Genuskunskap

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

PÅ LIKA VILLKOR?

Ett arbete om kvinnor, män och sport

Henrik Andersson
2:2b, 320
Mobila Gymnasiet
Samhällskunskap B
Per Jonson
VT 2000
Abstract

Genus är ett högst relevant ämne inom idrotten, skillnaderna mellan könen är mycket tydliga och hela idrotten är uppdelad i två klasser, en klass för herrar och en för damer. Denna uppsats kommer att behandla just ämnet genus i idrott, dock i en idrott som inte kräver någon fysiskt råstyrka, sporten bowling. Det kommer att framgå vilka skillnader som finns mellan manliga och kvinnliga idrottsprestationer. Uppsatsen kommer även att redogöra för de orsaker som kan tänkas ligga bakom dessa skillnader. Slutligen kommer det även ges förslag på hur dessa skillnader skall kunna utjämnas.

Innehållsförteckning:

Sammanfattning

Innehållsförteckning

1. Inledning sid 1
1.1 Bakgrund sid 1
1.2 Syfte sid 1
1.3 Frågeställningar sid 1
1.4 Avgränsningar sid 1
1.5 Metod sid 2

2. Historisk bakgrund sid 3
2.1 Bowling sid 3
2.2 Maskulin, feminin eller ingendera? sid 3

3. Resultat sid 5
3.1 Prestationsskillnader sid 5
3.1.1 SM-segrares seriesnitt sid 5
3.1.2 Svenska rekord sid 6
3.2 Orsaker sid 7
3.2.1 Biologiska orsaker sid 7
3.2.2 Psykologiska orsaker sid 7

4. Diskussion sid 9
4.1 Prestationsskillnader sid 9
4.2 Biologiska orsaker sid 9
4.3 Psykologiska orsaker sid 10
4.4 Utjämna skillnaderna sid 11

5. Sammanfattning sid 13

6. Källförteckning sid 14
6.1 Böcker sid 14
4.2 Tidningar sid 14
4.3 Internet sid 14
1 Inledning

1.1 Bakgrund

Att män presterar bättre resultat i idrott kanske inte tycks vara konstigt eftersom män generellt sätt har större fysiskt styrka. Men när jag tänkte efter inom detta område började jag undra hur det var i idrotter där det inte behövs någon fysiskt styrka, är män bättre där också? Jag försökte ta reda på huruvida det är så eller inte och efter lite forskning hittade jag svaret; männens resultat är statistiskt sätt bättre än kvinnornas. Då dök självklart den nya frågan upp i mitt huvud; ”Varför är männen bättre?”. Det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor, det kan ingen komma ifrån. Men bowling? Man behöver inte vara stark, man behöver inte ha någon speciellt bra kondition. Vad är det då som gör att män är bättre. Är det kanske en biologisk skillnad ändå, eller är det en psykologisk skillnad, en social skillnad? Kan det bero på att män och kvinnor tävlar i olika klasser från början, det läggs kanske ner mer pengar och mer seriös träning på killarna. De får bättre träningstider, de får bättre tränare, de får det inpräntat i sig att de kan bli något av sin idrott, det är på allvar, medan det för tjejer endast är en ”kul grej”. Eller det kanske är så att män har någon viss gen som gör att det är starkare inom den press och stress som ingår idrotten. Det finns många olika orsaker man kan tänka sig, vissa mer rimliga än andra. Och det finns många skilda uppfattningar.


1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att redogöra för de skillnader som finns mellan manliga och kvinnliga idrottsprestationer i den icke fysiskt krävande sporten bowling. Syftet är även att försöka förklara vad orsakerna är till dessa skillnader, och ge förslag på hur de kan utjämnas.


1.3 Frågeställningar

För att uppnå detta syfte har jag arbetat efter följande frågeställningar:

1. Vad finns det för skillnader mellan manliga och kvinnliga idrottsprestationer i den icke fysiskt krävande sporten bowling?

