Vadstena Kloster

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehåll

1. Sammanfattning 3
2. Inledning 4
2.1 Syfte och avgränsningar 4
2.2 Metod och material 4
3. Rapport 6
3.1 kort klosterhistoria 6
3.2 Vadstena innan klostret 7
3.3 Vadstena kloster 7
3.4 Analys 8
4. Bibliografi 9
1. Sammanfattning
Under medeltiden grundades det kloster i Sverige. Dessa kloster hade olika stor inverkan på objekt i sina omgivningar. Rapportens syfte är att utreda vad just Vadstena kloster haft för inverkan på Vadstena som stad under medeltiden. Avgränsningar i tid och rum har gjorts till senmedeltid, eftersom klostret inte upprättades förrän under sent 1300-tal, och till Vadstena, eftersom det var där klostret och staden låg. Uppsatsen behandlar endast tre verk eftersom författaren känt att tiden inte var på hennes sida den här gången. Detta hindrar uppsatsen från att bli ett bländande mästerverk men ger ändå en blid av vilken inverkan klostret kan ha haft på staden. Materialet är både ifrån skolbiblioteket Ålleberg och från privat Bibliotek. Rapporten börjar med en beskrivning av det västerländska klostrets historia och det för att öka förståelsen för vad kloster var för något och vilken makt de hade. Sedan följer en redogörelse för Vadstena kloster och stad. Sedan en analys som sammanställer det som tagits upp. Rapporten kommer fram till att Vadstena stad har klostret att tacka för sin existens.

2. Inledning
När man reser runt i vårat avlånga land kan det hända att man hamnar i någon utav våra klosterstäder. Klostren uppfördes under medeltiden, den tid då Sverige började byggas upp och bli ett land i ordets rätta bemärkelse. Klostren förde med sig läkekonst och organisation som ett land under uppbyggnad kunde göra sig stor nytta av. Även städerna drog nytta utav klostren och det är det som denna rapport skall ägna såg åt, att utreda en specifik klosters inverkan på sin stad.

2.1 Syfte och avgränsningar
Syftet med denna rapport är att utreda vad Vadstena kloster har haft för betydelse för Vadstena som stad under medeltiden. Eftersom Vadstena kloster inte uppfördes förrän på 1370-talet kommer rapporten naturligtvis att fokusera på senmedeltiden. Avgränsningar i tid och rum är därmed gjorda i syfteformuleringen, alltså i tid till senmedeltid och i rum till Vadstena.

2.2 Metod och material
Materialet jag använder mig av i min rapport består av endast tre skrifter. Vadstena skriven av Margareta Hasselmo behandlar hur Vadstena som klosterstad tog sig ut under medeltiden. Om författaren vet jag inte mycket men kompendiet som källan utgör är utgivet av svenska riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Därför tillskriver jag källan stor trovärdighet. Det som är skrivet i Vadstena är för mig mycket användbart dock blir det hoppiga upplägget i kompendiet något av ett problem när jag försöker hitta en linjär historia. Syftet med källan är att ge en enkel bild av 1980´s forskningsläge vad gäller Vadstena. Tyvärr bidrar inte enkelheten till min rapport utan jag känner att det finns en del luckor som jag skulle vilja ha utfyllda för att själv få en så klar bild av Vadstena under medeltiden som möjligt. Källan drar i många trådar men fullföljer inte riktigt resonemangen vilket lämnar en del frågetecken. Dock är min rapport inte särskilt omfattande så de något kortfattade förklaringarna bör vara nog.
Sveriges historia medeltiden skriven av Dick Harrison tar inte upp så mycket om just Vadstena kloster men lite mer information ges om västerländska kloster i allmänhet. Harrison försöker tränga in ungefär 500 år av historia på cirka 330 sidor. Det är svårt och det sättet att skriva brukar ju leda till att man får reda på lite om mycket och inte som jag skulle ha velat i detta fall, alltså att få reda på mycket om lite. Från Sveriges historia medeltiden tar jag information om klostrens historia därför att jag tycker att en bakgrund till klostren och vad de sysslade med är bra att veta när man skall skriva om hur ett kloster påverkat sin omgivning. Harrison skriver på ett populistiskt sätt och boken är till för att ge den svenska historian åt folket. Harrison är docent i historia och arbetat också vid Lunds universitet som universitetslektor.
A history of world societies fifth edition är skriven av flera författare. Författarna skriver var sina delar och de är historiker med diverse universitetsexamina. Boken behandlar världshistorien mellan 10000 år före Kristus till 1990 efter Kristus på ungefär 1170 sidor. Boken är alltså precis som Harrisons en bok med lite information om mycket. Boken vill fokusera mer på den enskilde individens historia och inte så mycket på maktens historia. Jag har använt boken till att ta information om klostrets historia, se föregående sida. Jag tillskriver boken hög trovärdighet därför att den mestadels håller sig till ren hårdfakta som inte än bestridits.
3. Rapport

