Maneter

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Maneter

Lite fakta om maneter


Maneter är nässeldjur. Bland havets mest typiska och viktiga ryggradslösa djur är nässeldjuren. Gemensamt för dem är att de lever på plankton. Manet betyder havsnässlor. På maneten så finns det en del som vi kallar klockan, och den är helt ofarlig, men däremot så är tentaklerna mycket farliga. Klockan är som en liten boll och sen hänger det ner som långa trådar, det är tentaklerna. De finns mest på Sveriges västkust men det finns också en del på östkusten. Ibland dyker det upp stora mängder maneter. Många spolas upp och dör på stränderna. På västkusten finns det bränn maneter. Men de brukar inte brännas så kraftigt. Det är värre med maneterna utomlands för viss där kan brännas så kraftigt att man dör. Man kan ju undra hur det kan komma tillbaka maneter tills nästa sommar om alla dör på vintern. Men det är så att maneter har två livsstadier, Polyp och Medusa. Så på Vintern är de polyper och sen när det blir sommar blir de medusor. Brännmaneter kan leva flera år, men öronmaneterna dör på vintern. Maneter lever av djur som de fångar med sina nässelceller. Stora maneter kan fånga fiskar. Annars äter de flesta maneter små organismer som svävar i vattnet. Och vissa äter andra maneter. Maneter är som geléklumpar. Och de känns som gelé om man tar i klockan. En manet består av 95 % vatten. Maneten har nässelceller, en kapsel med en hulling på ena kanten. När något rör vid den exploderar kapseln och slungar ut en tråd. Hullingen slår hål i huden och för ut ett gift. Maneten använder giftet för att paralysera sitt byte. Deras kroppar är i grunden uppbyggda av bara två cellskikt, ett inre (runt mage och tarm) och ett yttre. I mellanrummet finns oftast en geléartad massa, som syns tydligast hos maneterna. De har bara en mage, ingen tarm, och avfall förs ut genom munnen. Namnet nässeldjur har de fått av de unika nässelkapslarna, som finns i särskilda nässelceller. En nässelkapsel är en oval kula med högt tryck i, som plötsligt kan skjuta ut en lång tentakel, och spruta in gift.

Manetens livscykel


1. Maneten och parar sig under juli-augusti. Då släpper hannarna ut stora mängder spermier i vattnet som honorna får i sig när de äter. Befruktningen sker sedan i honans maghåla
2. De befruktade äggen åldras och blir till larver. De söker lämpliga bottenytor att fästa sig på. Där omvandlas de till polyper. Under augusti till oktober är grunda klippbottnar på 3 till 15 meters djup täckta av en vit massa av centimeterhöga polyper.
3. Sen på våren mognar polyperna och knoppar av skivor som åker iväg i havet. De skivorna utvecklas sen till medusor. Medusor är desamma som färdiga maneter.



Kubmanet


Kubmanet lever bara i varma hav och finns alltså inte i norden. De är jätte giftiga men de är små de är ungefär 5-25 cm höga och namnet kommer från deras kub formade klocka.
Chiropsalmus quadrigatus är den vanligaste arten av kubmaneterna. De är ca 20 cm hög och finns vid Australien. Den har längre och mer tentakler än de flesta arterna och är också farligare. De äter kräftdjur och räkor. Under senare år har 50 personer dött p.g.a. skador som uppkommit av kontakt med maneten. De är glupska rovdjur och kan ta byten som är lika stora som de själva.


Öronmanet

Det finns många öronmaneter i Sverige. De flesta maneter finns ju på västkusten men öronmaneten finns även på östkusten. De blir cirka 25 cm men de kan bli upp till 40 cm. De är lätta att känna igen på deras fyra könsorgan. De har korta tentakler som inte bränns. Öronmaneten är genomskinlig med lätt blåaktig eller skär ton. Dess könsorgan, munarmar, tentakler och kanaler är svagt färgade i vit, violett, rödaktig eller gulaktig ton. Det är den vanligaste maneten i Sverige.



Lungmanet

De lever utanför Sveriges västkust. Och de lever också utanför norra Norge och utanför Danmark. De är stora och är ca 50-90 cm långa. De är mjölkvita, de är inte farliga men kan brännas lite. På en del håll i Europa har de används som människoföda. De är inte så vanliga i Sverige.



Råd om du bränt dig på manet:
•Skölj huden med rikliga mängder vatten, saltvatten går bra. Skrapa försiktigt bort eventuella kvarvarande tentakler. Gnugga inte eftersom detta kan utlösa intakta nässelceller. Ett styvt föremål med inte alltför vassa kanter kan användas, till exempel ett kreditkort.
•Kortisonkräm kan vid behov smörjas in lokalt.
•Som smärtlindring kan man också pröva att sänka ner angripen kroppsdel i så varm vatten som man tål (40-45ºC). Testa temperaturen på oskadad kroppsdel först.
•Vid mycket klåda kan vårdcentral eller sjukhus behöva uppsökas.



Fakta om maneter

Kännetecken: Brännmaneten kan bli upp till 50cm i diameter. Men man har hittat vissa exemplar i Antarktis som har varit 2 meter. De Röda brännmaneterna brukar vara större än både de blå brännmaneterna och öronmaneterna. I motsats till den vanliga öronmaneten har brännmaneten mycket långa fångsttrådar (upp till flera meter) med så kraftiga nässelceller att i svåraste fall brännskador kan medföra kramp och andnöd. Öronmaneten är helt ofarlig.
Föda: Maneterna äter mycket smådjur som finns i havet, t.ex. plankton och öronmaneter.
Lever: Maneterna lever i havet på Sveriges västkust. Blåa och röda brännmaneter är vanligas vid västkusten och öronmaneter också. Öronmaneten är en kinesisk delikatess som man gärna friterar. Och det finns djur som äter dem också t.ex. Krabbor. Om en manet kommer upp på land torkar den och dör.


Fosiler
För 500 miljoner år sedan rörde sig en grupp maneter på en strand i ett desperat försök att komma tillbaka till havet, efter att de spolats upp av en storm. Istället för att komma tillbaka till det livräddande havet grävde de sig dock bara djupare ned i sanden. I vanliga fall skulle maneterna ha ätits upp av fåglar eller av mikroorganism...