2. Vad är orsaken till dessa skillnader?

3. Vad kan göras för att utjämna dessa skillnader?


1.4 Avgränsningar

Detta ämne är dock alldeles för stort och jag behöver därför avgränsa det. Jag har koncentrerat detta ämne på Sveriges 1990-tal. Dock har jag tagit upp vissa saker som ligger lite längre tillbaka i tiden, nämligen olika former av rekord som har satts av män och kvinnor. Detta är nödvändigt att ta med bowlingsrekord för att få en förståelse av skillnaderna som finns och eftersom alla rekord inte är satta på 1990-talet är detta ett nödvändigt brott mot min avgränsning.

1.5 Metod

För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag arbetat efter en del olika metoder.

Jag har först kartlagt den svenska bowlingstatistiken under 1990-talet, och därefter arbetat med den deskriptiva metoden när jag har beskrivit prestationsskillnaderna som finns. Därefter har jag gått in djupare i situationen, då jag har plockat sönder problemet och sett på dess situation, dess orsaker, därigenom har jag analyserat problemet efter den analytiska metoden.

För att kunna kartlägga all den statistik som jag har gjort har det svenska bowlingsförbundets hemsida varit mycket hjälpsam. Jag har, för att komma närmare ämnet och få en djupare förståelse, studerat olika sorters litteratur inom detta ämne. Det jag har använt mig av då har varit en doktorsavhandling om just genus i sport och diverse tidningsartiklar och böcker som behandlar detta ämne på ett eller annat sätt.

2 Historisk bakgrund

2.1 Bowling

Jag skall först berätta lite om bowlingens historia, sedan skall jag förklara hur man spelar sporten bowling.

Sporten bowling härstammar från Europas medeltid då det fanns liknande spel som bar namnen ”Kegel”, ”Kayles” eller ”Quilles” beroende på vilket land det spelades i. Men bowlingens ursprung kan tänkas ligga ännu längre tillbaka i tiden, det har till exempel hittats en primitiv form av käglor och klot i en 7000 år gammal barngrav i Egypten. Bowlingen kom till Sverige 1909 från USA, men först 1961 startades en riktig damserie.

Spelaren har ett klot, detta klot skall han rulla ut på en 19,2 meter lång bana. I den andra änden av denna bana befinner sig tio käglor. Vitsen är att spelaren med så få ”slag” som möjligt skall få ner så många av dessa käglor som möjligt. Spelaren har två slag på sig, per kägeluppsättning. Efter det första slaget rensar den automatiska kägelrensningsmaskinen bort käglorna och sätter ned exakt så många käglor som inte rasat på dess exakta position. Ett bowlingsspel består av tio stycken omgångar, rutor, per spelare och serie. Spelaren får så många poäng som det antal käglor han slår ned, dock med följande undantag; om spelaren slår ned alla käglor vid första försöket kallas det ”strike” och spelaren får en viss bonuspoäng utöver de tio poängen för käglorna. Slår spelaren ned alla käglor med hjälp av båda försöken kallas detta för ”spärr” och spelaren får en lite mindre bonuspoäng. Bonuspoängen är inte en konstant summa utan beror på vad man slår i nästa ruta. Efter att ha spelat igenom de tio rutorna kan spelaren därför läsa av sin slutpoäng. Maxpoäng för en serie, dvs. strike i alla rutor, är 300 poäng. Hur många serie som spelas beror på vad det är för ett spelsätt och vad det är för tävling.


2.2 Maskulin, feminin eller ingendera?

”Bowlingen har en sund idrotts egenskaper: den ger avspänning, den stärker kroppen och den odlar gott kamratskap. Bowlingen har en fördel framför vissa andra idrotter: den kan praktiskt utövas av alla, från ung till gammal.”

