Novell - Strand

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

- Sista utropet. Tåg mot Moskva avgår från spår ett 19.45. Sista utropet.
Nu fick Strand skynda sig. Perrongen var full av folk och det var svårt att ta sig fram. Genom folkmassan kunde han se konduktören stänga sista dörren och han skulle ge klartecken till att de var redo att fara. Snabbt trängde sig Strand fram till honom och visade upp sin biljett.
- Räddad av klockan, sa konduktören buttert och öppnade dörren igen.
Strand tog trappan i ett kliv och var snabbt uppe på tåget. Konduktören smällde igen dörren och gav nu klartecken åt lokföraren som drog i ångvisslan och ångpannan gav ifrån sig rytmiska suckar. Perrongen började sakta röra på sig.

Med tanke på att Strand skulle åka i tredje klass, blev han tvungen han leta efter en ledig plats bland kupéerna. I sjätte kupén fanns en fönsterplats ledig. Familjen som satt i kupén tystnade när Strand klev in. Fadern i familjen sa något på ett språk som lät som ryska.
- God kväll, svarade Strand och hoppades innerligt att han inte gjort bort sig.
De två sönerna fick resa på sig för att Strand skulle kunna ta sig förbi in till sin plats.
- Ursäkta, sa han och satte sig generat ner.
De båda sönerna mumlade något till svar. På andra sidan bordet satt en liten flicka klädd i en blå klänning. Förmodligen dottern, tänkte Strand. De var nog på väg hem till Ryssland, nu när kriget tagit slut.
Den lilla flickan sa något, och såg frågande på Strand.
- Olga! utbrast modern argt och den lilla flickan rodnade och såg sårat ner.

Landskapet susade förbi utanför fönstret. Himlen var grå och tung och det hade börjat skymma. Dagens händelse fick Strand att börja rysa. Fast det var inte bara han som var skyldig. Nej, nej. De andra hade gjort minst lika mycket fel de med. Faktum var, att han var minst skyldig av dem alla. Han hade bara stått utanför och vaktat. Det var de andra som gjort det riktiga jobbet. Sköt kassörskorna och tömde kassaskåpet.

De hade delat storkovan på fyra. Strand fick en del. Nu stoppade han försiktigt ner handen i portföljen. Ja, där låg de, hans tio sedelbuntar. Han log för sig själv och drog upp handen igen. Den ryska fadern hade vid det här laget somnat och snarkade nu högt och med öppen mun. Det tycktes inte störa hans två söner som sov snusande de med. Den lilla flickan satt och såg beundrat på när hennes mor satt och stickade.

Plötsligt tvärnitade tåget. Strand var nära att flyga rakt över bordet på den lilla flickan. Han lyckades hålla i sig hårt i bordkanten. Familjen såg förskräckta på varandra och började tala högt och ivrigt. Modern såg på sin man och sa något. Hennes man svarade med ett axelryck.

Mansröster började plötsligt tala utanför kupén. En kostymklädd man öppnade kupédörren och såg på familjens far. Blicken vandrade vidare på de andra i kupén. Vid Strand stannade den och mannen knep ihop ögonen, som om han tänkte efter. En klump växte till sig i Strands mage. Vem var den här mannen? Och varför tittade han så konstigt på Strand? En annan, polisklädd, man kom in i kupén.
- Kommissarien, sa han lågt, vi har hittat en av dem.
De båda männen vände på klacken och kupédörren smälldes igen och de skyndade iväg.

Tänk om männen letade efter de fyra som rånat postens kontor tidigare samma dag. Men inte hade någon av de andra tagit detta tåg. De hade sagt att de skulle fara långt söderut, och bara skrattat när Strand kom med en biljett till Moskva. Och hur skulle de kunna veta att någon satt på Moskva tåget? Klumpen i Strands mage växte nu ännu mer. Tänk om de tog fast honom. Han skulle behöva sitta i fängelse i flera, flera år. Att han inte tänkte på hur konsekvenserna kunde bli. Det enda som lockade var pengarna, rikedom, att aldrig mer behöva vara fattig.

I något som kändes som en evighet satt han där, i det stillastående tåget som så småningom skulle ta honom till Moskva, innan ångpannan började sucka igen, såsom på stationen. När tåget fått upp lite fart såg Stand tre polisbilar stående på en väg en bit bort. Och till sin stora förvåning stod mannen som skjutit kassörskorna tidigare samma dag bredvid två poliser. Mer hann S...