Julkalendrarna Genom tiderna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

•1960 – Titteliture
•Premiär för julkalendern i tv.

•1961 - Julbåten Juliana
•Den handlade om en julbåt vid namn Juliana och om hennes besök i olika länder. Julbåten Juliana sändes också i radio.

•1962 - Storskogens tomtefamilj
•Den handlade om en tomtefamilj som åkte helikopter runt om i Sverige för att samla in barnens önskelistor. Bland de medverkande märktes Gunnel Nilsson och Dan Hylander.

•1963 - Den tänkande brevbäraren
•Man fick följa brevbäraren Kalle (Sören Alm) som var god vän med alla i sin närvaro.

•1964 - Lill-Stina på reportage i Storskogen
•Den handla om reportern Lill-Stina och programledaren Julle som tog emot rapporter om vad som hände i trollskogen.

•1965 - Farbror Pekkas handelsbod
•Den populära programledaren Pekka Langer hade en egens handelsbod där han sålde julsaker.

•1966 - En småstad vid seklets början
•Serien utspelades sig i en liten by i början av 1900-talet och spelades in i TV-huset i Stockholm. I serien användes sågspån som snö, med tanke på att den sändes i svart/vitt. Huvudrollen spelades av den då tioårige Ted Gärdestad.

•1967 - Gumman som blev liten som en tesked
•Huvudpersonen är gumman som ofrivilligt blir liten som en tesked men som ändå eller tack vare det alltid klarar sig ur knepiga situationer. Hon bor i en stuga på landet tillsammans med sin gubbe.

•1968 - Klart spår till Tomteboda
•Bisarra händelser på en tågstation.

•1969 - Herkules Jonssons storverk
•Kalendern handlade om tioårige Herman Jonsson och hans föräldrar, pappan bilmekanikern och mamman kontoristen. En dag skall pappan och sonen sätta mamman på prov och se hur fort hon kan stenografera. De använder termer som är vanliga när man jobbar som bilmekaniker. I hastigheten skriver mamman fel, "överliggande kramaxel, kalasvev och bubbla förknasare". Detta visar sig vara en magisk ramsa som gör Herman till hjälten Herkules och pappan till en sjuåring.

•1970 - I Regnbågslandet
•Den tecknade serien skapad av konstnären och filmaren Robert Benson utspelades som i titeln i ett regnbågsland med färger och former. Där fick tittarna följa med den lilla flickan Nanna (Charlott Strandberg) på äventyr när hon genom en dörr i ett träd hamnade i regnbågslandet där det alltid var sommar.

•1971 - Broster, Broster!
•Familjen Wikmansson väntar barn och kämpar mot köphysteri och miljöförstöring.

•1972 - Barnen i Höjden
•Den utspelade sig i ett höghus och handlade om människorna som bodde där. Serien väckte rabalder och anklagelser om att den inte innehöll någon sagostämmning, utan bara fick folk att bli deprimerade av den värld som karaktärerna levde i. Själva kalendern detta år var i byggsats och fick byggas upp med klister och tejp till ett litet modell-höghus där alla fönstren var luckor.

•1973 - Jul i Mumindalen
• Den handlade om Mumintrollen. 1973 var första året då julkalendern visades i SVT2, en kanal som inte alla i Sverige kunde se på den tiden.

•1974 - Rulle på Rullseröd
•Den utspelade sig på en gård i Bohuslän, där Rulle fick lära sig hur man bakade, stöpte ljus och stoppade julkorv. Boken Rulle på Rullseröd kom ut 1974 och skrevs av Olle Mattson.

•1975 - Långtradarchaufförens berättelser
•Långtradarchauffören Beppe åker omkring i sin lastbil i Norrland för att hitta Sagornas Kungarike. Som sällskap har han två dockor – Posi och Maggan.

•1976 - Teskedsgumman, repris från 1967

•1977 - Fem myror är fler än fyra elefanter
•Den var baserad på barnprogrammet Fem myror är fler än fyra elefanter och varje lucka i adventskalendern motsvarade en bokstav i alfabetet. Särskilt för detta års julkalender är, att det 1977 var enda året med 28 luckor och inte 24 (en för varje bokstav).

