Fem Faser Inför Döden

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag valde att jobba om de olika faserna man går igenom när man är döende, på grund av att år 2002 dog min far av att han fick i sig en parasit som var mycket dödlig. Pappa låg i dödsbädden i nästan två månader. Fast han låg i dödsbädden så pass länge så kom hans död som en chock för mig och jag bearbetar sorgen för min fars död än idag men tror att jag har kommit en bra bit på vägen. De fem faserna inför döden är detsamma som de fem faserna av sorg. Det jag vill veta genom detta arbete är vad min far kände in för hans död och jämföra med vad jag kände och känner än idag. Jag fick aldrig chansen att ta farväl öga mot öga och detta är för mig ett sätt att finna ro i mitt hjärta.


De fem faserna

Förneka: Till exempel:
– Jag kommer inte att dö. Jag kommer att bli frisk, Jag kommer att överleva.
Man förnekar det som har hänt på grund av att det är allt för jobbigt att bearbeta händelsen. Man vet inte riktigt hur man ska hantera situationen så man tränger bort det och förnekar att det någonsin hänt.

Ilska: Till exempel:
– jag är för ung för att dö, Vad fan har jag gjort för att förtjäna detta. Herre jävlar.
Du har helt plötsligt ingen kontroll över ditt liv och allt förändras så fort. Man är arg för att det känns mycket orättvist och för att man anser att man inte förtjänar ett så hastigt slut.

Förhandla: Till Exempel:
– Jag gör vad som helst bara du räddar mitt liv. Jag lovar att bli en bättre människa om du skonar mitt liv.
Du är villig att kompromissa (med gud eller läkaren) för att få överleva. Din största önskan är att få vara vid liv och du är därmed villig att göra nästan vad som helst.

Depression: Till exempel:
– Jag är så himla ledsen att jag ger upp hoppet. Varför ens försöka överleva när slutet redan är nåd?
Man ser inte ljuset i andra sidan av tunneln. Allt känns hopplöst och man är så deprimerad att man tappar mycket energi. Man tappar orken och viljan att andas.

Acceptera: Till exempel:
- Jag är redo för döden, jag accepterar döden. Att dö är en del av livet.
Man har en känsla av att allt kommer att bli bra och man finner ro i det. Man har förståelse för att alla kommer att dö någon gång och denna gång råkar vara min. Man godtar denna del av livet, alltså verkligheten. , ,



Hur ska man vara som anhörig?

1.Förnekelse: Var optimistisk och betona att det kommer att bli bättre. Man måste dock ha tålamod för att personen i fråga ska kunna smälta in den stora förändringen.

2.Ilska: Visa förståelse till dens ilska och få personen i fråga känna att han/hon inte är ensam. Man ska kunna skilja på känslor och olämpligt beteende av personen i fråga och kanske ingripa för att lugna ner personen. Man bör också omdirigera skulden (som personen lagt på någon eller något) till den riktiga orsaken till framtvingande förändringar.

3.Förhandla: Försök att få personen att känna sig stark och modig. Försök ännu en gång att få personen i fråga att känna förbättring. Ge individen hopp.

4.Depression: För denna fas är det nog bäst att fungera som kurator och låta den sjuke få sätta ord på vad han/hon känner och sedan bearbeta känslorna genom att visa att personen är mycket viktig och till och med ta något som han uttrycker negativt och göra om det till något positivt. Var noga med att analysera hans beteende regelbundet för att intyga att individen går vidare till nästa fas.

5.Acceptera: Använd individen som en mentor en vägledare för andra sjuka och påminn personen om hur stark han/hon har varit under hela resans gång. Visa att du är stolt.
Vad är sorg?

Skilsmässor och dödsfall förknippas oftast med sorg. Trotts att sorg kan utlösas av exempelvis separationer, övergrepp, att förlora någon eller att livet inte blev som tänkt så har även utbrändhet och utmattningsdepression bottnar ofta i sorg, eftersom oförlöst sorg ofta ligger bakom de beteenden som orsakar dessa symptom.

Det finns lika många reaktioner som det finns människor, men sorg är unikt och individuellt. Därför går det inte att säga hur en typisk känslomässig reaktion ser ut men de vanligaste reaktionerna är
• En känsla av bedövning
• Humörsvängningar
• Koncentrationssvårigheter
• Oregelbunden sömn
• Förändrade matvanor
• Energiförlust



Myter om sorg

När man har varit med om en förlust av till exempel en kroppsdel, ett ting, ett djur eller en närstående genom separation, skilsmässa eller död så är det absolut normalt och naturligt att man känner sorg. Många av oss saknar kunskap om hur man utför ett sorgearbete och därför tar många avstånd eller agerar med tystnad. En massa myter och rädslor florerar i vårt samhälle och på så sätt isoleras folket från (för mig) en självklar allmänbildning och det är de två största anledningarna till att sorg förblir oförlöst.

Jag tycker att vårt samhälle än idag har orealistiska föreställningar om hur man ska hantera sorg och förlust. Exempel på typiska myter som de flesta har någon gång fått höra eller till och med sagt till någon:

• Tiden läker alla sår
• Sörj i ensamhet
• Var stark
• Var inte ledsen
• Ersätt förlusten
• Håll dig sysselsatt

De flesta tror att dessa myter skulle hjälpa att lindra individens sorg men istället kan fördjupa sorgen och sorgearbetet. Det är mycket vanligt att man fastnar i sorgen på grund av att man inte har kunskap om hur man ska hantera sorgen. De flesta som drabbas av detta är unga människor.