3.1 Kort klosterhistoria
De kloster som restes i Sverige under medeltiden har sina rötter i antika Egypten. Kristna under 200-talet började söka sig till grottor för att på ett isolerat, eremitiskt, sätt leva så som Jesus lärt. De mer erfarna eremiterna grundade ute i vildmarken skolbyar som senare blev inspirationskälla för medeltidens kloster. Ledaren för dessa ökenkloster kallades abba, senare i Västeuropa abbot och abbedissa som är en förlängning av det arameiska ordet fader. Klostren som etablerades i Västeuropa var inte lika fokuserande på eremitidealet som de egyptiska kristna utan tog mer vara på skolformen klostret. Det här har troligen berott på det karga klimatet med snö, is och dimma som under stora delar av året täckte Europa. Det etablerades såväl nunne- kloster som munkkloster och dubbelkloster. Dock var det inte alla som var positivt inställda till kloster som hade både nunnor och munkar som inneboende. Den viktigaste klosterorden i väst var Benediktinerorden. Vadstena kloster var emellertid ett Birgittinerkloster. Munkar och nunnor skulle leva i fattigdom, kyskhet och lydnad. Dock tillhörde många munkar och nunnor överklassen. Att de skulle rätta sig efter abbotar och abbedissor var inte alltid helt självklart. Klostren krävde en hemgift för att kunna ta in och acceptera nya munkar och nunnor. Vid klostren levde inte bara munkar och nunnor utan även så kallade lekmän och leksystrar som kom ifrån bondefamiljer. De utförde det vardagsarbete som skulle få klostret att fungera som en social enhet.
För att klostren skulle kunna upprättas behövdes mark eller jord och ekonomiskt stöd för att kunna bygga. Jorden och stödet fick de ifrån förmögna stormän. Det behövdes också erfarenhet för att kunna grunda klostren så de äldsta svenska klostren grundades på utländskt initiativ eftersom svenskarna inte besatt kunskap inom området.
Det man ägnade sig åt i klostren kunde vara sömnad, kopierande av handskrifter, bön, studerande av teologi (vissa lade större vikt vid teologistudier än andra), botande av sjuka, idkande av välgörenhet och framförallt innehade klostren ett högt kunnande inom organisation och administration.

3.2 Vadstena innan klostret
Skrifter daterade till slutet av 1300-talet visar belägg för att Vadstena skulle ha varit en centralort med stadskaraktär. Med hjälp av arkeologiska fynd och skriftligt material säkerställer forskare att det redan under 1100-talet legat en kyrka i det som senare kom att bli Vadstena och en kungsgård daterad till 1200-talets mitt. Vilken omfattning och karaktär bebyggelsen runt kyrkan och kungsgården hade under 1100- och 1200-tal är oklart men att staden först tog form under klosterbyggnadstiden är befäst. Det finns nästan inga spår av förhistorisk bebyggelse inom Vadstena stadsområde eller dess omgivningar. Lösfynd från sten- och bronsålder har gjorts men dessa tillskrivs inget värde för en stadsbyggnation utan tolkas som att vara tillfälligt ditförda och tappade föremål. Väster om staden har en gravplats från äldre vikingatid påträffats, vilket visar på att Vadstena har historia många hundra år bakåt i tiden - dock ej som stad.
Grundaren av Vadstena kloster var Birgitta Birgersdotter, senare kallad heliga Birgitta. Släkten hon tillhörde var rik och hade gamla anor. Birgitta fick under sin tid som lärare och rådgivare för drottning Blanche uppenbarelser från Gud. Birgitta insåg att hon skulle grunda ett kloster och detta väckte sympatier hos kungamakten. 1346 beslutade kung Magnus och drottning Blanche att Vadstena gård, kungsgården, skulle utgöra basen för det nya klostret. 1362 bekräftades donationen från kung Magnus och 1369 började byggandet av klostret.