•1978 - Julius Julskötare
• Julkalendern utmärkte sig på det sättet att tv-seriens scenografi och papperskalendern var identiska, ritade av EWK. De öppnade luckorna skulle vikas och passas in med andra så det hela till slut bildade en tredimensionell mobil, ett kalenderhus.

•1979 – Trolltider
•Julkalendern vävde in element från folktro i en berättelse om en grupp småtroll i en glänta nära ett hus. Den välgjorda historien, de färgstarka figurerna, scenografin i småtrollformat och sångerna gjorde att julkalendern blev en av de särskilt varmt ihågkomna. Ett genomgående tema var att alla behövdes. Med sina olika personligheter, styrkor och svagheter kunde både den elaka häxan och den mjäkiga fen, fräcka Gloria, försiktiga Daisy, barnslige Kotte och myndige Gorm bidra med något, till exempel när Bergatrollet hotade gemenskapen eller solbröd skulle bakas för att mana solen tillbaka. Också människorna behöver trollen, i sin fantasi.

•1980 - Det blir jul på Möllegården
•Den handlar om skånskt julstök omkring hundra år tidigare, med slakt och ölbryggning.

•1981 – Stjärnhuset
•Julkalendern detta år hade ingen direkt anknytning till tomtar eller jul utan istället handlade den om Mytha (Sif Ruud) som berättade sagor ur den grekiska mytologin för Astro (Johannes Brost). Genom berättelserna fick TV-tittarna också lära sig de olika stjärnbilderna och en del astronomi.

•1982 - Albert och Herberts jul
•Handlar om en gammal skrothandlare och hans son som båda bor i en gammal träkåk på Skolgatan i Haga i Göteborg.

•1983 - Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus
•Det handlade om två yllestrumpor vid namn Lillstrumpa och Syster Yster.

•1984 - Julstrul med Staffan och Bengt
•Den handlar om Staffan Ling och Bengt Andersson som vikarierar på ett litet postkontor/lanthandel någonstans i Västerbottens glesbygd.

•1985 - Trolltider, repris från 1979

•1986 - Julpussar och stjärnsmällar
•Den handlar om konstnären Paul som flyttar till Busnäs, en påhittad by i det svenska landskapet Dalarna, med sin familj, bestående av hustru Gloria och dottern Erika. Där blir Erika snabbt kompis med pojken Jesper, vars mamma Marianne äger byns enda café, och Emelie, en flicka som bara bor hos dem för att uppleva en vit, lantlig jul. I byn finns också busgänget, bestående av de andra barnen från byn. Tillsammans med dem råkar Erika, Jesper och Emelie ut för en massa mysterier, t.ex. tjuvar, gamla kyrktorn, häxor i nutiden och om man kan baka lussebullar, utan att veta hur det går till.

•1987 - Marias barn
•Ulla Sjöblom läste till teckningar om Jesus fram till Jesu korsfästelse. Flera avsnitt var inte lämpade för de allra minsta barnen. Bland annat ett handlade om när Herodes beordrade alla gossebarn att dödas. Själva dödandet visades aldrig, däremot scener med blodstänkta väggar.

•1988 - Liv i luckan
•Umeå-TV lät barn i åldrarna 10-17 år stå för manus. I varje avsnitt fanns tre skrivna berättelser. Staffan Ling var programpresentatör och i studion hade han gäster, bl.a. Lena Philipsson.

•1989 - Ture Sventon, privatdetektiv
• Den handlar om privatdetektiven Ture Sventon, hans ovärderliga sekreterare, fröken Jansson, gode vännen herr Omar samt evige skurken Ville Vessla.

•1990 - Kurt Olssons julkalender
•Det var låtsad direktsändning från Kurt Olssons släktgård i Norrland med jul pyssel, reportage och damorkesterns julvideor. Studion i Göteborg var uppbyggd som julkalendern som fanns att köpa i butikerna. Detta gjorde själva lucköppningen intressant eftersom Kurt Olsson inte öppnade luckor i en papperskalender utan luckorna ingick i studions rekvisita. Detta i sin tur ledde till att Kurts kompis Arne ibland fick ta till sig sin kofot för att få upp vissa luckor.

