detta sätt så skiljer sig inte England bara ifrån Sverige utan från hela den övriga världen.







Slutsats och Diskussion

Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att jämföra och att belysa de olika sätten man såg idrotten i skolan och i samhället.
Jag har jämfört och märkt ut skillnaderna mellan de svenska och de engelska synsätten på skolidrotten och idrott i samhället.
Det resultat jag kan avläsa av mina uppgifter är att i Sverige hade man ett mer folkligt synsätt på idrotten och gymnastik än vad man hade i England. Linggymnastiken var den dominerande kroppsövningsformen i början av 1900-talet inte bara i Sverige utan också i resten av världen. I de engelska skolorna poängterade man däremot tävlingsmomenten och prestationsidrotten.

Utrymmet i den här uppsatsen är begränsat, därför har jag valt att inte ta med jämförelsen av synsätten på idrotten i England och USA. Många frågor är fortfarande obesvarade, t.ex varför den anglosaxiska synsättet är så pass tävlingsinriktat. Vad tycker egentligen barnen och dom unga om detta synsätt på skolidrotten? Det kan inte vara särskilt kul för de barnen som inte tycker tävlandet inom idrotten är speciellt roligt då allting går ut på att vara bäst. Och alla behöver ju motion, men när man blir fostrad på detta sätt och inte blivit uppmärksammad för den man är lär man totalt ha tappat gnistan att överhuvudtaget utföra någon from av kroppsövning.
Och varför har inte Sverige någon motsvarande form av collegeidrott i sina högsk...