Den franska revolutionen - Sammanfattning.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den franska revolutionen innebar att alla människor skulle vara jämnställda, mottot var Frihet, jämlikhet och broderskap. Folket ville ha makten och de ville även att mänskliga rättigheter skulle gälla, dvs att alla invånare skulle betala lika mycket skatt och även att alla ska ha rätten att äga och att jaga. Revolutionen startade år 1789 på grund av flera olika andledningar. Den dåvarande kungen, Ludvig XVI, levde ett lyxliv med ett stort överflöd av både mat och pengar, dessutom så slösades det bort massvis av pengar på krig. Bönderna var dem som tvingades betala det höga priset för kungens lyx, priset var skyhöga skatter, adlen och prästerna betalade ingen skatt så att ett stort missnöje uppstod. När bönderna drabbades av dåliga skördar gick det ännu mera utför, matpriset steg kopiöst och en ny andledning kom till, matbrist.

Frustrationen växte för var dag som gick och tillslut var det tillräckligt. Det tredje ståndet, bönder och borgare, inledde hungerstrejker, upplopp och arbetsstrejker. Det dem begärde var yttrandefrihet och billigare mat, men matpriset steg bara mera. Då fick bönderna nog och samlades i ett bollhus, där dem svor en ed, att inte åtskiljas förrän de givit Frankrike en konstitution, dvs en ny grundlag och nationalförsamlingen bildades. Adeln blir uppskrämd och gav upp försöken att upplösa församlingen. Kungen, Ludvig XVI, blir även han skrämd och kallar in soldater som ska skydda honom och adeln, soldaterna består till mestadels av tyskar.
Dagarna går och när ingenting händer stormar det tredje ståndet Bastiljen i jakt på vapen för att kunna hantera de inhyrda soldaterna. Bastiljen var en fästning som fösrt andvändes som en del av Paris försvar, men omvandlades till ett statsfängelse. Fängelset symboliserades starkt som ett lagligt bekvämt ställe där många fångar placerades utan att först genomgå en rättegång eller dömas.

Hela frankrike skakades av stormningen och nu avsäger sig adeln och biskoparna sina privileger, dvs att dem inte vill ha det bättre än någon annan. Mänskliga rättigheter införs. Titlarna försvann och från och med nu var alla människor samlade i en folkgrupp, medborgare. Alla hade lika stor rätt att jaga, fiska och äga. Kyrkan tillhörde nu statan och alla medborgare skulle betala lika mycket skatt. Men det fanns en liten hake, Kungen vägrade skriva på både avskaffandet av privilegierna och de mänskliga rättigheterna. Ludvig XVI tvingades tillslut att skriva på och att flytta till Paris, det innebar att Nationalförsamlingens makt steg. Oron steg hog kungen och bestämde sig för att fly med sin famlij, men flyktförsöket misslyckades då de upptäcktes vid gränsen och fördes tillbaka till Paris. Folket började misstänka att Kungen var på fiendens sida, dvs Österrike, och kungafamiljen anklagades för förräderi och fängslades med andra medborgare, tillslut dömdes dem till döden och avrättades i giljotinen. När kungen dog, avskaffades monarkin och Frankrike blev en republik. En allmän rösträtt införs, dvs att man inte behöver vara rik för att kunna rösta.

Robespierre tog makten och införde en allmän rösträtt, dvs att man inte behöver vara rik för att kunna rösta och han införde även Skräckväldet, dvs att alla som var emot revolutionen avrättades i giljotinen. Adelsmän, präster, borgare eller bönder, det spelade ingen roll. Ingen gick säker. Efter att Robespierre hade avrättat ca 40 000 människor, beslutade Nationalförsamlingen att Robespierre skulle avrättas, skyldig till tyranni och diktaktur. Med Robespierre död, gick revolutionen mot sitt slut. Veka gubbar tar över makten och avskaffar rösträtten, samtidigt förintades nästan allt Robespierre kämpat för. De veka gubbarna får vika sig för en framstående general som tar över makten via en stadskupp. Generalen v...