Vad Per Albin Hansson här antyder är att fysiken inte är en avgörande faktor i bowling. Den kan praktiskt utövas av alla, säger han. Och varför skulle den inte det, varken kvinnor eller män har några problem med att varken lyfta klotet eller att få det att rulla de dryga 19 meter som behövs, det är inte det som är det svåra utan det svåra är att få klotet att rulla på rätt sätt. Och för detta krävs inte fysiskt styrka utan skicklighet och precision.

Att lyfta klotet är det enda avseende som det behövs någon fysisk råstyrka till. Men i bowling är inte vikten på klotet lika för alla utan varje spelare får anpassa vikten på klotet till sin egen fysik, ”Bowling ska inte vara ansträngande.” Skriver Christer Ellburg och Ulf Schenkmanis i ”Allemans bok om bowling”. Det finns dock en maximum vikt på 7,257 kg men oftast är kloten lättare.

Nathalie Koivula har i sin doktorsavhandling ”Gender in sport” forskat om vilka idrotter som klassas som feminina, maskulina eller neutrala (i avseende på kön). Hon har inte avsett någon speciell idrott utan 12 olika kategorier till vilka olika idrotter kan räknas. Bowling kan ifråga av dessa kategorier passa in i ”Equipment” (utrustning) och ”Advanced Skills and Precision” (avancerad skicklighet och precision). I bowling spelar nämligen utrustningen, främst klotet och skorna, stor roll och den övriga delen utgörs av hur skicklig spelaren är och med vilken precision som han utför ”slaget”. Kategorin där utrustning var avgörande uppfattas enligt denna forskning som en neutral sport. Den andra kategorin ”Avancerad skicklighet och precision” blev klassad som en feminin sport. Enligt Koivulas forskning är alltså bowling en lätt feminin eller neutral sport.

”Idag är bowling en idrott för människor i alla åldrar. Jovisst, ungdomarna tar över, kvinnorna är lika duktiga som männen, men de äldre spelarna stöts inte bort.”

Kvinnorna är lika duktiga som männen, påstår Christer Ellburg och Ulf Schenkmanis, detta skulle faktiskt inte vara något konstigt eftersom vi redan har konstaterat att bowling inte skulle vara någon maskulin sport, utan i så fall snarare en feminin. Men stämmer det verkligen?


3. Resultat

I Resultat delen kommer jag att redogöra för vilka skillnader som finns mellan män och kvinnors prestationer i bowling. Jag kommer även att redogöra för vilka eventuella orsaker som kan ha givit upphov till dessa skillnader. Jag kommer här att var objektiv och för att se ytterligare funderingar och reflektioner över de olika momenten hänvisar jag till diskussions delen.


3.1 Prestationsskillnader

3.1.1 SM-segrares seriesnitt

Figur 1; SM-segrares seriesnitt (junior)

Figur 1 visar de svenska juniormästarnas, under 1990 talet, genomsnittliga resultat per spelad serie under den gångna säsongen. Som vi kan se på diagrammet har pojkarna haft avsevärt högre snitt alla år utom ett. Genomsnittligt har pojkarna 13 fler poäng än flickorna per serie, vilket är en i professionell bowling hög siffra.

Figur 2; SM-segrares seriesnitt (senior)

I detta figur 2 visas de, under 1990-talet, svenska mästarnas, på seniornivå, genomsnittliga resultat per serie under den gångna säsongen. 1996 års resultat är inte med därför att det inte finns några uppgifter från damernas resultat det året. På herrsidan var den genomsnittliga poängen det året 218. Damerna har varit bättre än herrarna endast två gånger under hela 1990-talet och genomsnittligt har herrarna 8 poäng mer per serie vilket är en betydande summa i elitbowling.


3.1.2 Svenska rekord

I Bowling sätter man som i de flesta andra sporter rekord. Herrarna har en rekord lista och damerna har en annan, dock är det samma sorts rekord de sätter, siffrorna skiljer sig dock mellan herrar och damer. De rekord som jag kommer att ta upp är svenska rekord och gäller det europeiska spelsättet, siffrorna är ifrån den 30 juni 1999 och det är möjligt att något kan ha ändrats sedan dess.

