Kärnkraft

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hälften av Sveriges el kommer från kärnkraft. Tillsammans med vattenkraften är kärnkraften våran största kraftkälla.
I Sverige finns det tio stycken kärnkraftreaktorer. De finns i Forsmark, Ringhals och i Oskarshamn.
Kärnkraften är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion. Den har låga produktionskostnader och är i helhet fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp.
Elen i ett kärnkraftverk produceras genom att man hettar upp vatten som bildar ånga, och ångan i sin tur får driva en turbin. På turbinaxeln sitter en generator som omvandlar rörelseenergi till elektricitet. För att få vattnet att koka har man i uranbränsle. När neutroner träffar en atomkärna av uran klyvs kärnan. Samtidigt frigörs några nya neutroner som i sin tur kan klyva nya atomkärnor. Klyvningen sker vid mycket hög hastighet, man klyver uranets atomkärnor. När kärnorna klyvs får man fram stora energimängder, som sedan kan användas som el, och av friktionen som uppstår när klyvningsprodukterna bromsas upp inne i bränslestavarna uppstår värme som får vattnet i reaktorn att koka. Det produceras sammanlagt cirka 20 miljarder kilowattimmar om året.
Kärnkraften används vid elproduktion.
Säkerheten i ett kärnkraftverk måste vara på hög nivå.
Uran finns naturligt i Sveriges berggrund, och kan därmed finnas i dricksvattnet. Det är en hälsorisk att dricka uranhaltigt vatten, med tanke på uranets kemiska
egenskaper. Uranet finns särskilt i vissa graniter och pegmatiter. Därför kan bergborrade brunnar ha höga halter av uran.
Uran är en av de vanligaste metallerna och är svagt radioaktiv. Uranmalmen bryts i gruvor eller dagbrott, ibland annat Kanada, Australien, Namibia, Sydafrika, Kazakstan, Uzbekistan och Ryssland.
Från början använde man uran som färgämne. Till dess att man i slutet på 1800-talet kom på att uran är radioaktivt. Sedan dess har strålning varit ett bra hjälpmedel inom sjukvården. Man upptäckte atomklyvningen, fissionen, år 1938.
Innan man använder bränslet i en reaktor, avger det en mycket låg strålning och kan hanteras utan en särskild utrustning.
Kärnkraftens andel i elproduktion i Sverige är 45 %, och över hela världen 17 %.
Man förvarar bränslet i stora vattenbassänger 40meter ner i marken i bergen. Där är det isolerat, och man måste ha bränslet där i minst 100 000 år. Tiden för förvaringen är svår att överblicka, eftersom att naturen hela tiden förändras.
Fördelarna med kärnkraften är de låga kostnaderna, det är billigt att producera helt enkelt. Sedan är det också väldigt låga, om nästan inga alls, utsläpp av svaveloxid, kväveoxider och koldioxid, och andra miljöfar...