•1991 - Sunes jul
• Manuset bygger på Anders Jacobsson och Sören Olssons barnboksfigur Sune och författarna skötte också lucköppningen.

•1992 - Klasses julkalender
•Den handlar om Klasse Möllberg, som lever uppe i en liten trästuga i Svenska skogens högsta gran. Där lever han och har allmänt julkul, och sjunger och spelar gitarr. På bilden på själva pappersjulkalendern finns denna gran ritad.

•1993 – Tomtemaskinen
•Julstöket pågår som bäst hos den egensinnige gubben Pettson och hans busiga katt Findus. Pepparkakor ska bakas, gran ska huggas, julklappar ska tillverkas och julstädningen ska klaras av. Men Findus är mycket bekymrad tills Pettson dyrt och heligt lovar honom att det verkligen ska få besök av tomten på julafton. Då blir det istället Pettson som får bekymmer. Findus är inte den typen av katt man kan göra besviken ostraffat. Har man lovat att jultomten ska komma, får man se till att det blir så. Även om det innebär att man i hemlighet får uppfinna och bygga en helt egen tomtemaskin.

•1994 - Håll huvet kallt
•Den handlade om den astmasjuke pojken Eddie, som åkte hem till sin faster Soffan och farbror Malcolm i Lysekil. Hans mamma var död, och hans pappa Lennart (Tomas von Brömssen) var alkoholist och var tvungen att bo på ett terapihem. Eddies äldre bror Anders fick bo hos sin lärare för att plugga. Den enda nära vän Eddie hade med sig till Lysekil var sin vattensköldpadda Maxon Jonson. Men han mötte senare Johanna som blev hans nya kamrat och tillsammans var de med om mycket i den lilla staden vid vattnet.

•1995 - Jul i Kapernaum
•Serien utspelades i en liten stad kallad Kapernaum som låg ovanför en begravd "stjärna" som många år tidigare hade fallit ner från skyn. Karaktärerna i Kapernaum har alla hemligheter och mystiken ligger i luften. Den tioåriga föräldralösa flickan Amanda bor ensam i ett ruckel nära Tittutgränd och umgås med de vuxna i staden. Hon är nöjd med det hon har men saknar sina föräldrar väldigt mycket. Hon har hittat ett hemligt ställe att vara ifred på, men vad hon inte vet är att den platsen har många i Kapernaum sökt efter i århundraden. I Kapernaum bor även Krampus Per Sandberg, en förvirrad man som knappt kan knäppa sin egen skjorta och som alltid skälls ut av sin schackspelande faster Innocentia. Vi ser även Stefan Ekman som Klopstock, stadens centralfigur som besitter många sägner om staden, varav vissa visar sig vara mer sanna än han själv tror. Sara Lindh ser vi som Rosa, den söta flickan i konditoriet som charmar Krampus och pyntar julfint i staden, dit vintern aldrig verkar vilja komma. Peter Harryson spelar den snåle pantbanksägaren Assar Skoog och Lena-Pia Bernhardsson ser vi som den ständigt lilaklädda Innocentia.

•1996 - Mysteriet på Greveholm
•Den handlade om den tokiga familjen Olsson som flyttar ut på landet för att fira jul. Av misstag hyr de ett slott i stället för ett vanligt hus. Det visar sig att det spökar på slottet, men det skrämmer inte de yngre barnen, Lillan och Ivar, som gärna går på skattjakt och letar efter prinsessor. Däremot storasystern, Melitta; blir mycket rädd för både spöken och spindlar och kommer i kontakt med tidningsbudet som ska fota spökena som smyger sig runt på slottet. Spökena, Staffan och Jean, vill till en början få bort familjen från slottet, eftersom en elak greve finns uppe i ett torn, och kommer familjen i kontakt med honom blir det problem. Föräldrarna, Leif och Astrid, tror inte på spöken och tror definitivt inte på vettskrämda Melitta som vill flytta hem igen.

•1997 - Pelle Svanslös
• Kalendern är baserad på Gösta Knutssons böcker om katten Pelle Svanslös.

