Upphettning av Natriumvätekarbonat

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Syfte

Syftet med den här laborationen var att vi själva skulle kunna ta reda på vad som händer när man upphettar natriumvätekarbonat och sedan skriva en kortfattad rapport över undersökningen.Vi fick sex olika tänkbara formler som alla kunde ske när natriumvätekarbonat sönderdelas vid upphetning.

Teori

Dessa formler använde vi under laborationens gång:
N:m/M
m:M*n
M:n/m


Möjliga reaktionsformler vid upphettning kunde vara följande:
A: 4 NaHCO3(s)  4Na + 2H2O+ O2+ 4CO2
B: NaHCO3(s)  NaOH+ CO2
C: 2 NaHCO3(s)  Na20 + H2O+ 2CO2
D: 2 NaHCO3(s)  Na2CO3 + H2O + CO2
E: 2 NaHCO3(s)  2NA+ H2 + 2C + 3O2
F: 4 NaHCO3(s)  2H2 + 2Na2O + O2 + 4CO2

Material
• Muff
• Kristallisationsskål
• Stativ
• Brännare
• Provrör
• Degel med lock
• Sked
• Triangel
• Trefot
• Trådnät
• Degeltång

Kemikalier
Fast natriumvätekarbonat, NaHCO3
I ren form är det ett vitt pulver med låg löslighet i vatten.


Hypotes

Vi hade ingen anning om vilken formel det skulle vara för att vi inte hade gjort något liknande förut.

Metod

För att det skulle bli gå smidigt så arbetade vi med 4g natriumvätekarbonat. Först vägde vi det tillsammans med degeln och fick 29,73g. Därefter lade vi natriumvätekarbonat i ett provrör som var fylld med vatten och via kristallisationsskålen kunde vi stänga in den okända gasen som bildades vid upphettningen. Efter detta vägdes allt igen och vi vågen visade nu 32,28g.

Nu kunde vi se efter vad den okända gasen bestod av. Vätgas känns igen på att den antänds med en knall eller puff vilket den inte gjorde. Syrgas känns igen på att den får en glödande sticka att flamma upp vilket den inte heller gjorde. För att ta reda på om den innehöll koldioxid var vi tvungna se efter om det grumlade i kalkvatten vilket den gjorde. Nu kan vi stryka några reaktionsformler som vi tidigare fick.

A: 4 NaHCO3(s)  4 Na + 2 H2O+ O2+ 4 CO2
B: NaHCO3(s)  NaOH+ CO2
E: 2 NaHCO3(s)  2 NA+ H2 + 2 C + 3 O2
F: 4 NaHCO3(s)  2 H2 + 2 Na2O + O2 + 4 CO2


Nu återstår endast
C: 2 NaHCO3(s)  Na20 + H2O+ 2 CO2
D: 2 NaHCO3(s)  Na2CO3 + H2O + CO2


För att kunna ta reda på vilken som är rätt så måste vi räkna ut molsambandet. Nu vet vi också att Natriumvätekarbonatet är 2NAHCO3 vilket möjliggör en sammanställning av molsambandet.



Resultat

Vi kan nu genom molsamband ta reda på om produkten var Na20 eller Na2CO3.

Natriumvätekarbonat 2NaHCO3 (Endast Natriumvätekarbonatet)
m= 4g
M= 23+1+12+(16x3)=84g/mol
n= m/M = 4/84= 0,048 mol

Innan upphetningen vägde det 29,73 g och efter upphetningen vägde den 32,28 g. Detta ger en differans på 2,55 g. Alltså måste någon av produkterna få en massa på 2,55 g om detta ska stämma.

Molsamband
2mol NaHCO3  1 mol Na2O 0,048  0,048/2= 0,024 mol
2mol NaHCO3  1 mol Na2CO3 0,048  0,048/2= 0,024 mol


Na20
m= 0,24x62= 1,488g
M= 23x2+16= 62g/mol
n= 0,024mol

Na2CO3
m= 0,24x106= 2,55g
M= 23x2+12+ (16x3)= 106g/mol
n= 0,024 mol

Här kan vi tydligt se att Na2CO3 är vad som bildas när man upphettar 2NaHCO3. Den rätta formlen vid upphettning av Natriumvätekarbonat är 2 NaHCO3(s)  Na2CO3 + H2O + CO2.



Slutsats

Vi har fått fram ett klockrent resultat i vår laboration och eftersom vi inte hade en riktig hypotes så kan vi tyvärr inte säga att den stämde. Vi kan dra den slutsatsen att det varken bildas syrgas eller vätgas.

Jag tycker inte vi gjorde några felkällor då vi fick ett exakt resultat.

Genom djupare undersökning kan man få fram att natriumvätekarbonat sönderdelas vid uppvärmning och vid kontakt med syror under avgivande av koldioxid och vatten. Detta kan används praktiskt i bland annat pulversläckare, en typ av brandsläckare som innehåller pulver som släckmedel. Inom matlagningen används det, ofta i form av bakpulver, som ett jäsmedel vid bakning. I dagligt tal kallas det för bikarbonat.


Käll- oc...