Aga barn

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I gårdagens GP gick att läsa att nio av tio fransmän är emot ett förbud av aga. Likaså förbjöds aga med redskap förra året i England, men ”kärleksfull aga” är fortfarande tillåtet.

Jag blev rejält förvånad när jag en morgon såg rubriken ”Nio av tio fransmän emot ett förbud av aga” i tidningen. Att man fortfarande uppfostrar barn med stryk (Åtminstonde i västvärlden) hade på något sätt undkommit mig. I alla fall att det är tillåtet, även i Sverige finns det självklart folk som slår sina barn, men att göra det och gå helt ostraffat? Nej.

Jag är alltså fullt ut emot att folk slår sina ungar. Visst, barn kan vara jävligt jobbiga, men de eventuella dumheter ett barn pysslar med är ingenting mot vad vuxna har kapacitet till och också genomför.
Scenario: Den franske ungen Jean-Claude kastar sin morgonvälling i knät på lillebror, så han börjar gråta. Pappa Pierre ilsknar då till och slår Jean-Claude tills han också gråter, och berättar om att vällingen var varm och att man inte ska skada sina medmänniskor. Sedan går Pierre till sitt jobb på vapenfabriken och bygger en mina som några år senare gör så att lilla Albanske Mustafa förlorar ett ben. Pierre får inte stryk, bara betalt.

Med detta ville jag nu säga att ungar sällan gör särskilt allvarliga saker. Och även om de skulle göra det så borde det knappast bestraffas med stryk. Att en vuxen person slår sitt barn i fostrande syfte är ren och skär fascism. Den starkare har kapacitet att slå en svagare individ, och då har man rätt att göra det. Varför skulle det vara mer rätt att slå ett barn än att slå en vuxen, när klassas det som misshandel och när är det ”kärleksfullt”?

Denna ”uppfostran” ter sig helt sjuk enligt mig, redan från tidig barndom visar man med sådana här fascistoida tendenser att det är okej att utnyttja ett fysiskt övertag. Vad säger detta till barnet om samhället? Barn gö...