•1998 - När karusellerna sover
•Serien handlade om pojken Jack som i det första avsnittet mötte en hund som han lekte apport med. Han kastade en pinne som hamnade på andra sidan av ett stängsel. Det börjar regna och blixten slår ned i ett träd. Trädet välter och hunden lyckades ta sig över det och in genom ett hål i stängslet och Jack följde med. Där kom Jack in till ett nöjesfält som var stängt för vintern. Manuset skrevs av Hans Alfredson. Serien spelades inne på nöjesparken Liseberg i Göteborg. Vad som också kan vara värt att nämna är att när denna julkalender spelades in, var det meningen att den skulle innehålla många olika svenska visor för att barn skulle få höra dem och inte glömma bort dem.

•1999 - Julens hjältar
•Den handlade om ett gäng julgranssaker: Julbocken (Pär Ericson), Julstjärnan (Kim Anderzon), Julkulan (Ing-Marie Carlsson), Pepparkaksgubben (Tomas Bolme) och de två unga julgranstomtarna (Erik Johansson & Lotta Karge). Av misstag råkar julgransakerna hamna bland soporna i ett soprum och där mötte dom en hund som kallade sig för Julhunden (Jonas Karlsson). Fast egentligen var han en maskot för fotbollslaget Hammarby. I filmen hjälper Julhunden (Jonas Karlsson) julgransakerna med olika planer för att komma upp till granen i familjens lägenhet innan julafton. Planerna går inte alltid som planerat för julgransakerna.


•2000 - Ronny & Julia
•Den är baserad på författarna Måns Gahrton och Johan Unenges böcker om Ronny & Julia. Serien handlade om Ronny som flyttar till en liten stad (någonstans i Malmö) med sin familj som nästan bara består av vetenskapsmän. I huset bredvid bor Julia med sina musikaliska föräldrar. Ronny och Julia blir bästa kompisar, men deras föräldrar blir osams och vägrar låta sina barn umgås.

•2001 - Kaspar i Nudådalen
•Den utspelade sig i en liten by i norra Sverige som hette Nudådalen och handlade om 10-årige Kaspar (Axel Zauber) som bodde i ett litet hus med sin morfar (Per Oscarsson). Johan Ulveson var också med och spelade lanthandlaren Atom-Ragnar, en ganska dryg ägare till byns enda livsmedelsaffär. Berättare var Shanti Roney och under ungefär halva serien så handlade det om Kaspar och hans morfars problem med att behålla huset. Byns rikaste man Åhman (Leif Andrée) ville nämligen riva huset för att bygga ett hotell där och morfar hade slarvat bort köpekontraktet för huset.

•2002 - Dieselråttor & sjömansmöss
•Den utspelade sig på ett fartyg där två barn; Ofelia och Philémon, blev krymta och tillfångatagna av ett gäng råttor som bodde bland rören i maskinrummet av fartyget. De blev förvandlade genom en magisk kapsyl och under nästan hela kalendern var deras mål att bli stora igen. Serien spelades in i Göteborg, med ett data-animerat fartyg som drev förbi på bild under slutet av varje avsnitt.

•2003 - Håkan Bråkan
•Håkan är egentligen en väldigt snäll och omtänksam liten 7-årig kille, han är livfull och hittar ofta på bus som kan sätta honom och andra i knipa, men detta är oftast inte med mening. När Håkans mamma Karin, som i början av december fixar allt blir så stressad att hon går in i väggen och är tvungen att hamna på psyksjukhus blir det kris, för snart är det jul. Vem ska julstäda, julfixa och skaffa julklappar? och framförallt, vart ska pengarna komma ifrån? Håkans minst lika tokiga pappa Rudolf har inte brist på idéer, även om det inte alltid går som han har tänkt sig, han gör allt för att rädda julen och för att skaffa julklappar. Men julen närmar sig med stormsteg och mamma får fortfarande inte komma hem, då smids planer för även detta, att hämta mamma från psykhemmet och den ensamma läkaren som tar hand om henne och vill ha henne kvar över helgerna så att han slipper fira ensam. Vid sidan av sin tokiga pappa och sina syskon Anna och Sune, har Håkan sin egen lilla drömvärld, han har livlig fantasi, och i fantasin träffar han mamma varenda kväll, Men inte bara det. I Håkans fantasi sker det mycket, minst lika mycket som i verklighe...