Manlig och kvinnligt ledarskap

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den traditionella skillnaden mellan kvinnligt och manligt ledarskap är att mannen är mer av en auktoritär ledare och kvinnan är mer utav en demokratisk ledare. Vilket är delvis sant men ändå inte.

Mannen är oftast mer bestämd och tävlingsinriktad. Han vill alltid stå som den främsta inom sin grupp dvs. medarbetarna ska se upp till honom, han är den med mest status och beslutar om förslagen så som han vill utan att tänka ett steg längre så som konsekvenser och vad de andra i gruppen tycker.

Kvinnan är motsatsen av mannen. Hon bryr sig mer om vad sina medarbetare känner och tycker om olika beslut och ser till att alla får möjlighet till att samarbeta tillsammans för att nå ett gemensamt beslut. Kvinnan är inte heller så status medveten utan vill att alla ska vara lika.

Enligt mig så är kvinnan och mannen väldigt lika när det gäller att leda en grupp dock är kvinnan så pass ”ny” som en ledare i dagens samhälle att hon inte riktigt vågar vara lika hård och bestämd som mannen. Vi kvinnor bryr oss om de andra i gruppen men samtidigt vill vi få bra och effektiva arbetare som fattar bra beslut. Jag läste citatet från Fanny Hurst:

”En kvinna måste vara dubbelt
så duktig som en man för att
komma hälften så långt.”

Detta är en väldigt hårt markerande men ändå delvis sann sägelse. Vi kvinnor hörs inte lika lätt så som männen gör. Dock tycker jag att det Fanny säger inte stämmer helt på grund av att vi har kvinnliga ledare i dagens samhälle som är lika duktiga som andra manliga ledare. Vi har Eva Hamilton som är chef för SVT, Anitra Steen som är VD för Systembolaget, Marianne Treschow som är chef för PTS och Åsa Keller som är VD för Homemaid. Det finns många fler ledare inom olika branscher som är lika stora som de manliga och som visar att den traditionella ledarstilen för kvinnor är fel när vi har beviset på att det finns en mängd starka och individuella kvinnliga ledare.

Det finns mängder med orsaker till att ledarstilen för kvinnor och ledarstilen för män har blivit så enformig det vill säga att kvinnan har en viss stil och mannen en annan.

Mycket som skrivs och omtalas om huruvida de två olika könsledarrollerna ser ut stämmer oftast och har kommit fram genom forskning. Forskare har undersökt hur kvinnan leder en grupp samt hur männen leder en grupp. De har då kommit fram till att män är mer auktoritära och kvinnor mer demokratiska. Andra orsaker är samhällets syn på olika ledare, media som har framställt artiklar/nyhetsinslag om olika ledarstilar angående kvinnor och män.

Samhället har ändrats genom åren. I början var det väldigt strikt när det gällde ledarroller, kvinnan var underlägsen mannen vilket har hållit i sig väldigt länge.

Det har lett till att kvinnor i dagens samhälle inte har fått lika stor plats som männen. Människor i samhället är vana vid att ha manliga ledare och då blir det nästan som en liten chock när de får en kvinnlig ledare, det är nästan avskräckande för männen när de får en kvinnlig ledare på grund av att de oftast måste visa sig som bättre och tuffare än kvinnan. Samhället har uppfostrat mannen som en aktiv, självständig och kompetenta medan kvinnan har blivit mer snäll, känslosam, trevlig och inkompetent. Detta leder till att man gillar kvinnor mer men man har större respekt för män. Dock i mer sociala sammanhang så har kvinnan blivit mer kompetent jämfört med mannen som är mer kompetent när det gäller problemlösningar. Vi människor blir uppfostrade till förbestämda roller dvs. kvinnan leker med dockor i sina unga dagar och mannen får lära sig att använda leksaksbilar. Dagens samhälle blir mer utvecklat men det går i för långsam takt. Vi behöver mer jämlikhet på arbetsplatserna och sluta vara rädda för kvinnliga ledare. Det är som att det finns en slags mall till hur kvinnan respektive mannen ska bete sig och vilka egenskaper de ska få.