Precis som det i löpning sätts olika rekord för olika sträckor sätts det i bowling olika rekord för olika antal serier. Det sätts även olika rekord för individuellt respektive lagspel. Juniorerna har nio olika rekord, två i lag (2-manna lag, 8 serier och 4-manna lag, 8 serier) och sju individuellt (2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 serier). I samtliga fall har pojkarna satt högre rekord än vad flickorna har gjort.

På senior nivå finns det förutom de nio rekord som juniorerna sätter, ytterligare ett rekord, det är för 8-manna lag som spelar 4 serier. I lag har samtliga av herrarnas rekord varit högre än damernas. Individuellt däremot finns det ett rekord satt av damerna som har varit högre än det som herrarna har satt, det är för två serier och skillnaden är 7 poäng.


3.2 Orsaker

3.2.1 Biologiska orsaker

Hjärnorna fungerar olika
Alla människor har lika många gener, både män och kvinnor. Det finns dock bevisade genetiska skillnader emellan män och kvinnor, till exempel väger mäns hjärnor mer än vad kvinnors hjärnor väger. Män och kvinnor tar emot information på samma sätt, via öron, ögon, mun, näsa och hud. Däremot behandlar hjärnan dessa signaler olika hos män och kvinnor, det finns alltså skillnader genetiskt mellan kvinnor och män som vi, människor, känner till. Det är även möjligt att det finns genetiska skillnader som vi inte känner till.

Några exempel på detta är att den kvinnliga hjärnan har en tjockare hjärnbalk (hjärnbalken förbinder den vänstra hjärnhalvan med den högra). En tjockare hjärnbalk innebär fler nervförbindelser. Ett annat exempel är att den manliga hjärnan instrueras att reagera på ett visst sätt på ett tidigare stadium och detta är svårare att programmera om, i jämförelse med den kvinnliga.

Ytterligare en skillnad påvisades med en studie vid universitetet i Ulm, som redovisades tidigare detta år. Studien visade på att kvinnor har sämre lokalsinne än män. Orsaken som uppgavs var att kvinnor använder en annan del utav hjärnan för att orientera sig än vad män gör.

Manligt könshormon
Någon speciell gen eller hormon som styr idrottsprestationer är dock okänd för mänskligheten. Däremot finns det forskning (utförd av psykologen Anne Servin vid Uppsala Universitet) som visar på att flickor som utsätts för ovanligt höga halter av manligt könshormon, testosteron, hellre leker med traditionella ”pojkleksaker” som byggsatser och bilar istället för traditionella ”flickleksaker” som till exempel dockor.

Samma forskning visar även att foster av apflickor som haft höga halter av androgener (ämnen som stimulerar de manliga könsorganen) i blodet blir mindre moderliga när de blir vuxna. De skojbrottas hellre med andra apor än bryr sig om apbebisar.

Kalenjins
Kalenjins är ett östafrikanskt folkslag bestående av ungefär tre miljoner människor. Detta folkslag utgör ungefär 0,06 % av världens befolkning men har under de senaste tio åren vunnit 75 % av världens alla långdistanstävlingar i löpning. Detta smått otroliga faktum måste ha en genetisk förklaring anser Jon Entine i boken ”Why Black Athletes Dominate Sports and Why We Are Afraid to Talk About It”.

3.2.2 Psykologiska orsaker

Män är mer tävlingsinriktade
Anledningen till att börja med någon sport, vilken som helst, skiljer sig mellan män och kvinnor. Nathalie Koivula har genomfört en omfattande undersökning på detta område, hon har låtit 410 idrottande män och kvinnor svara på frågor om varför de började med sin idrott. Alternativet ”Tävlan och Spänning” hade flest män angivit medan det var flest kvinnor som hade angivit ”Utseende”.

