Högkulturer och Antiken

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1a) Högkulturer är större komplicerade samhällen där det krävdes mer organisation rent kulturellt, vilket utvecklade konst och religion. Dessa samhällen var med andra ord utstuderade.

b) Jag tänkte beskriva Faraonernas Egypten : Skriften införs och stenbygnader börjar uppföras. Det börjar även så småningom byggas stora pyramider, sk kungagravar som vittnade om rikets höga grad av organisation.
Den klassiska egyptiska kulturen tog den form den i stort sätt skulle behålla i årtusenden. Däremot försvagades centralmakten, prästerna blev allt mäktigare och provinsfurstar började göra sig självständiga.

2) Innan demokratin i Grekland växte fram, var det först kungamakten som härskade. Därefter tog adeln över och när dom tillslut störtades var det tyrannernas tur att styra. Ordet tyrann har väl fått uppfattningen att vara elaka och själviska, då de bland annat gick väldigt hårt mot sina motståndare för att få behålla makten. Men trots det förbättrade de faktiskt folkets levnadsförhållande.
Men med tiden växte den sk demokratin fram, med det menas att folket tog över makten.
Om man nu ska genföra den demokrati som vi idag har i Sverige med den i det antika grekland kommer man till slutsatsen att den inte alls är densamma.
Greklands demokrati innebar nämligen att endast män som fyllt 20 år fick delta i statens styrelse, kvinnor och slavar fick inte den möjligheten och därför tycker jag inte riktigt att detta ska kallas demokrati då den endast var till för en minoritet och alltså inte för hela folket!

3) Olympiad – Det är från grekland våra traditioner då det gäller organiserad idrott med tävlingar härstammar.
Vid fester till Gudarnas ära förekom det tidigt tävlingar i styrka och skicklighet. Ur dessa fester växte det sedan fram speciella ”spel” med idrottstävlingar, sk olympiad. Det var fortfarande fråga om religiösa högtider och de tävlande ( enbart fria greker ) offrade till gudarna innan de deltog och svor vid altaret en ed att de skulle följa reglerna.

Senat - Lagstiftande församling i forntidens Rom, bestående av patricerätternas förnämsta medlemmar. Dessa bildade ett särskilt stånd, fick inte ägna sig åt borgerliga sysselsättningar och skulle äga stor förmögenhet En senare benämning på den övre kammaren av vissa länders folkrepresentationer, tex i Australien, Belgien, Canada och Frankrike.

Demokrati – Statsskick där majoritetens vilja utövar ett avgörande inflytande på styrelsen. Demokratin förutsätter att alla myndiga män och kvinnor ska deltaga i lika rösträtt.
Demokratin fanns redan i det antika Grekland, men var då inte total då medborgliga rättigheter förvägrades kvinnor och slavar.

Barbar – Ordet barbar är onomatepoetiskt och används av grekerna som ett uttryck för personer vars språk lät som ett enda ”bar-bar-bar”, dett vill säga således en nedsättande betydelse och används för att beteckna grymma och omänskliga personer.

Teater – har sitt ursprung i den antika Dionysoskulturen. Det förekom dramatävlingar i Athen. Alla roller, det vill säga både manliga och kvinnliga, framfördes bara av män.


Akademi – Platon grundade en skola i utkanten av Athen, vid en olivlund som var helgad åt sagohjälten Akademos. Efter Platons död fortsatte hans lärljungar verksamheten vid skolan. Andra skolor uppfördes under de följande århundrandena och kallades då för akademier.
Idag avser ordet akademi som sammanslutning av vetenskapsmän, författare eller konstnärer. Det kan även användas för plats eller lokal där vetenskap, konst, sport etc utövas.

Kejsare – Regent. Uppstod i Rom av det latinska familjenamnet Caesar. Är en titel för högste innehavaren av världslig, monarkisk makt.

Forum – En öppen plats, torg.
Forum var medelpunkten för Roms offentliga och religiösa liv ( med senathuset, tingsplatsen, domstolslokaler, tempel mm

Proletär –I Rom betecknades det som en person som tillhörde den klass i centurieförfattningen vars förmögenhet understeg ett visst minium, sk låginkomsttagare.

Akvedukt – Öppen eller täckt ränna som leder vatten över dalgångar eller vattendrag, förbi vattenkraftläggningar etc
avser akvedukt de av valvbågar burna vattenledningar som Romarna byggde för städernas vattenförsörjning.

4) Det finns ju inte en enda orsak till att Romariket gick under, men en vanlig teori om Romarikets undergång är att romarna i längden inte orkade försvara sig mot grannfolken. De militära resurserna blev till sist otillräckliga inför det ökade trycket längs Rhen och Donau och vid syd- och öst gränserna. Riket hade helt enkelt blivit för stort.









Vem bestämde i Rom?