3.3 Vadstena kloster
”Stadens uppkomst och utveckling är nära sammankopplad med Vadstena kloster” Under klosterbyggnadsåren började en stadsbebyggelse att växa fram. Stadsprivilegierna erhölls år 1400. Tack vare klostret förlades flera riksmöten till Vadstena, vilket ökade stadens betydelse. Stadens förnämliga läge vid Vättern erbjöd en relativt god hamn och sjöförbindelser med Västergötland. Vadstena låg också mitt emellan Östergötlands skogsbygd och slättbygden vilket medförde att staden spelade en betydande roll i handeln av järnmalm och spannmål, två oumbärliga varor. På grund av sitt läge på Östergötlands rikaste jordbruksområde utgjorde jordbruket en betydande faktor för stadens ekonomi. Stadsbebyggelsen nådde störst utbredning under 1400- och 1500-talen. Samtidigt drabbades Vadstena under av sina fyra största bränder någonsin som vi känner till. Detta berodde antagligen på den snabbt tillväxande staden och att Vadstena främst var en stad gjord av trähus på en till två våningar. En karta ifrån 1642 visar på ett regelbundet gatunät och jämför man den kartan med den nuvarande stadsbilden finner man att stadsbilden inte ändrats särskilt mycket.
Att en stad hade börjat ta form kan man också se då man undersöker dokument från 1300-talet som talar om borgare och byamän. Samhällsklasser hade börjat utvecklas. Staden befann sig hela tiden under utveckling eftersom Vadstena var ett mål för både pilgrimer och dåtidens turister. Detta gav Vadstena ett mycket varierat och utvecklat näringsliv. Staden blev en av de mer betydelsefulla. Vadstena blev ett självständigt akademiskt center under vilket många av Vadstenas grannsocknar kom att läggas.
Det som hela tiden har dominerat stadssiluetten är klosterkyrkan och slottet, båda byggda i sten. Stadsområdet från medeltiden är relativt intakt. Mycket i staden var av trä men mycket var också byggt i sten. Det är en anledning till att så lite förändrats. Under mitten på 1600-talet fick man för sig att bryta upp den gamla medeltida bebyggelsen och i mitten av staden placera ett torg med fyra gator ut, en i varje väderstreck. Inget utav detta infriades dock, utan Vadstenas kvartersfigurationer har i stort sett bibehållits.
Staden placerades väster om klostret och dess gator var redan tidigt stenbelagda. Det här är intressant. Klostret kom före staden. I de flesta fall av klosterstäder har det redan funnits en etablerad stad som sedan grundade ett kloster. I Vadstenas fall är det som bekant annorlunda. Det fanns i viss mån bebyggelse men inte i stor utsträckning. När klostret väl kommit på plats och arbetarna strömmat till blev det en stad.
Klostret uppfördes helt enligt Birgittas planer trots att hon hann dö innan det stod färdigt. Birgitta hade i planeringen av klostret också tagit med i beräkningen att det skulle uppföras på samma plats där den tidigare kungsgården legat och hon tog hänsyn till och använde sig av de eventuella murar och väggar från den gamla byggnaden. Den arkitektoniska utformningen är speciell eftersom Vadstena kloster skulle tjäna både som nunne- och munkkloster. Dock skulle nunnorna och munkarna hållas åtskilda från varandra.
Staden blev under 1400-talet skandinaviskt centrum för medeltidskultur.

3.3 Analys
Innan klostret i Vadstena började byggas 1369 fanns i området i stort sett ingenting. Det fanns en kyrka från 1100-tal och en kungsgård från 1200-tal men inte en levande stad. Det hade också under tidigare århundraden funnits människor där men inte i någon större utsträckning. I och med att klostret upprättades var en arbetskraftsinvandring av nöden. Antagligen flyttade människor till socknen Vadstena för att bygga klostret och bosatte sig där under tiden. Staden växte och material till nya hus och klostret behövdes. Ett stort maskineri av handel måste ha satts igång. Genom den här ökade handeln till Vadstena insåg handlare, i alla fall i Sverige, att Vadstena var på uppgång. Tack vare sitt ypperligt goda läge vid Vätterns strand kunde Vadstena också bedriva handel sjövägen. P.g.a. de stenbelagda gatorna och husen med stengrund kom det inte ofta på tal att ändra stadsbilden eftersom att bryta upp sten var ett grovt jobb. Därför ser stadsbilden idag ut ungefär som den gjorde på medeltiden med gatunät och kvartersutformning. Klostret innebar att många pilgrimer och turist...