Koivula anser att dessa skillnader har växt fram ur stereotypa förväntningar av kvinnlighet och manlighet. Både könen bryr sig om sitt utseende, men i dagens samhälle finns det en större press på kvinnor att de skall vara attraktiva och att deras utseende skall stämma överens med de sociala normerna för skönhet anser Koivula. Hon menar även på att idrott anses vara en manlig aktivitet och kvinnligt deltagande är möjligen för en del individer endast fullt acceptabelt ifall det är i ”rätt” aktivitet av ”rätt” anledning, till exempel i sporter såsom aerobics för att bättra på sitt utseende.

Förväntningarnas inverkan på prestationerna
Lena Sundström skriver i Metros kolumn att orsaken till att män är bättre än damer har med förväntningarna att göra;

”Redan från början får vi veta att det räcker med det lilla. När killarna får snabba hockeyrör utan broms får tjejerna små vita saker med fluff och taggar där fram, ifall de skulle vilja stanna. Killarna får krav på sig att prestera, medan det bara är roligt att tjejerna visar ett intresse. Allvar för killar och lek för tjejer. Det är bara att fråga vilken idrottspsykolog som helst om förväntningarnas inverkan på prestationerna.”

Hon menar att omgivningen, genom att dela upp flickorna och pojkarna i separata klasser och att pengarna sedan satsas på pojkarna, ger en klar bild till pojkarna att de skall bli bra. Medan flickorna får veta att det är ingen idé att de ens försöker, de kan ändå inte bli lika bra som pojkarna;

”Redan vid sju års ålder får man veta att man är sämre som tjej. Att man aldrig kommer att prestera bättre resultat än killarna. Det är inte ens lönt att ordna en tävling för de sämsta killarna mot de bästa tjejerna.”

Sundström anser att så länge män och kvinnor inte får möta varandra i tävlingar på elitnivå kommer fördomarna gentemot kvinnan som det svagare könet inte att försvinna och därför kommer kvinnorna även att prestera sämre än vad de egentligen kan. Pojkar och flickor borde, i sporter som inte kräver råstyrka, få träna och tävla tillsammans fram till puberteten och därefter skall de själva få välja vilken klass de vill tävla i, menar Sundström.

4. Diskussion

I diskussions delen diskuterar och reflekterar jag över skillnaderna och de olika orsakerna som jag har visat i resultat delen. Jag har delat upp diskussionsdelen på precis samma sätt som resultat delen för att det klart och tydligt skall framgå vad det är som jag diskuterar och reflekterar över.


4.1 Prestationsskillnader

Som vi kan se på diagrammen över SM segrarnas seriesnitt och tabellerna som jämför rekorden råder det inget tvivel om att det finns skillnader emellan män och kvinnors prestationer i sporten bowling. Både på junior och senior sidan är resultaten entydiga, männen respektive pojkarna har i nästan varje fall högre resultat än kvinnorna respektive flickorna. Det finns dock undantag, vilket tyder på att skillnaderna i emellan män och kvinnor inte är omöjliga att jämna ut.


4.2 Biologiska orsaker

Hjärnorna fungerar olika
Som jag tog upp i resultat delen finns det skillnader emellan män och kvinnors biologi, då inte bara de uppenbara fysiska skillnader såsom att män får mustasch och skägg och generellt sätt blir längre och får mer muskler än vad kvinnor får. Utan även skillnader i hjärnan, som till exempel tjockare hjärnbalk.