Sedan har vi forskare som har gjort undersökningar om huruvida kvinnor respektive mannen är som ledare och på så sätt fått fram ett resultat av hur de beter sig som ledare. Män inser oftast inte hur mycket mer makt de har jämfört med kvinnans roll som ledare medan kvinnan säger sig vara bra ledare (vilket stämmer bra) men inte får den plats/uppmärksamhet som de vill.

Fördomar är också en stor del av ledarskapets uppdelning av de båda könen. Människor har en förutfattad mening av hur de ser på kvinnan och mannen vilket har lett till att mannen har fått en högre ståndpunkt än kvinnan.

Media är en bov angående kvinnan och mannens roll som ledare. Där har vi TV, radio, Internet, tidningar och reklam etc. som tar upp ämnen angående kvinnliga ledare respektive manliga ledare. Alla människor som tar del av media har blivit påverkade på något sätt om hur deras tankesätt att se på kvinnan som ledare respektive mannen som ledare.

En stor orsak till att kvinnan inte har lika stor respekt som ledare eller chansen till ledarroll är att hon oftast är den i hushållet som måste ta mest tid till ledighet för nyfött barn, ta hand om familjen i övrigt och har då inte tiden till att vara chefsroll för ett stort företag. Kvinnan prioriterar sitt privatliv mer än mannen.

Historia är grunden till att mannen har fått starkare makt som ledare gentemot kvinnan som har fått kämpa mer för at nå toppen som ledare. Kvinnan har varit väldigt förtryckt av männen som ville visa sin plats i hemmet och arbetet. De skulle ha störst plats och vara bättre än andra.

Kvinnor har en tendens att inte våga fråga efter hjälp utan ska lösa konflikter själv vilket leder till att de inte når målet de har avsatt för sig själva. Detta leder till ökat utrymme för männen som då kan ta den chefsrollen som kvinnan inte når på grund av att hon fastnar i duktighetfällan.



Fördelar och nackdelar finns för både de kvinnliga ledarna samt de manliga ledarna. Det är bra med manliga ledare så som det är bra med kvinnliga ledare, könen spelar ingen roll när det gäller kunskaper i att leda en grupp till success. Det är dock vissa som visar mer respekt åt mannen som ledare på grund av hans mörka röst och starka själsäkerheten som inte syns lika lätt hos en kvinna och vars röst inte är lika stark för att kunna nå ut på samma sätt som mannens.

Kvinnan har många fördelar som ledare. Hon är oftast väldigt genuin, snäll, omtänksam, respekterar sina medarbetare och är demokratiskt. Dessa egenskaper gör att medarbetarna uppskattar sin ledare och känner sig omtyckta och duktiga på sitt område. Ledaren berömmer och ser till att alla deltar lika mycket i beslutsfattande vilket är väldigt bra för det gör att arbetarna arbetare mer effektivt om de trivs på sin arbetsplats.

Nackdelar hos en kvinnlig ledare är att hennes medarbetare kan tro att de kommer undan lättare med misstag eller dylikt på grund av att hon visar ömkan åt sina medarbetare eller inte vågar höja rösten för att mista förtroendet hos sina arbetare. Är hon för snäll och omtänksam kan det också leda till att beslut inte tas lika effektivt utan det diskuteras fram i en längre period. Det hela kan leda till att hon till slut inte blir en ledare utan en i mängden vilket blir svårt för att kunna ha ett effektivt fungerande arbete och samarbete.

Den manliga ledaren har mer disciplin på sina medarbetare. Han höjer sin röst när det behövs och är inte lika känslosam som kvinnan utan ser till att beslut göra fort och effektivt. Att ha den största makten är viktigt för mannen, han vill se bra resultat snabbt och ha respekt av sina medarbetare.

Det negativa hos en sådan ledarstil är att den kan skrämma medarbetarna. Den manliga ledaren kan bli för hård vilket leder till att folk går emot honom eller slutar på arbetet. Ledaren ser inte konsekvenserna som kan uppkomma när han tar så snabba beslut och speciellt nät hans medarbetare inte får sin sägelse i beslutet.