Ska man våga vara sig själv?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

De är helt tyst här i prov salen. Tankar som bollar fram och tillbacka. Min uppgift är att skriva om ett ämne, ett ämne som står alla ganska nära. En sak som jag står mycket för och som jag berättar för mina kompisar ofta.
Man tittar lite smått över klassen, tänk att man förundras nästan var gång. Hur folk gör nästan allt för sitt utseende?
Tillexempel: att man går upp en eller två timmar tidigare, för att fixa de sista lilla extra (kläder, smink, duscha en extra gång).
Varför kan man inte vara tillfreds med den man är?

Allt detta om att man ska se ut som en supermodell hela livet och att de är de som är normalt.
Man ska vara nöjd med de man är för varje varelse som finns på denna jord är unik.
Man ska inte gå runt och vara smal som en tändsticka och stora meloner till bröst eller se ut som ett levande muskelberg med en stor elefant balle. De är inte den typiska människan.
Många ungdomar i dagens samhälle mår dåligt av just den här frågan.

– shiit jag duger inte eller gör jag de?, Men vågar jag vara nöjd med den jag är /…/ Eller måste jag göra om mig totalt tills jag knaps själv vet vem jag är.
Den frågan ställde jag mig själv många gånger förut.
När jag började inse att jag var perfekt precis som jag är … började jag må bättre med mig själv. Jag fick vara som jag ville. Men de kom alltid fram folk som fortfarande frågar mig
– Äh, du Sofia du vet väll att de du har på dig, inte är modärnt, att du har glömt att sminka dig och jag svarar lugnt.
– För att jag inte är som alla andra, jag är mig själv, och jag bryr mig inte om jag klär mig efter modet eller inte, för jag orkar inte by mig längre.
De värsta man kan göra mot sig själv är att göra om sig helt.
De har de flesta av mina kompisar faller för grupptrycket och jag tycker synd om dem för det. Jag erkänner jag faller också då och då för att göra om mig, men jag hittar tillbaka till mig själv i slutändan.
Dagens samhälle blir bara värre och värre att följa ett ideal som en man eller kvinna ska se ut. De är bara lögn. Dom bilder vi ser i tiningar eller affischer på stan är garanterat super retuscherade

I framtiden så kommer de bara att bli värre och värre som sagt, att de kommer att fortsätta tills man börjar designa sina bäbisar. Att man kan bestämma hur ens barn ska se ut. Att inte acceptera hur ens barn ser ut när den kommer ut att man måste ändra på den och även i detta fall så går man efter en ideal mall. En bild på hur man ska vara eller se ut, en person/ett perfekt exempel.
Men vad ska de bli av oss människor?
Kommer vi ha någon människa på jorden till slut, som inte är en kopia av en mall.
En mall som är skapad av någon som själv inte tycker om att se ut på ett sätt som den gör.
Det är oftast så att man gör som alla andra. Människan är ett flock djur därför gör vi som alla andra gör, och på verkas där efter. Man vågar inte säga i mot och de som gör får ta konsekvenser så som mobbad både på jobb och på skola, blir ned sedd på, icke respekterad etcetera.
De är inte bara vi ungdomar som har ideal att gå efter utan vuxna också, de är något man inte kommer ifrån.
De finns folk som går så långt att dom gör kirurgiska ingrep så som bröst förstoring fettsugning etcetera. Varför man gör sådant är oftast för att de här idealen förstör folks inre och yttre syn på sig själv, något som marknadsförarna och försäljarna, de vet vilken punkt de ska sikta in sig på med sin marknadsföring och de får de att låta positivt i sina reklamer så att just du ska tro att de är just så du ska se ut för att må bra, att använda deras produkter (kläder smink, attityd, smycken personlighet, teknologi etcetera) men i själva verket så begravs man i en stor lögn.
De är en mask man tar på sig, ett skal, en identitet som inte är en själv.

Liknelse: När jag skulle konfirmeras så valde jag att inte köpa de där vita skorna som alla andra eller de vita tajta tunikorna. Jag tänkte: Jag tänker y min egen klänning så jag får den som jag vill ha den mango/rosa och jag tar mina favoritskor, de trasiga gråa converse skor. Enligt mig blev jag perfekt. Jag blev en rockprinsessa som jag ville folk kolla på mig och insåg att jag såg bra ut och att jag var modig som våga och att jag är mig själv. Jag vågar vara mig själv.

Frågan är alltså:
Ska man göra om eller vara nöjd?
De betyder: vill vi göra om oss till dessa super ickeexisterande modellerna eller bara släppa allt och bara vara oss själva. Självklart finns de ett mellanting, nått mitt i mellan att vara gjord av plast eller en levande varelse med egna tankar och idéer och våga vara helt sig själv. De är inte många som är när de gäller majoriteten. De jag försöker säga i min text är att: alla har ett val man bestämmer vilken väg man ska gå, de kan ingen sty...