Och enligt den studie som genomfördes vid universitet i Ulm är det alltså ett faktum att kvinnor har sämre lokalsinne än män och att detta har ett genetiskt ursprung. Detta innebär alltså att det kan finnas liknande skillnader i hur män och kvinnors hjärnor fungerar som kan ge upphov till att kvinnor kan vara bättre än män på vissa saker, medan män kan vara bättre på andra saker, som till exempel idrott. Det är svårt att tro att lokalsinnet skulle vara det enda som egentligen skiljer sig emellan män och kvinnors hjärnor. Dock är inte idrott ett enda begrepp, såsom lokalsinne är, lokalsinne innebär att kunna orientera sig, medan idrott är ett samlingsbegrepp för flera idrotter, där det i varje idrott krävs många olika saker för att vara bra. Och rimligtvis borde dessa skillnader ta ut varandra i längden när det gäller så pass många olika företeelser som begreppet idrott innebär.

Manligt könshormon
Flickfoster som har för höga halter av det manliga könshormonet testosteron föredrog att leka med traditionella pojkleksaker framför traditionella flickleksaker. Flickorna ger upp dockor, som kan sägas reflekterar deras moderskänslor och ansvarstagande som kvinnor, för att istället leka med till exempel bilar. Bilarna symboliserar fart och aggressivitet på ett annat sätt än vad dockorna gör. Samma fenomen befann sig även hos flickfoster hos aporna som hade för höga halter av androgener.

Dessa flickor blir alltså mer ”pojkaktiga” och pojkar är mer tävlingsinriktade än vad flickor är enligt Nathalie Koivulas forskning. Att vara tävlingsinriktad har väldigt stor betydelse för en idrottsutövare som vill bli bra. Och om tävlingsinriktningen på något sätt är invävd i manligt könshormon kan detta vara en förklaring till varför män är bättre än kvinnor i idrott även om det inte kräver någon fysisk styrka.

Dock skulle jag vilja påstå att tävlingsinriktningen inte enbart beror på ett biologiskt fenomen. Utan att kulturen har satt sin stämpel djupt in i medvetandet på mänskligheten. Om vi tittar tillbaka ända in på 1800-talets skolidrott, pojkar och flickor blev då skilda åt när det var dags för gymnastik. Pojkarna hade sin gymnastik för att de skulle bli starka och kunna försvara fosterlandet, medan det på flickorna istället ställdes estetiska krav. Detta har sedermera utvecklats till att pojkarna har idrottat för att bli bättre, antingen bättre som personer i form av en starkare fysik eller bättre på den idrott som de utövar. Medan flickorna har idrottat för utseendets skull, antingen utseendet på de själva såsom i till exempel aerobics eller för utövandets utseende som exempelvis konståkning. Denna utveckling har resulterat i att män idag är mer tävlingsinriktade än vad kvinnor är. Koivula anser själv att de skillnader i motivationen som hon har fått fram har psykologiska orsaker.

Kalenjins
Jon Entine förklarar att det måste finnas en genetisk förklaring till att folkslaget Kalenjins är så oerhört duktiga på löpning. Skulle Jon Entine, rent hypotetiskt, ha rätt, innebär det att det skulle kunna finnas någon gen, eller några gener, som påverkar idrottsprestationerna. Skillnaderna emellan män och kvinnor skulle då kunna påstås härstamma i skillnader i uppbyggnaden av dessa gener. Dock är Kalenjins lika dominerande på herr och damsidan och det verkar inte, utöver de biologiska skillnaderna som vi idag känner till mellan män och kvinnor finnas, någon ytterliga skillnad hos det folket. Utan skillnaderna –om det finns några– ligger emellan olika folkslag, inom folkslagen är människorna uppbyggda på samma biologiska vis.


4.3 Psykologiska orsaker

Män är mer tävlingsinriktade
Jag har personligen aktivt idrottat flera gånger i veckan under de senaste 12 åren, jag har under denna tid prövat på många olika idrotter och är det någonting jag har lärt mig under denna tid, är det motivationens inverkan på resultatet. Om du inte är tillräckligt motiverade kan du aldrig uppnå ett riktigt bra resultat. Jag skulle vilja påstå att motivationen, viljan, är det viktigaste i idrott, all idrott. Christer Ellburg och Ulf Schenkmanis skriver i ”Allemans bok om bowling”(sid 74) att det är en kombination av att träna upp sin förmåga och att ha en het vilja som ger bra bowling.

