Krönika

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Klockan var 21:47, den 21 augusti år 1991. En av få dagar som faktiskt kom med ett mirakel. Regnet som öst ner från himlen i en veckas tid upphörde plötsligt. Dom kulna molnen skingrades och solnedgången kunde äntligen skådas. Alla människor tänkte detsamma: Ett mirakel har fötts just i denna stund.
Men nej, så var inte fallet nej. En unge hade fötts i denna stund, visst, men något mirakel var hon inte. Ögon mörka som en demons och olikformade näsborrar hade ungen.
''''Gullig'''' tänkte modern, blind som hon måste ha varit. Några dagar senare fick ungen åka hem till Friggesund. Två månader senare fick flickan vattkoppor. Två månader senare hade hon fortfarande vattkoppor, och efter ytterligare två månader hade vattkopporna varit borta sen en månad tillbaka. 10 månader gammal, fick hon flytta till sina morföräldrar där hon fick bo i ca 5 veckor, och sen kom hennes mor och hämtade hem henne. Den 21 augusti år 1992 fyllde flickan 1 år, och sin födelsedag firade hon med mor och mormor och morfar. Vid ett och ett halvt års ålder fick hon en låtsas far. Ett år senare, typiskt nog dagen före barnbidraget, alltså den 19 (mars) fick hon sitt första syskon på mors sida, som var en syster. När flickan var tre, fick hon äntligen döpas, samman med tre av sina kusiner och sin syster, vid morföräldrarnas sommarställe: gammelboan. Efter att ha blivit kallad "flickan" i tre år fick hon tre namn som kompensation, och döptes till Sol Felicia Josefin.

Vintern när jag var 4 år, träffade jag Towa, en as tråkig unge tyckte jag då, men efter bara ett tag var hon min bästa vän. På den tiden bodde jag i Våtmor, i ett hus som inte finns kvar längre vad jag vet. När jag var 5 så flyttade min familj och jag till baracken i Friggesund, granne med Towa och hennes familj. Vi var tillsammans jämt när vi nu bodde så nära. En dag kom Towa, hennes mamma och pappa och lillebror över till oss. Towa berättade att hon hade lärt sig att cykla, och då sa jag att det ville jag också göra. Så den dagen ramlade jag massor av gånger, och pappa och Kjell-Åke bara fortsatte att putta på där bak på pakethållaren. Tillslut lyckades jag att stanna kvar på sadeln, och så hade jag äntligen lärt mig att cykla. Efter att ha bott i baracken i ett halvår eller så, flyttade vi till Moviken. Dagen vi flyttade, hade jag hittat min gamla snuttefilt, men på något sätt försvann den och jag hittade den inte igen.
Tiden gick. Skolan började, måndagen den 23 augusti, och efter dagens slut åkte hela klassen till Rosalinda. Rosalindas pappa hade byggt en linbana, med ett handtag som man höll i och åkte ner till marken igen. När det var min tur att åka, så tog jag tag om handtaget som alla andra, och hoppade ner från taket för att åka, men svag som jag var på den tiden så tappade jag greppet och inom loppet av 2 sekunder låg jag där på marken med två brutna ben i högra benet. Ambulansen kom och tog mig till sjukhuset, där jag stannade i två dagar. När julen kom samma år behövde jag inte kryckor eller rullstol mer. Sen efter nyår fick jag en till lillasyster, och i mars flyttade vi till friggesund från Moviken. Jag flyttade igen samma år, då mamma och pappa separerade och då flyttade vi till ett annat kvarter ca 100 meter bort från lägenheten vi bott i. Jag började läsa Harry Potter och vart totalt såld. Sommaren då jag gått ut fyran, två veckor in på lovet, så var jag och min yngsta lillasyster nere vid Vessla med Towa, och Malva hade badat lite. När vi skulle hem så skjutsade jag Malva på pakethållaren. "Håll ut benen annars fastnar det i hjulet" sa jag till henne. "Aaa" fick jag som svar. Efter en stund tar cykeln stutt, och vi ramlar. Malva hade inte lyssnat på vad jag sagt, så nu satt hennes ben där i alla fall, i hjulet. Jag sprang efter hjälp och sen kom ambulansen. På sjukhuset råkade jag se såret, den synen glömmer jag inte. Benet skulle ha varit av om inte skelettet hade funnits.

Någon gång i maj när jag gick i 5:an hade mamma träffat en ny kille, Affe. Vi flyttade till Västansjö där han bodde och i mitt rum fanns det as mycket spindlar, vilka låg 1:a på listan av djur jag hatar mest av alla.. Efter ett tag hos Affe får man reda på att han och morsan skulle ha tvillingar.. jaha, tänkte man. Vi flyttade tillbaka till samma lägenhet vi bott i så många år efter en månad hos Affe. Tvillingarna föddes den 4 mars år 2004. 2005 såg jag på filmerna "hajen" 1,2,3 och 4, och den sommaren badade jag inte. Spindlar hamnade på 2:a plats på listan över djur jag hatar mest, och hajar hamnade 1:a. När vi började 7:an hade vi fått en ny tjej i klassen, Ruth, som bodde granne med mig. Efter fyra dagar var vi kompisar och började gå tillsammans till och från skolan.
Nu går jag i nian. Jag funderar allvarligt på att byta efternamn till Alvdalh som mamma kom på. Towa och jag är fortfarande bästa vänner efter att 12 år passerat, och jag har Ruth som min andra bästa vän och vi går fortfar...