År 509 f Kr avsatte Rom den siste av sina kungar och Rom blev en sk republik, med innebär att folket väljer sin ledare för en bestämd tid och när den tiden sefdan har nått sitt slut väljs en ny.
Makten utövades genom de högsta ämbetsmännen, som under republikens första år var två konsuler. På dom överläts de befogenheter, det imperium som kungen hade haft, dvs rätten att föra befäl i krig, att uttolka och handha lagen och att framlägga lagförslag i fred. Under sin ämbetsperiod var de okränkbara och deras makt begränsades bara av lagen. Man kunde emellertid försäkra sig mot maktmissbruk dels genom att göra deras beslut beroende av enighet mellan dom, och dels genom att begränsa konsulernas mandat till ett år. Varje månad turades de om att ha den verkställande makten, att ha faces som det hette. Detta egendomliga dubbelstyre, som var karakteriskt för den romerska republiken, har diskuteras mycket om sin uppståndelse men det har inte varit möjligt att få fram någon oomtvistad förklaring.
Medan jag tog fram fakta om den romerska republiken har jag suttit och funderat och funderat över någon parallell till någon annan nutida nations maktfördelning men jag kommer inte riktigt på nån, det enda som jag tänker på när jag hör ordet republik är USA, det är ju världens mest mäktigast land och nu när jag tänker efter är det ju åtminstone en liten likhet med dåtidens Rom som faktiskt var en mäktig stormakt. Men deras styrelsesätt är väl kanske inte riktigt likadana, ledaren i dagens republik kallas president och det han som fattar alla beslut med hjälp av andra medmänniskor inom politiken, är inte så välorienterad inom just politik men republiken då och nu måste väl åtminstone grunda sig på samma sak även om inte alla namn på personer är detsamma.
En annan liten poäng med USA är att det sena 1700-talets idéer om folksuveränitet och demokrati ledde till just genombrott för republiken i USA (Amerikas oavhängighetsförklaringen 1776)

Då till en annan makt som Rom fick, nämligen kejsardömmet.
Detta styrelseskick är väl rätt likt monarki, dvs kungamakten.
Det hela ändrades när Julius Caesar blev diktator år 46 f Kr. Han var en stark befälhavare som inte var vald utan själv tog makten. Han mördades dock när han tänkte göra sig till sk ”kung”.Hans efterträdare blev i praktiken enväldiga härskare och namnet Caesar övergick till att istället bli en titel; kejsare. Från 27 f Kr valdes kejsaren av senaten medlemmar och han betämde också vem som skulle bli nästa kejsare.
Efter Caesars död försökte senaten återta ledningen, men makten delades istället mellan Caesars adoptivson Octavianus och hans medarbetare Atonius. Octavius hade sin maktbas i väst och Antonius sin i Orienten. Ett fortsatt inbördeskrig var förmodlingen oundvikligt; Octavius besegrade sin medtävlande i sjöslaget vid Actium år 31 f Kr och han var nu rikets ensamhärskare och senaten gav honom år 27 titeln Augustus, ”den upphöjde”. Han behöll de republikanska formerna men tog själv alla de högsta posterna: konsul, folktribun, överbefälhavare, överpräst. Själv kallade han sig princeps, ”den främsta”, och hans styrelseform benäms av historikerna principatet.
Tronföljden var inte fast utan kejsaren adopterade sin efterföljare.



Kvinnor i Antiken

Kvinnornas status under antikens Grekland och Rom var inte särskilt hög, åtminstonde inte utanför hemmet.
I Grekland var kvinnornas uppgift att sköta hushåll, väva kläder etc. I samhället räknades knappt kvinnan, då det ej fick delta vid röstning och desamma gällde även kulturen där alla skådespelare enbart var män och även inom konsten dominerar männen. Kvinnan var en otämjd, vild varelse med en fientlig inställning till kulturen. De forna grekernas åsikt var att kvinnan fördärvade kulturen om inte mannen oupphörligt ledde och vaktade henne.
Däremot har jag själv kommit underfund med att bland de grekiska Gudarna dyrkas en hel rad kvinnliga gudar och där är plötsligt kvinnan accepterad, hur kommer detta sig? Det känns som om kvinnan blir utnyttjad under antiken, dom duger enbart till att ha hemma och dom har inget att säga till om. Man ville ju helst inte heller ha flickor när man skaffade barn utan satte ut dom i krukor för att dö… man kan ju undra hur dom hade tänkt att få en folkökning, om inte det kvinnliga könet existerar dör ju folket tillslut ut!
Romarna ansåg också att kvinnan var det svagare könet och läkaren trodde att livmodern flyttade sig runt omkring i hennes kropp och orsakade hysteri, svimningar och anfall.
Även i Rom sörjde man när en flicka föddes, speciellt hatade fäderna sina döttrar och satte dom att dö ute i kylan.Det hände att någon företagsam person ibland samlade ihop flickorna och försörjde dom i en åtta eller tio år och därefter såldes dom till en bordell.
Den största delen av de prostituerade framlevde sitt korta anonyma liv beroende av utsugare, illa behandlade och i usla förhållanden.
Ett gott tecken på en god hustru var ”hårt arbete, brist på sömn och grova händer av att arbeta med ull”. Hon...