Återigen måste jag knyta an till Nathalie Koivulas undersökning där hon påvisar att män är mer tävlingsinriktade än kvinnor. Män har mer motivation än vad kvinnor har, därigenom presterar även männen bättre resultat än vad kvinnorna gör.

Att män har mer motivation visar sig även på ett annat plan, nämligen strävan efter att lyckas i sin idrott. Att ta den på allvar är vanligare hos pojkar än vad det är hos flickor. En ungdomstränare i skytte uttrycker sig om flickornas motivation på följande vis:

”Tjejerna är bra till en början men sedan tappar de intresset. Då är det killar och smink som gäller”.

Skytte är en annan sport som i likhet med bowling inte kräver någon fysik råstyrka. Att flickorna tappar intresset när de blir lite äldre kan jämföras med de problem som finns hos de flesta pojk- och flicklag i lagsporter såsom innebandy, handboll och fotboll. I dessa lag finns oftast personer som vill satsa på idrotten och försöka bli något samt personer som bara är med för att ha roligt eller för att få lite kondition. När spelarna blir äldre och det blir en övergång från lek till allvar slutar den senare gruppen och många lag får lägga ned. På samma sätt tappar flickorna intresset i skytte, därför att de endast är med för att ha kul, medan pojkarna fortsätter eftersom de vill ”bli något”.

Förväntningarnas inverkan på resultatet
Alla som har sysslat med någon form av idrott vet att inställningen har stor betydelse för prestationen. Om du i en fotbollsmatch redan innan vet att laget ni möter ligger i en högre division eller liknande är det stor risk att du förväntar dig att ni skall förlora matchen och därför inte anstränger dig till ditt yttersta. Det är precis likadant i bowling som det är i fotboll och alla andra idrotter.

Mannens synsätt på kvinnan har länge varit dominerande; kvinnans kropp är inte lämpad för idrott. Eftersom mannens synsätt har varit så pass dominerande har även kvinnan tagit till sig det synsättet, samtidigt som hon har behållit sitt eget synsätt. Hon vet vad hon själv kan, önskar och tänker, forskningen kallar detta för ”den dubbla blicken”. Många kvinnor tog förr helt till sig mannens synsätt och förnekade sitt eget förstånd och sina egna känslor, de föraktade sin egen svaghet på samma sätt som männen föraktade den.

Detta synsätt har öppet försvunnit till stor del i våra dagar, dock lever det kvar i kulturen och speglas i det undermedvetna. Detta medför att kvinnor får lägre förväntningar på sig själva, de tror inte att de kan vara lika bra som männen. När sedan idrotterna delas upp i olika klasser för pojkar och flickor, känner flickorna direkt att de är sämre. Och därför presterar flickorna sämre än vad pojkarna gör, detta följer dem sedan från junior till seniornivå.

En ond cirkel
Dessa olika orsaker ger upphov till att männen är bättre än vad kvinnorna är i bowling, och det satsas mer pengar på de som kan bli bra än de som inte kan bli lika bra. Det satsas alltså mer pengar på pojkarna än på flickorna, de får bättre tränare, träningar och träningstider och så vidare, det har bildats en ond cirkel.


4.4 Utjämna skillnaderna

De två avgörande faktorerna som jag kom fram till var att män var mer tävlingsinriktade än kvinnor samt att kvinnor förväntas vara sämre än män. I bowling är det relativt lätt att korrigera det senare, ta bort klassindelningen ”herr” och ”dam” och låt herrar och damer träna med varandra och tävla mot varandra tillsammans.

”Svensk bowling skall verka som internationellt kontaktmedel och respektera alla människors lika värde.”

Står det i Svenska bowlingförbundets stadgar, så varför gör de inte slag i saken en gång för alla och tar bort herr- och damklasserna...